Nekromanti Gestaltning av olika grupper

[Cake]

En sak jag funderade på efter den senaste sessionen med min grupp var hur jag som sl kan gestalta olika grupper på ett sätt så att de känns olika även om de har liknande drag/mål/intställning

I det här fallet var det skillnaden i gestaltning av alver och barbarer
Båda grupperna har ju en generellt naturnära, natur-positiv och mer eller mindre ambrier-negativ inställning
Sjävklart finns det många följen/individer från båda grupperna som skiljer sig från den stereotypen, men många kommer ändå likna varandra

Någon som har kommit på några fiffiga trick för att gestalta just alver, för att få dem kännas som något eget och inte bara hårdare barbarer med pilbågar?

 

[God45]

Barbarer är Nietzsche. Alver är Rousseau. Done!

 

[Zire]

Barbarer är människor. Lite primitivare och enklare, men ändock människor. De kan man förstå sig på.

Alverna däremot.

De är annorlunda, märkliga och obegrlipliga. Det går inte att förstå deras uppsåt och intentioner. Ibland uppför de sig som människor och man tror att de förstår en, men sedan vrider de allt till ett märkligt perspektiv och deras logik har försvunnit. Samtidigt agerar de som att de har en rationell agenda. De är också vildsinta, farliga och oberäkneliga. De kan visa vänlighet ena ögonblicken och hugga dig i ryggen nästa stund. Man kan leva med en alv i flera år, och plötsligt en dag har han dödat dina vänner och försvunnit ut i vildmarken.

De har ett konstigt kroppspråk och konstiga ansiktsuttryck som gör att du inte förstår hur de förhåller sig till det du säger. Ler han åt dig? Hånar han dig? Tycker han synd om dig? Deras humor är skruvad och otäck, deras vänskap är obehaglig och hotfull. De tycker om att se dig lida. De luktar konstigt, äter konstig mat och pratar konstigt. Ägna ett liv åt att lära sig deras språk och de kommer fortfarande knappt att förstå dig.

Och lyckas du leva med dem nära nog, så kommer de tillslut att förvrida dina sinnen och tankar. Människorna du hade ditt ursprung hos blir främmande. Du blir aldrig en alv, men du blir heller aldrig människa igen.

Det var aldrig tänkt att människor och alver skulle leva tillsammans

 

[Sapient]

Barbarer är Nietzsche. Alver är Rousseau. Done!

Intressant. Jag skulle kunna vända på det - Alverna beter sig som Nietzsche (till viss del till både ideal och praktik kanske?), medan barbarerna är mer det Rousseau beskriver än Rousseaus person (dvs intellekt och stilistiska förmåga).

 

[God45]

Intressant. Jag skulle kunna vända på det - Alverna beter sig som Nietzsche (till viss del till både ideal och praktik kanske?), medan barbarerna är mer det Rousseau beskriver än Rousseaus person (dvs intellekt och stilistiska förmåga).

Det beror helt på din setting och vad du vill ha för de olika grupperna. Men jag tenderar att föredra att barbarerna är som i John Milius Conan där de är en facistisk våt dröm om den nietzscheanska övermänniskan och är 100% blod och åska.

Jag har mindre starka åsikter om alver.


Men om vi sprider det här vidare är Orcher Hobbes. Svart Alver är Thomas Ligotti. Dvärgar är Kant. Och så vidare och så vidare. Beskriv bara ett fantasy folk som att en viss världsåskådning eller filosofi är sann för dem.

 

[Cake]

Spårade ut snabbt och blev helt OT det här
Ni får gärna flytta diskussionen om filosofer/livsåskådning/dyl till en annan/egen tråd

@Zire: tack, bra input med den omänskliga/konstiga känslan

Eftersom jag skrev inlägget i JÄRNRINGEN-forumet, så är det just Symbaroums alver/barbarer jag hade i åtanke
Så om någon vill pitcha in på det ämnet så välkomnas det varmt!

 

[Paal]

Barbarklanerna i Davokar är ju inte en homogen grupp. Vissa av dem passar nog in på den mer klassiska barbarbilden med päls, blod och muskler. Men många verkar vara väldigt civiliserade och sofistikerade men på ett annat sätt än ambrierna. De respekterar ju onekligen naturen mer och har andra gudar/andar.

Om rollpersonerna stöter på klaner från norr eller någon som är i öppet krig mot ambrierna eller andra så lär det ju bli ett fientligt och hotfullt möte, men så länge de stöter på de övriga sydliga klanerna så kan det mycket väl vara ett (måhända försiktigt) vänskapligt eller fredligt möte så länge de inte uppenbart brutit mot några tabun.

Ett möte med alver är väl i princip alltid fientligt om man inte är känd som järnsvuren. Och är man på fel ställe så innebär väl mötet att man blir överfallen utan varning eller pardon.

 

[Cake]

+SPOILER-varning+

Absolut, men jag tänker i de skrina äventyren så finns det ju flera möten med både barbarer av olika slag och alver av olika slag, och där både alver och barbarer beskrivs ha både mer eller mindre vänlig inställning. Av det så uppsår ju en risk att dessa grupper kommer tangera varandra i hur det uppfattas, t ex så finns det ju alver i både VV och HH som beskrivs som fientliga, samtidigt som det i båda äventyren finns de som beskrivs som mer diplomatiska eller t o m välsinnade.

I både äventyren, grundboken och romanerna beskrivs ju både barbarer som är vänliga/diplomatiska och fientliga/aggressiva, och även om det finns en tydlig tendens av de norra klanerna att vara mer krigiska så finns det flera exempel på sydliga barbarer som anfaller utan förvarning.

Därför blir det ju mer ner på nivån enskilda följen och deras ledares inställning, dvs spelgruppen kan möta på en "snäll" alvtrupp och en "elak" sydlig barbartrupp. Frågan för mig är hur man gör folkslagen(alver/barbarer) olika, oavsett den enskilda truppens inställning till människor/ambrier, då denna tydligt kan vara väldigt skild även inom de respektive grupperna. Vad som för mig är intressant, och svårt, är hur att få fram skillnader som bygger på gemensamma drag för hela folkslaget.

 

[LordXaras]

Som jag ser det är den största skillnaden mellan barbarer och alver detta:

Barbarer har nationer och fraktioner där ideologi och blodsband driver gruppens beteende. Detta innebär att du vet att du är i fara när du reser genom Karohars territorium och säker i Odovakar under Odaiovas beskydd. De två klanerna har olika politisk inställning till dig och din sort, och du kan agera därefter.

Bland alverna så kan en mängd olika ideologier och motivationer samexistera i en kaotisk samklang. Järnpakten har toleranta medlemmar och aggressiva medlemmar, men de är varandras bundsförvanter och det går före allt annat. Att sitta i förhandling med en tolerant höstalv innebär inte att du är säker från hens vänner. Att bli jagad av ett band sommaralver betyder inte att några älvor inte tänker hjälpa dig hitta en utväg. Bara för att du är på uppdrag från en alv betyder det inte att du är beskyddad, och om några andra alver attackerar dig så är det för att de kände för det och ingen kommer att bestraffa dem.

Vissa alver anser att människor är onaturliga demonkreatur som måste utplånas. Andra ser människor som intressanta varelser som bör studeras. Några få anser att människor är smarta nog att förhandla med. Och du har absolut ingen aning vilken typ en alv tillhör, eller vad som krävs för att hen ska hoppa från en inställning till en annan.

 

[Mundo]

Jag brukar se på Alver som elders från Vampire/World of Darkness. Har du levt i fyrahundra år i ett högt torn med ett intellekt som ligger flera nivåer över det mänskliga bryr du dig nog inte alltför mycket om en enskild människas lidande.