mördarmackan
Hero
Det är så här alltså, normalt sett är jag spelare, men för att avlasta vår SL så ska jag prova på att vara SL för första gången på många, många år. ( var det sist någon gång i slutet av 80-talet tror jag.) Det är inte det som är problemet, utan det är det att jag har upptäckt att jag har som roligast när vi inte slår särskilt mycket tärningar, det blir bättre flyt och mer rollspel. Visst kan det vara kul att hacka sig igenom en strid, men det är en skön känsla i magen ibland när man tar sig hem från ett riktigt lyckat spelmöte. Ett litet problem är att vi har några tärningsälskare i vår grupp, och dessa VILL slå för sina färdigheter oavsett om det är nödvändigt eller inte. Jag anser nämligen att man inte alltid behöver slå för en färdighet när man inte är under stress eller press, men dessa vill göra det och jag anser det egentligen som onödigt.
Någon som har något råd, ska jag försöka "smyga in" mindre tärningsslående eller helt enkelt låta dem slå, och misslyckas, och misslyckas, och misslyckas? Förresten så är vår SL medveten om detta och håller med i viss mån. (Jupp, han ska bli spelare snart.... Känns något nervöst måste tilläggas.)
Någon som har något råd, ska jag försöka "smyga in" mindre tärningsslående eller helt enkelt låta dem slå, och misslyckas, och misslyckas, och misslyckas? Förresten så är vår SL medveten om detta och håller med i viss mån. (Jupp, han ska bli spelare snart.... Känns något nervöst måste tilläggas.)