Gamla datorspel - tips och recensioner

[Klingonsylt]

Om nån vet hur jag spelar detta, kanske världens bästa spel, på min Mac, IPad eller IPhone så säg gärna till

Sid Meier's Colonization on GOG.com

 

[entomophobiac]

Hittills har mycket tid bara gått åt att lära mig hur man spelar, alla textkommandon och så.

Tror det är från VI och framåt som det blir mer grafiskt.

 

[Hägerstrand]

View attachment 18060

och den här gången blev det jag som gjorde det.

 

[God45]

och den här gången blev det jag som gjorde det.

Jag ångrar inget! Spela en Malkavian!

 

[Henke]

Ok, nu blev det inga recensioner utan bara namedrop, men till mitt försvar har jag spelat alldeles för mycket som jag vill ta chansen att hylla:

Eftersom jag är uppväxt med point-n-click spel så säger jag givetvis det mesta från Sierra Entertainment (Colonels Bequest, Police Quest, Space Quest, Kings Quest, Leisure Suit Larry, Gabriel Knight, Quest for Glory, Goldrush,) och Lucasart (Maniac Mansion, Indiana Jones Last Crusade & Fate of Atlantis, Zak McKraken, Loom, Day of the Tentacle, Monkey Island 1-3, Full Throttle, The Dig, Grim Fandango), Simon the Sorcerer 1-2, Broken Sword-serien.

Gillar även nyare PnC spel (från denna sida millenium-skiftet): Memento Mori 1-2, Still Life 1-2, Secret Files 1-3, Blackwell-serien, Overclocked: A History of violence, Art of Murder, Black Mirror 1-3, Book of Unwritten Tales 1-2, The Whispered World, A New Beginning, Alter Ego, Alternativa, Gray Matter, Ghost Pirates of Vooju Island, Alpha Polaris, Gemini Rue, Deponia-serien, Cognition: An Erica Reed Thriller, Primordia, Resonance, The Dark Eye: Chains of Satinav, Yesterday, Broken Age, Face Noir, Memoria, The Night of the Rabbit, Haunted, Moebius, Randal´s Monday, Anna´s Quest, The Detail, Technobabylon, Bear with me, Kathy Rain, Kelvin and the Infamous Machine, Shardlight, The Inner World 2, Thimbleweed Park, Unavowed, Jenny LeClue, Whispers of a Machine, Chronicle of Innsmouth: Mountains of Madness, Lucy Dreaming, The Excavation of Hob's Barrow, Unusual Findings

Lite andra spel som jag verkligen gillade: Age of Empires/Age of Mythology, Starcraft 1-2, Diablo 1-3, Dreamweb, X-COM, The Cave, The Wolf Among us, STATIS, Batman: The Telltale Series, Goetia, Master of Orion 1-2, Oxenfree 1-2, Samorost 3, Gorogoa, Old Mans Journey, My Brother Rabbit, There Is No Game: Wrong Dimension

Ytterligare några bubblare jag kom att tänka på från C64-tiden:
The Goonies, Rockband (textbaserat där man agerar som ett rockband), Friday the 13:th, Spy Hunter, Defender of the Crown, Deja Vu, Pirates!

(Och förövrigt är det medhåll på tidigare nämnda Civilization, Colonization och Syndicate)

 

[Zire]

Sid Meier's: Alpha Centauri är verkligen ett otroligt spel. Även om gränssnittet är hemskt, micromanagementnivån dräpande (mot slutet) och grafiken kräver ett tag att vänja sig vid, så är känslan i spelet oöverträffad under de 25 år som det har funnits. Storyn, bilderna, fraktionerna, teknologiska framstegen, ljudeffekterna och musiken, allt dryper av stämning. Mörk, krypande, rymddystopi med hämndtöstande mind worms som gräver sig in i hjärnor, mystiska ruiner och besegrade ledare som torteras i futuristiska konstruktioner. Fraktioner som står för olika former av extremism, om det så är att integreras med planeten, forskning till varje pris, religiös fanatism, krigshets, ekonomi eller för den delen att uppnå fred om man så med atombomber ska behöva förvandla de andras huvudstäder till radioaktiva kratrar. Framförallt så är systemet för att förhandla med de andra fraktionerna så mycket bättre än något annat 4x spel som släppts före eller efter. Det är simpelt och begränsat men de andra ledarna framstår inte som oberäkneliga men aptråkiga psykopater (civ 6, jag kollar på dig) utan intelligenta (men emellanåt ganska rejält elaka) och den begränsade formen ger mer känslan av att man går via diplomater (något Civ spelen överlag skulle behöva lära av).

Att de sjabblat bort licensen och därför inte kan göra en verklig uppföljare är en djup tragedi!

 

[Rymdhamster]

Vampire bloodlines spelade jag om för något år sen. Det är fasen ett riktigt bra spel.

Och det kändes mycket stabilare nu än när det var nytt =D

 

[Gerkub]

Tror det är från VI och framåt som det blir mer grafiskt.

Men jag kan ju inte ge upp nu när jag har skrivit ut manualen och lärt mig hur man ska prata med invånarna! Får väl bara köra på i sann sunk cost fallacy-anda och ”commit to the bit”

 

[Franz]

Om du gillar peka & klickaspel måste jag rekommendera Beneath a steel sky! Det är nog det bästa spelet i genren någonsin! Du spelar en nomad som tas till fånga och fraktas till en enorm futuristisk stad styrd av en totalitär dator. Du måste dels fly från staden men även nysta upp mysteriet rörande varför du togs dit. Allt är verkligen på topp, grafiken, musiken, storyn, pusslen och karaktärerna! Jag har ju en stor kärlek till cyberpunk och det var detta spel som kickade igång min fascination för genren!

 

[Jim Profit]

+1 på SMAC(x) (Sid Meier's Alpha Centauri) och Beneath a Steel Sky; det är riktigt, riktigt bra spel

 

[Jocke]

Gabriel Knight 3!
Ok, det kan vara det spel i världen som har sämst idé för hur man ska spela i 3D. Du styr kameran på ett svårt sett och när du hittar något att interagera med så går Gabriel dit och gör vad du nu har tryckt på.
Men vad gör det?

Mysteriet den här gången handlar om den Skotska kungafamiljen och Vampyrer. Och Rennes-le-Château, så även tempelriddare, Jesus blodslinje och annat fräckt får plats.

Och det är rätt röstskådespelare till skillnad från i tvåan.
Typ alla pussel går också att lösa, utan att fuska. Med undantag för hur man ska smyga mellan rum på ens hotell genom mathissar, för det är dels omöjligt och dels går på tid. Jag spelade spelet senast innan jag flyttade hemifrån men tänker på det ofta.

 

[Franz]

Gabriel Knight 3!
Ok, det kan vara det spel i världen som har sämst idé för hur man ska spela i 3D. Du styr kameran på ett svårt sett och när du hittar något att interagera med så går Gabriel dit och gör vad du nu har tryckt på.
Men vad gör det?

Mysteriet den här gången handlar om den Skotska kungafamiljen och Vampyrer. Och Rennes-le-Château, så även tempelriddare, Jesus blodslinje och annat fräckt får plats.

Och det är rätt röstskådespelare till skillnad från i tvåan.
Typ alla pussel går också att lösa, utan att fuska. Med undantag för hur man ska smyga mellan rum på ens hotell genom mathissar, för det är dels omöjligt och dels går på tid. Jag spelade spelet senast innan jag flyttade hemifrån men tänker på det ofta.

Fantastiskt spel! Innehåller dessutom förutom alla fantastiska pussel ett av de absolut märkligaste pussel som jag någonsin stött på. Tror alla som spelat spelet vet vilket pussel jag menar

 

[Rymdhamster]

Jag köpte Mount & Blade på en ingivelse (Rea på GoG just nu).

Jag köpte både 1:an och "Warband", men har sedan dess blivit informerad om att det egentligen är samma spel, men "Warband" är lite upphottad vad gäller spelmekanik och sånt, så gissningsvis räcker det att köpa den. Men jag hade redan hunnit installera 1:an så det är det jag spelat i helgen.

Jäkligt kul! Kul kombination av "3rd person hack n slash" kombinerat med fältslag (Du kontrollerar din karaktär, alla SLP:er sköter sig själva. Men du kan dela ut order som "Hold", "Follow me!" och "Charge!", både till hela armen och till valda trupptyper.

Ta på dig rustningen, samla hop en armé, och börja questa i en medeltida fantasyvärld!

 

[McKatla]

Jag gillar – och har alltid gillat - flipperspel. Pro Pinball-serien är underbar (tyvärr finns inte första spelet i serien, The Web, på gog.com, vilket är synd då jag nog hade lika roligt med det spelet som med Timeshock – dessa två är klart bättre än de andra två). Men jag hade mycket kul även med Pinball Dreams/Fantasies/Illusion.

Sedan +1 på Gabriel Knight 3! Lysande spel (men ja, märklig styrning).

Ja, och så måste jag ju nämna System Shock! När det kom var det ruggit bra skräck, bättre än något annat jag kört innan.

 

[Hägerstrand]

Om du gillar peka & klickaspel måste jag rekommendera Beneath a steel sky! Det är nog det bästa spelet i genren någonsin! Du spelar en nomad som tas till fånga och fraktas till en enorm futuristisk stad styrd av en totalitär dator. Du måste dels fly från staden men även nysta upp mysteriet rörande varför du togs dit. Allt är verkligen på topp, grafiken, musiken, storyn, pusslen och karaktärerna! Jag har ju en stor kärlek till cyberpunk och det var detta spel som kickade igång min fascination för genren!

View attachment 18073

Du menar ”Det är nog det BÄSTA spelet i GENREN någonsin! Du spelar en nomad som tas till fånga och fraktas till en enorm FUTURISTISK stad styrd av en totalitär DATOR.”?

 

[Rymdhamster]

Yupp, installerade och provade M&B Warbands. I rekomenderar att köra direkt på det =)

Och för de som gillar Beneath a steel sky (Som mycket riktigt är det bästa spelet), det har ju kommit "Beyond a steel sky", som är nån slags 3D-uppföljare. Har bara spelat ett par timmar av det och det är inte lika bra som Beneath' är, men det är rätt underhållande. Inte så gammalt, dock.

 

[Franz]

Och för de som gillar Beneath a steel sky (Som mycket riktigt är det bästa spelet), det har ju kommit "Beyond a steel sky", som är nån slags 3D-uppföljare. Har bara spelat ett par timmar av det och det är inte lika bra som Beneath' är, men det är rätt underhållande. Inte så gammalt, dock.

Håller helt med, uppföljaren är väl värd att spela och har några riktiga höjdpunkter, men originalet är ljusår bättre!

 

[Troberg]

Nu när Tolkiens Midgård diskuteras flitigt i en annan tråd måste jag tipsa om strategispelet War in Middle Earth. Jämfört med dagens strategispel är det såklart daterat men jag tycker att det har en hel del intressanta kvaliteter. Man kan följa karaktärer på individnivå, exempelvis naturligtvis brödraskapet, men även kontrollera hela arméer. Det handlar om att positionera trupper rätt samt guida ringbäraren rätt så att ringen kan kastas ner i Domedagsberget. Det intressanta är att man kan guida sällskapet helt enligt den väg som avhandlades i Tolkiens böcker om man vill, men i och med att man har en hel karta över Midgård till sitt förfogande kan man vara kreativ och testa andra vägar. Eller andra ringbärare för delen. Frodo kanske blir dödad av en ringvålnad i Fylke och tvingas överlämna ringen till Merry, Pippin eller Sam. Eller så kanske ödets nyck gör att Theoden får bege sig in i Mordor bärandes på ringen. Spelet öppnar upp för en massa kul ”what if”-scenarier. Man kan dessutom stöta på ett antal välbekanta karaktärer, exempelvis Radagast eller Tom Bombadil.

Jag har ingen aning om ifall spelet skulle få Tolkien att rotera i sin grav, eller om det gör våld på bärande element i berättelsen, eller om det fortfarande får kallad tolkning. Förmodligen allt ovanstående. Tycker dock personligen att det är ett alldeles utmärkt litet spel

Det var ju Mike Singleton som gjorde det, så inte konstigt att det var bra. Tror inte han gjort något dåligt. Lords of Midnight-serien, Midwinter var alla revolutionerande på sin tid.

Det gick dock att vinna ganska lätt genom att samla alla trupper i Lothlorien och Isengard, som var lätta att försvara. Sauron kastade allt han hade mot dem, och en typisk strid slutade ungefär så här "De förlorade 20 000 man, du förlorade 5". Samtdigt tog man en mindre trupp med ringen, och smög runt bakvägen in i Mordor.

 

[Franz]

Det gick dock att vinna ganska lätt genom att samla alla trupper i Lothlorien och Isengard, som var lätta att försvara. Sauron kastade allt han hade mot dem, och en typisk strid slutade ungefär så här "De förlorade 20 000 man, du förlorade 5". Samtdigt tog man en mindre trupp med ringen, och smög runt bakvägen in i Mordor.

Åh, det knepet kände jag inte till! Hade sparat unga Franz en massa huvudbry när han spelade det

En annan kul kuriosa är att omslaget ju föreställer Mouth of Sauron, målad av John Howe. Det var bara det att bilden användes helt utan hans vetskap eller tillåtelse och han fick inte reda på det förrän långt senare. Så kunde det gå till på den tiden.

 

[McKatla]

Jag kom på en favorit till: Chessmaster – Grandmaster Edition. Det är fortfarande en av mina favoriter bland schackspelen, men inte för att det är en stark schackmotor, snygg grafik etc, utan för en enda sak: Josh Waitzkin´s Academy, särskilt avdelningen "The Art of Learning". Jag har sett massor av träningsprogram för schack, men detta är överlägset bäst. Det har lärt mig mängder om schack på ett såväl pedagogiskt som tillgängligt och underhållande vis. Oerhört insiktsfullt inte bara om schack, utan även om lärandets villkor och om hur en kan ta sig an många av livets utmaningar.