Texten i sig är tämligen lättläst, men det kan vara annat som ger folk huvudbry.
Det är en generell uppfattning att Eon är tämligen komplicerat.
Detta beror på att det finns en icke oansenlig mängd [frivilliga regler].
Folk glömmer dock ibland bort att dom är just frivilliga. Det krävs att man tänker efter när man läser Eon, "behöver jag den här regeln?"
Tämligen ofta blir svaret nej, och man bläddrar nöjd vidare.
Det är faktist denna attityd man måste när man läser regler till Eon. Men annars så finns det ju så mycket i Modulerna som inte är regler, utan bara är världsbeskrivningar. Då är det bara att slappna och läsa.
jag tycker själv att tre stycken spelare är minimum och funkar ganska brammen fyra-sex spelare är att föredra, det brukar bli mer rollspelande per person/ timma om man spelar med fyra pers har jag märkt, vi brukar vara ungf. fyra pers när vi spelar.... så fyra är ok tycker jag. med tre pers så kan det gå lite segt faktiskt./images/icons/sad.gif
Det finns alver, ett antal barbarfolk samt vanliga människor. Både alver och dvärgar är dessutom indelade i olika stammar och klaner som skiljer sig en del åt.
Misslorna är gulliga, söta, små, knätofsar, ringdans, sill, missleöl, ingen ironi och lurva! Och sen är det Krille som skriver om dem också! Vad mer vill du ha egentligen?
Förmodligen en massa muskler, ett tvåhandssvärd, ett höftskynke, lurviga stövlar, ett berg av skallar (eller kroppar) att stå på och en ohälsosamt lätt klädd flicka som klänger längs med benet.
"Förmodligen en massa muskler, ett tvåhandssvärd, ett höftskynke, lurviga stövlar, ett berg av skallar (eller kroppar) att stå på och en ohälsosamt lätt klädd flicka som klänger längs med benet. "
Verkligen inte! Jag är mer inne på maffiamisslor med tommyguns, feodorahattar och hett temperament. De fem misslefamiljerna kontrollerar all droghandel och sophämtning i Mundana. De är i ständig kamp med de råbarkade tirakbanditerna. De leds av den fruktade Onkel Kaktustagg som talar långsamt och otydligt samtidigt som han ständigt bolmar på en ciggar./images/icons/laugh.gif
Allvarligt talat så har jag svårt att förstå varför du måste bli så putt varje gång man inte brister ut i spontan lovsång över dina misslor, hur "realistiska" de än må vara. Jag har aldrig sagt att jag tycker illa om dem eller att de behöver förändras.
1. Det är i allra högsta grad roande.
2. Det skiljer sig från film på så sätt att man måste vara aktiv själv.
3. Det skiljer sig från data spel på så sätt att de enda begränsningarna sätts av den verbala förmågan som genom det övas.
4. Det är samtidigt som ett spel även en umgänges form.
5. Det skiljer sig från tv som är fantasi hämmande och är istället fantasi eggande.
I en grupp som jag var med i var vi 8 stycken vid ett tillfälle med till mestadels 7 stycken till antalet, det tog alldeles för lång tid att rollspela med 8 pers då de flesta karaktärerna ville gå sina egna vägar och hitta på saker som gruppen i sig inte ville. Då tog det väldigt lång tid att rollspela igenom en dag i äventyret. Att vara sju stycken i gruppen kan vara en faktor som drar ner rollspelandet för var och en ifall men inte är samspelta och drar åt samma håll. Annars är en grupp på fyra personer att föredra, tycker jag.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.