Nekromanti -Götterdämmerung-

[Gylf draken]

Har för någon vecka sedan införskaffat Götterdämmerung och är redan djupt tagen, en sådan stämmning boken sprider, vilka lätta formbara regler som ger gott om utrymmer för stämmningsfyld improvisation, det står måhända lite i detalj om städer och så men mer böcker kanske är på väg.

Har ni några tipps till en nystartare inom skräckens korridorer.

Finns det några små äventyr som ni rekomenderar.

Allmänna tipps gällande beskrivning av allt möjligt.

Vad tycker ni själva om Götterdämmerung?...vad saknas?

VH Jens.L "Musködunder och lortiga pantalonger"

 

[Krille]

"Vad tycker ni själva om Götterdämmerung?...vad saknas?"

Tja, ungefär det som du själv tar upp:

"Finns det några små äventyr som ni rekomenderar.

Allmänna tipps gällande beskrivning av allt möjligt."

Plus att det saknas lite allt möjligt mer, som till exempel hur man rollspelar, hur man spelleder och en del annat.

Låt oss sammanfatta mitt intryck med att jag inte ens tillnärmelsevis är lika tagen som du. "Kul idé" och "snygga illustrationer" är de två snällaste omdömena som jag kan ge.

 

[Arfert]

mmm, en massa missade möjligheter till ett superspel... men de kanske tar igen det i version 2.0...

 

[entomophobiac]

...som till exempel hur man rollspelar, hur man spelleder och en del annat.

Menar du detta som hur man spelar/spelleder just Götterdämmerung eller som introduktion till nybörjare? För i det senare fallet tycker jag det blir en märklig notis från någon som har alldeles tillräckligt många år bakom sig för att ha både vanor och preferenser.

Min bild av Götterdämmerung är däremot rätt kluven. Kul idé och snygga illustrationer är nog faktiskt en rätt bra summering på mitt egna omdöme med. Jag tyckte om sektionen i spelledarboken där de tog hand om hemliga organisationer, monster etc. Delvis för att det återspeglade lite den syn jag själv har på monsterjakt etc i en sorts idealidé för kampanj som jag fortfarande inte genomfört. Någon sorts Van Helsing historia.

Men det är väl inte historiens mest nyskapande spel, kanske, och jag kan inte säga att jag blev begeistrad direkt.

 

[walium]

"Har för någon vecka sedan införskaffat Götterdämmerung och är redan djupt tagen, en sådan stämmning boken sprider, vilka lätta formbara regler som ger gott om utrymmer för stämmningsfyld improvisation, det står måhända lite i detalj om städer och så men mer böcker kanske är på väg."

Jag håller i stort sett med Krille. Hela konceptet är spännande och stämningsfullt men grundreglerna har för lite världsinformation för att det egentligen ska vara spelbart utan mycket arbete ifrån spelledarens sida. Innan det kommer en världsbok så skulle jag nog inte själva ens överväga att starta en kampanj om inte jag plötsligt fick extremt mycket ledig tid och alla mina andra spännande rollspel brann upp.

Men för att svara på dina övriga frågor så fanns det ett tämligen ordinärt äventyr i det senaste numret av Fenix. Dessutom finns ett gratisäventyr på den officiella hemsidan.

Jag vet inte hur noga du är med bakgrund och värld, men personligen brukar jag lägga ner extra krut på bakgrunden till en kampanj som utspelar sig i vår egen värld, även om det är en alternativ version av den som i det här fallet. En sökning på nätet och ett besök på det lokala biblioteket kan säkert ge en del material att utgå ifrån för den intresserade.

Ett generellt tips angående just skräck skulle nog vara att det måste varvas med någonting annat för att man ska uppnå maximal effekt. Bättre att ha ett bra skräckögonblick som spelmötets höjdpunkt och klimax än att försöka försätta spelarna och deras rollpersoner i ett permanent tillstånd av fasa.

 

[Krille]

"Menar du detta som hur man spelar/spelleder just Götterdämmerung eller som introduktion till nybörjare?"

Ja.

Det vill säga båda.

"För i det senare fallet tycker jag det blir en märklig notis från någon som har alldeles tillräckligt många år bakom sig för att ha både vanor och preferenser."

För det första är jag alltid nyfiken på hur andra gör när de spelleder.

För det andra så vill jag ha reda på hur Götterdämmerung är tänkt att spelas, om inte annat så genom ett introäventyr.

För det tredje så är jag inte den enda person som någonsin har köpt Götterdämmerung. Man kan nog göra ett antagande att en ganska stor del av de andra som har köpt Götterdämmerung inte har någon aning om hur man spelar rollspel. Dessa sitter just nu helt i båten, och har ingen aning om vad de ska göra med sina två snygga böcker. Jag kan förstå att man utelämnar "hur man spelleder" och "hur man rollspelar"-kapitlen i ett hobbyprojekt riktat till ens poolers och ett antal redan bitna rollspelare, men jag har faktiskt mycket svårt att förstå att det inte hör hemma i ett professionellt rollspel med hårda pärmar avsett att hamna i butik.

Så man kan sammanfatta det med att jag vill ha de där kapitlen, men jag behöver dem inte. Men eftersom det finns en hel klase folk som behöver dem för att kunna spela, och kapitlen inte finns, så anser jag att spelet inte är komplett än.

 

[entomophobiac]

Som jag väljer att se bristen på sådan introduktion så är det mer av ett ställningstagande. De har nischat sig mot en publik som redan är erfaren att spela rollspel, vilket också är den publik jag kan tänka mig har störst intresse av ett spel av det här slaget.

 

[Havoc]

Varför skulle det inte vara lämpligt för nybörjare?

 

[Gylf draken]

Har man inte lärt sig spelleda så kan jag se problemet,
i götterdämmerung är beskrivningen kring världen bristfällig (deras största och enligt mig enda misstag) därför kan det bli problem för nybörjande spelledare att beskriva vrälden och på så sätt får ett bra spel.
Man kan självklart söka på bibliotek och på internett, se filmer o.s.v. men jag tror inte att det är vad nybörjare tänker på då de köper Götterdämmerung för att "pröva på"

VH Jens.L "Uselt framträdande hål dig i bakgrunden, Edwin"

 

[Havoc]

Det jag menade var varför Entomophobiac menar att nybörjare inte skulle ha intresse av "ett spel av det här slaget"? Som det är nu kan jag mycket väl tänka mig att de har intesse men att det försvinner när innehållet visar sig vara undermåligt och inte alls lämpligt för nybörjare.

Är det något gammalt "nybörjare vill bara spela fantasy" nu igen, eller?

 

[walium]

"Som jag väljer att se bristen på sådan introduktion så är det mer av ett ställningstagande. De har nischat sig mot en publik som redan är erfaren att spela rollspel, vilket också är den publik jag kan tänka mig har störst intresse av ett spel av det här slaget."

Tja, skräckrollspel är ofta lite svårspelade. Särskilt om de utspelar sig i någon slags 1700-talsmiljö. Men jag tror inte att det någonstans är uttalat att mer avancerade spelare är målgruppen. Frågan är egentligen om erfarna rollspelare är lika villiga att acceptera bristfälliga världsbeskrivningar och nöja sig med en cool känsla jämfört med mindre erfarna. Jag tror nog att den tänkta målgruppen inkluderar så många rollspelare som möjligt, även om det praktiska utförandet gör det svårt att nå de målen.

 

[entomophobiac]

Tja, skräckrollspel är ofta lite svårspelade.

Det här tror jag att det är en vanföreställning. Tvärtom. Skräckrollspel gör sig ypperligt som nybörjarspel! Egentligen gör sig nog vad som helst som inte är för svårtillgängligt som nybörjarspel, vilket egentligen kvalificerar skräckrollspel per automatik. För de utspelar sig ofta i vår egen värld med vissa enkla modifikationer som vem som helst som är uppvuxen i vår moderna Hollywood-värld kan ta till sig.

Typ.

Men sedan kan det väl handla om vad folk föredrar. På något sätt däremot så verkar skräckspel framställas som så svåra och avancerade bland rollspelare. Något jag själv inte riktigt förstår.

 

[entomophobiac]

Jag ser Götterdämmerung som ett lite mognare spel som inte riktigt fungerar efter den vedertagna hack 'n' slash modellen. Måste också erkänna att jag inte läst regelsystemet helt noggrannt, så det kanske förmedlar en helt annan bild, men min syn på det är att "ett spel av det här slaget" innebär ett lite seriösare och vuxnare spel med undertoningar som inte hör lika väl hemma bland fjortonåringar. Precis som skräckspelens filmiska motsvarigheter.

Att spelet inte är lämpligt för nybörjare bottnar nog mest i att det inte är särskilt utmålande när det gäller hur spelandet egentligen går till, precis som Krille går in på. Det tar inte upp SL:ande eller spelande alls, i stort sett. Mina erfarenheter av åtminstone mig själv som nybörjare var att jag ville ha ett minimum av bjäffs, en cool känsla och lite enkla regler - gärna en beskrivning på hur man gör. Sedan var det bara att köra.

Men vad vet jag. Med tanke på hur mycket större den övriga spelmarknaden är idag så har säkert nybörjare det mycket lättare att anamma hur rollspel går till. Det är jag nästan övertygad om.

 

[Gurgeh]

Jag ser Götterdämmerung som ett lite mognare spel som inte riktigt fungerar efter den vedertagna hack 'n' slash modellen. Måste också erkänna att jag inte läst regelsystemet helt noggrannt, så det kanske förmedlar en helt annan bild, men min syn på det är att "ett spel av det här slaget" innebär ett lite seriösare och vuxnare spel med undertoningar som inte hör lika väl hemma bland fjortonåringar.

Vad har du läst om du inte har läst regelsystemet? Hela spelet är ju regelsystem, och det ger absolut inte intryck av att vara avsett för något annat än hack'n'slash. Mängden stridsfärdigheter är väldigt stor och backas upp av en stor mängd stridsrelaterade fördjupningar. Precis som vilket traditionellt rollspel som helst är fokus (och den största regelmängden) lagd på strid, med en smula magi och skräckregler inslängda, samt lite monster. Om man bara tittar på vad som finns i regelböckerna är det svårt att tolka spelet på något annat sätt än att det är meningen att man ska använda stridsfärdigheterna för att döda monstren, och att det är vad spelet går ut på.

Om det skulle vara det seriösa och vuxna spel du eftersträvar skulle det behövas betydligt mer bakgrundsmaterial, och framför allt bättre fokuserat bakgrundsmaterial. Så som spelet ser ut nu misslyckas det till och med att beskriva de saker det faktiskt beskriver. Ta beskrivningen av Ryssland till exempel. Den är ungefär 20 rader lång, men det står faktiskt inte ett ord om hur Ryssland ser ut under mitten av 1700-talet, som är den period då spelet utspelar sig. Det finns bara stokastisk information om Ryssland i andra tidsperioder, och vad har man för nytta av det?

/tobias

 

[walium]

"Det här tror jag att det är en vanföreställning."

Tja, det två rollspel som jag har någorlunda koll på (Götterdämmerung och Kult) skulle i alla fall inte jag vilja slänga i fejset på helt gröna spelare. Det lilla jag vet om CoC får mig inte heller att vilja rekommendera det som förstaspel för någon nyfiken. Däremot kan jag hålla med om att skräck inte behöver vara så svårspelat som det ofta utmålas.

Att spela i vår egen värld på ett trovärdigt sätt upplever jag som svårare och inte lättare, något som till viss del beror på att jag ställer högre krav på spel, handling och karaktärer under sådana omständigheter.