Nekromanti [genetik] Inavel mellan kusiner

[Lukas]

Jag har ett antal gånger funderat på att man ofta skämtar om att barn till kusiner blir inavlade idioter och jag kan tillräckligt med genetik för att veta att inavel är dåligt.
Men samtidigt undrar jag om inte risken med kusin barn är överskattad. Så nu vill jag ha svar från någon som kan genetik, Är det verkligen så farligt för kusiner att skaffa barn förutsatt att det inte finns något inavel tidigare i släkten.

//Lukas som ibland funderar på konstiga saker

 

[Anarchclown]

Jag har för mig att jag hörde att risken för komplikationer är mindre för unga syskon som får barn än den är för ett par i 40-årsåldern som inte är släkt. Så nej, så farligt är det inte, men det är inte direkt socialt eller hälsomässigt tokbra heller.

Jan Erik - Inte genetiker

 

[God45]

Oh, du vill ha reda på "Coefficiens of relationship". Wikipedia artikeln är rätt bra på att svara på vad det är:

http://en.wikipedia.org/wiki/Coefficient_of_relationship

Desto högre den är desto större risk för missbildningar och så vidare.

Genetic disorders

Autosomal recessive disorders occur in individuals who have two copies of the gene for a particular recessive genetic mutation. Except in certain rare circumstances, such as new mutations or uniparental disomy, both parents of an individual with such a disorder will be carriers of the gene. These carriers do not display any signs of the mutation and may be unaware that they carry the mutated gene. Since relatives share a higher proportion of their genes than do unrelated people, it is more likely that related parents will both be carriers of the same recessive gene, and therefore their children are at a higher risk of a genetic disorder. The extent to which the risk increases depends on the degree of genetic relationship between the parents: The risk is greatest when the parents are close relatives and lower for relationships between more distant relatives, such as second cousins, though still greater than for the general population.

Children of parent-child or sibling-sibling unions are at increased risk compared to cousin-cousin unions.

 

[anth]

Nja. Risken ökar, men inte så mycket. Det som däremot är farligt är samhällen där kusinäktenskap är accepterat. För där har man ofta haft kusinäktenskap i flera generationer och då ökar chansen kumulativt

 

[Sapient]

Jag har för mig att jag hörde att risken för komplikationer är mindre för unga syskon som får barn än den är för ett par i 40-årsåldern som inte är släkt. Så nej, så farligt är det inte, men det är inte direkt socialt eller hälsomässigt tokbra heller.

Jan Erik - Inte genetiker

Ja, det är en bra beskrivning.

Det som står i God45:s wikipediacitat stämmer, men är kanske inte så enkelt beskrivet.

Det som händer om närbesläktade personer skaffar barn, är framför allt att det är en statistiskt högre sannolikhet att båda personerna bär på likartade anlag. Och om då något av dessa anlag innebär en skadlig genetisk förändring, så ökar risken rätt mycket för att avkomman ska ha mer än en uppsättning av just den allelen (genvarianten).

Själva sannolikheten att föra genen vidare, ändras inte.

Det gör att om det sker i ett enstaka fall, så ökar inte risken nämnvärt. (Eller rättare sagt - då är det helt beroende på vilka anlag de faktiskt bär på. Men följer det den statistiska fördelningen, så är ju den i allmänhet liten för dem båda - genetiska sjukdomar av det här slaget brukar mätas i ensiffriga förekomster på 100 000 invånare, eller däromkring).

Däremot om bägge individerna kommer från ett område där det varit relativt litet genetiskt utbyte under ganska lång tid (även om man haft starka tabun mot syskon- och kusingiftemål) så är risken förhöjd.

Där befolkningen varit bofast länge, så har ju liksom generna rört sig från gård till gård mellan varje generation - men så där vart tionde utbyte sker då mellan familjer som redan är släkt - och över tiden blir alla allt närmare släkt med varandra.

Den isoleringseffekten ökar då risken ganska mycket.

En genetisk sjukdom - Huntington's sjukdom - som normalt drabbar mellan 5 och 10 på 100 000 invånare, är t.ex. upp till tio gånger vanligare i vissa delar av Skottland, Wales, Tasmanien - och i Sverige. (Sen finns det ett område i Sydamerika där sannolikheten är över 100 gånger högre än i resten av världen...)

Nu är Huntington's lite annorlunda än typexempel på en genetisk sjukdom enligt ovan, eftersom den bl.a. är dominant, men det spelar mindre roll för exemplets skull

Det är på det hela taget ungefär samma sannolikhet för att vara bärare av en genetisk sjukdom, om man bodde på Orkney eller Shetlandsöarna före 1960 (då flygtrafik infördes) som om man var Egyptisk farao och gift med sin syster/kusin/moster.

 

[Cybot]

Nja. Risken ökar, men inte så mycket. Det som däremot är farligt är samhällen där kusinäktenskap är accepterat. För där har man ofta haft kusinäktenskap i flera generationer och då ökar chansen kumulativt

Det är liksom bara att titta på resultatet av Habsburgarnas inavel. 7 generationer av inavel efter Ferdinand V och Johanna av Kastilens äktenskap så har man Karl II av Spanien, den ende överlevande sonen till Filip IV (vilket inte var en slump. Habsburgarna fick fler och fler missfall för varje generation) och både fysiskt och mentalt handikappad.

 

[God45]

Det finns ju vissa fördelar med inavel också. Kusiner som gifter sig får enligt forskning gjord på Island fler barn. Antagligen för att de passar bra ihop och har sex oftare. Plus (det finns inget sätt att säga det här utan att låta som någon sorts Nazi) om man har tur nog att undivka generna som orsakar missbildningar och sjukdomar så finns chansen att man stärker de starka dragen hos föräldrarna. Sådan inavel är ju precis vad man gjort medvetet med hundar för att få fram vissa drag.

Så nackdelen om kusiner gifter sig är 2 till 3% större risk för missbildningar, men det är också samma höjning av risken som för en kvinna som föder barn vid 41 års ålder istället för vid 30. Så om man i framtiden kan kartlägga hela sitt DNA och tolka det så skulle man kunna använad inavel till positiva saker. (Även om det låter skitläskigt...)

 

[Sapient]

Fast det är ett misstag bara att räkna antalet led inom den Habsburgska ätten. Du får lägga till att man i alla furstehus i Europa gifte sig inom en rätt snäv krets - och detta i dussintals generationer.

Se bara på vilka furstehus som bar (eller bär) gener för blödarsjuka. Det är ju en mycket tydlig markör, och mer "publik" än genetiska åkommor som man helst talar tyst om.

 

[Sapient]

Plus (det finns inget sätt att säga det här utan att låta som någon sorts Nazi) om man har tur nog att undivka generna som orsakar missbildningar och sjukdomar så finns chansen att man stärker de starka dragen hos föräldrarna. Sådan inavel är ju precis vad man gjort medvetet med hundar för att få fram vissa drag (...) Så om man i framtiden kan kartlägga hela sitt DNA och tolka det så skulle man kunna använad inavel till positiva saker. (Även om det låter skitläskigt...)

Både ja och nej. Det finns fördelar (du nämner kompatibilitet) men också nackdelar. Immunförsvaret är en funktion som försvagas av inavel. Det blir sämre, ju mer lika gener föräldragenerationen har.

Dessutom ökar risken för autoimmuna sjukdomar. (Vilket delvis beror på samma faktorer.)

Och för att lägga lök på den nazistiska übermensch-laxen, så är många av de drag som kan antas åtråvärda, sådant som beror på ett mångfaktoriellt arv och där ärftlighetslagarna blir avsevärt mer subtila än de mendeliska lagarna i skolans lärobok...

(Bara för att ta ett exempel, vänsterhänthet. Matematiskt har man kunnat räkna sig till att det måste involvera minst tre gener. Möjligen fler, men sannolikt tre. Dessa har inte ännu kunnat identifieras, därför att så fort det inte handlar om en enskild gen blir sannolikhetskalkylerna om man letar i en aldrig så stor population väldigt komplex.)

Det är mycket denna komplexitet som gör att människan trots hundratusen års spridning i olika populationer - som ofta genomgått fler s.k. "founder effects" och liknande - ändå inte uppvisar mer än framför allt en viss utseendemässig variation.

Ta t.ex. längd. Vi kan gissa att det önskas långa exemplar av vilken slags övermänniskotyp vi nu vill ha. Men även om vi konstant korsar långa människor, så ökar inte längden med särskilt mycket per generation. Ibland kanske den till och med krymper!

Vad gör vi för fel? Tja, längd är ingen enkelt nedärvd egenskap, långa människor får inte alltid långa barn.

För både extremt kort och extremt lång människor (och även om båda i föräldraparet har samma längd) är sannolikheten större att få avkommor som tenderar åt medellängd, än avkommor som bibehåller en extrem längd.

Och dessutom påverkar kost och motion under barna- och ungdomsåren också längden rejält. Också över generationerna!

Jo, du läste rätt. Om du bär på gener för (relativt) lång längd, men farfar och mormor svalt och åt lite protein, så uttrycks dina gener annorlunda, till följd av s.k. epi-genetiska faktorer.

Ärftligheten för intelligens ska vi inte ens prata om.

Så ja, det där blir väldigt komplicerat. Allt du önskade var din egen ras av övermänniskor, men allt du fick var en hoper astmatiska, allergiska medelsvenssons...

 

[God45]

Så ja, det där blir väldigt komplicerat. Allt du önskade var din egen ras av övermänniskor, men allt du fick var en hoper astmatiska, allergiska medelsvenssons...

Jag sa till dem att vi skulle kört på zombie projektet men nej vi skulle tvunget ha inavlade supermänniskor...

 

[w176]

Det finns ju vissa fördelar med inavel också. Kusiner som gifter sig får enligt forskning gjord på Island fler barn. Antagligen för att de passar bra ihop och har sex oftare. Plus (det finns inget sätt att säga det här utan att låta som någon sorts Nazi) om man har tur nog att undivka generna som orsakar missbildningar och sjukdomar så finns chansen att man stärker de starka dragen hos föräldrarna. Sådan inavel är ju precis vad man gjort medvetet med hundar för att få fram vissa drag.

Så nackdelen om kusiner gifter sig är 2 till 3% större risk för missbildningar, men det är också samma höjning av risken som för en kvinna som föder barn vid 41 års ålder istället för vid 30. Så om man i framtiden kan kartlägga hela sitt DNA och tolka det så skulle man kunna använad inavel till positiva saker. (Även om det låter skitläskigt...)

Sen är det värt att nämnas att även inavel har använts en del inom tamboskapsaveln, så är det inte främst det som fått fram hundraser med olika egenskapen. Utan att medvetet inalvla är ett ganska begränsad grej, långt från de stora massorna som avlade hundar för arbete.

Man har avlat fram vallhundar genom att korsa hundar som var bra på att valla, och älghundar genom att korsa hundar som är bra på att jaga älg, och fågelhundar genom att korsa hundar som är bra på att jaga fågel.

 

[God45]

Det finns ju vissa fördelar med inavel också. Kusiner som gifter sig får enligt forskning gjord på Island fler barn. Antagligen för att de passar bra ihop och har sex oftare. Plus (det finns inget sätt att säga det här utan att låta som någon sorts Nazi) om man har tur nog att undivka generna som orsakar missbildningar och sjukdomar så finns chansen att man stärker de starka dragen hos föräldrarna. Sådan inavel är ju precis vad man gjort medvetet med hundar för att få fram vissa drag.

Så nackdelen om kusiner gifter sig är 2 till 3% större risk för missbildningar, men det är också samma höjning av risken som för en kvinna som föder barn vid 41 års ålder istället för vid 30. Så om man i framtiden kan kartlägga hela sitt DNA och tolka det så skulle man kunna använad inavel till positiva saker. (Även om det låter skitläskigt...)

Sen är det värt att nämnas att även inavel har använts en del inom tamboskapsaveln, så är det inte främst det som fått fram hundraser med olika egenskapen. Utan att medvetet inalvla är ett ganska begränsad grej, långt från de stora massorna som avlade hundar för arbete.

Man har avlat fram vallhundar genom att korsa hundar som var bra på att valla, och älghundar genom att korsa hundar som är bra på att jaga älg, och fågelhundar genom att korsa hundar som är bra på att jaga fågel.

Är inte Pudlar super inavlade för att få fram deras speciella hår typ? Jag minns att jag läst det någonstans men kan inte komma ihåg var.