Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,060
Ett inlägg på Riotminds forum fick mig att börja fundera på religionerna i Trudvang.
Hur ser gemene man på religionen? I vår värld har ju tvivel varit religionens största fiende. Eftersom gud inte bevisar sin existens så finns det heller inget som gör det självklart att folk skall tro på honom.
Men hur är det i Trudvang? Storminkjalterna och Gavlianerna har ju bevisligen utomvärdslig makt och kraften i deras böner är ju uppenbar.
Under medeltiden trodde folk på gud. Punkt. De behövde inga bevis. Skall man gå på denna linje när man spelar/spelleder i Trudvang eller skall man använda de faktiska bevisen på Stormes makt till att tillföra en ny dimension till religionen och hur den påverkar världen? Hur skall denna nya dimension se ut?
Och hur fungerar det egentligen med Nidendomen vs. Gerbanis? En Gavlian kan ju inte hävda att inte Storme finns när hans makt är så uppenbar och tvärtom. Eller? Hävdar Gavlianen att Storminjalten bara är en förvirrad trollkarl?
När jag själv spelleder i Trudvang har jag valt att gestalta motsättningarna som att folk (åtminstone rollpersonerna) tror att Gavlianerna har missuppfattat Storme. Att Gave är ett annat ord för Storme. Att de två religionerna sedan skiljer sig på ett konceptuellt plan (den ena är monoteistisk) har jag ännu inte tagit tag i riktigt.
Mina rollpersoner är Stormländare och jag har förklarat för dem att Storme finns. Detta omöjliggör på sätt och vis deras möjlighet att spela ateister eller troende från andra religioner. I mitt Trudvangs Stormländer tror man på Storme. Det finns liksom ingen tvekan om hans existens. Alternativet till ateist är att man, av någon anledning, inte dyrkar Storme.
Mina spelares rollpersoner är något slags mellanting. De vet att Storme finns men de dyrkar honom inte aktivt. En kort bön när det börjar bli kärvt på sin höjd.
Hur hanterar ni religion och hur ställer ni er till de frågeställningarna?
/Vulf
Hur ser gemene man på religionen? I vår värld har ju tvivel varit religionens största fiende. Eftersom gud inte bevisar sin existens så finns det heller inget som gör det självklart att folk skall tro på honom.
Men hur är det i Trudvang? Storminkjalterna och Gavlianerna har ju bevisligen utomvärdslig makt och kraften i deras böner är ju uppenbar.
Under medeltiden trodde folk på gud. Punkt. De behövde inga bevis. Skall man gå på denna linje när man spelar/spelleder i Trudvang eller skall man använda de faktiska bevisen på Stormes makt till att tillföra en ny dimension till religionen och hur den påverkar världen? Hur skall denna nya dimension se ut?
Och hur fungerar det egentligen med Nidendomen vs. Gerbanis? En Gavlian kan ju inte hävda att inte Storme finns när hans makt är så uppenbar och tvärtom. Eller? Hävdar Gavlianen att Storminjalten bara är en förvirrad trollkarl?
När jag själv spelleder i Trudvang har jag valt att gestalta motsättningarna som att folk (åtminstone rollpersonerna) tror att Gavlianerna har missuppfattat Storme. Att Gave är ett annat ord för Storme. Att de två religionerna sedan skiljer sig på ett konceptuellt plan (den ena är monoteistisk) har jag ännu inte tagit tag i riktigt.
Mina rollpersoner är Stormländare och jag har förklarat för dem att Storme finns. Detta omöjliggör på sätt och vis deras möjlighet att spela ateister eller troende från andra religioner. I mitt Trudvangs Stormländer tror man på Storme. Det finns liksom ingen tvekan om hans existens. Alternativet till ateist är att man, av någon anledning, inte dyrkar Storme.
Mina spelares rollpersoner är något slags mellanting. De vet att Storme finns men de dyrkar honom inte aktivt. En kort bön när det börjar bli kärvt på sin höjd.
Hur hanterar ni religion och hur ställer ni er till de frågeställningarna?
/Vulf