ceruleanfive;n233247 said:
Jag ska läsa på lite mer om RISS – för det var spännande – men spontant hamnar jag nog någonstans i det vita fältet mitt i kumbaya-postern. Betyder det att mitt rollspelande är helt meningslöst...?
+1
Svårt att kategorisera sig själv men...
- System mastery/strateg, nja, oftast tråkigt fokus, därmed inte sagt att reglerna kan se ut hur som helst
- All out sandbox, nej, kräver alldeles för mycket prepp av SL, alldeles för mycket tabeller och framför allt alltför snäv spelmiljö för att vara kontrollerbar och fångar oftast ändå inte in mänskliga reaktioner mellan flera olika parter: A gör x mot B, vilket får C och D att göra y mot, E, medan F istället gör z mot A, fast inget av detta om A istället gjort u..., samtidigt som spelarna så klart ska ha chansen att göra meningsfulla val
- Full impro, kul ibland men för det mesta blir dramat (så länge det inte är en-kvällsgrejer) i längden bättre om det finns en SL som faktiskt har en tanke om var storyn på ett övergripande plan ska ta vägen, men självklart måste SL ge spelarna chansen att spela ut sin RP:s karaktär och låta detta styra dess handlingar
- Räls, tja, som sagt behöver både sandlådan och dramat en riktning för att få full effekt i en kampanj, men det ska givetvis inte betyda att SL har ett enda planerat händelseförlopp klart
Men för att säga något om F->O så finns det ett mellanläge där SL helt enkelt saknar tillräckligt gott grepp om spelet och ett användningsområde för spegeln dyker upp som krossar sandlådan, knäcker dramat och bryter sönder rälsen. Det är väl någon slags olycksfall i SL-arbetet men inte helt ovanligt. I sådan fall tycker jag det är helt ok att tänka om, även om jag i grunden vill hålla mig till F->F.