Nekromanti Glasblåsning i rollspel?

[Ecleptomania]

Hej Forum människor, jag söker ännu en gång kunskapen från massorna!

Glasblåsning är ett ädelt yrke som vi alla känner till. Man använder sig utav sand och metaller (som jag förstått det) för att smälta det till något som man tillslut "blåser" till glas.

I en rollspels miljö där man vill vara en glasblåsare (fantasy setting) och ändå vill vara på resande fot, är detta möjligt? (Om inte, förklara gärna varför)

Också, vad för typ av sand kan användas vid glasblåsning och hur mycket kan egentligen sand kosta för en kringresande hantverkare att köpa, också vart skulle han kunna hitta en vara som sand?

En av mina spelare vill nämligen spela en glasblåsare så därför dök dessa frågor upp. Sen så kom även en yttligare fråga på tal som ingen av oss kände sig kvalificerad nog att svara på - om man nu kan göra egen sand (ex, köp kalksten eller what-not och mal ner den), kan man då mala ner ex. rubiner (dyrt men ändå) för att använda detta i glasblåsning? Dvs, kan man använda ädelstenar för att skapa glas? Om man kan, vad skulle effekterna bli på glaset? Om man inte kan, förklara gärna varför!

Tack i förhand.

 

[Krille]

En glasblåsare behöver tre ugnar: en för att smälta råmaterialet till glas, en för att arbeta med råmaterialet, och en för att låta den färdiga produkten svalna i en lagom långsam takt så att det inte spricker. Dessa arbetar kring 1300 grader, 1000 grader respektive varierande temperatur från ena änden till den andra med början på ca 800.

Ugnar som är så heta kräver en hel del. Dels måste de vara rätt utformade för att ta tillvara värmeenergin så effektivt som möjligt, dels måste de vara rejält tjocka och isolerade så att man kan jobba i närheten av dem. Det gör att de inte riktigt är portabla (tvärtom - de är typ stora som hus). Man skulle kunna tänka sig en mästerglasblåsare som reser från glashytta till glashytta, men å andra sidan, är man mästerglasblåsare så kommer kunderna till en, så det finns ingen poäng med att ge sig ut på vägarna.

De flesta glas använder kisel som bas. Kisel hittar du i sten och sand, men har hög smälttemperatur. För att få ner smälttemperaturen använder man kalciumoxid från kalksten spetsat med magnesiumoxid och aluminiumoxid. De två senare finns naturligt.

---

Problemet med ädelstenar är att de har en mycket högre smältpunkt än glas. Safirer smälter vid 2000 grader, till exempel. Om ädelstenarna inte smälter så blir de i princip en bubbla i glaset som i sin tur ger en strukturell svaghet. Det vill säga, glaset spricker lättare, ofta redan när glaset svalnar eftersom ädelstenen och glaset har olika termiska egenskaper. Dvs, du får dåligt dyrt glas.

Att nå upp till 2000 grader är skitsvårt om inte omöjligt med medeltida teknologi. Idag kan vi få sådana temperaturer, men jag vet faktiskt inte vad som händer med glaset om man kommer upp i 2000 grader.

 

[sakara]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Glasblåsning

För Receptet i alla fall.

Kan inte riktigt se hur man skulle kunna smälta ädelstenar. Vet att smälta diamant inte är möjligt då den är kolbaserad och brinner upp vid för hög temperatur.

Skulle kunna vara en alkemidel som tillåter att omvandla olika material till olika stadier (fast flytande flyktig)

Ser inga större problem med att vara på resande fot och vara glasblåsare. med rätt saker dvs. Skulle säga en rejält tilltagen vagn som har en rejäl ugn, föråd för allt material etc.

Kostnader skulle jag säga att det beror helt på hur utvecklat glasblåsningen är i den världen. Men det borde kunna gå att få tag på i städer/större byar i varjet fall.

 

[solvebring]

Efter att ha googlat och funnit detta (glasblåsning.se) täntke jag säga just detsamma som Krille – något som jag misstänkte redan innan och en av anledningarna till att jag just ville googla och se efter.

... Man kan helt enkelt inte resa med ugnar eller motsvarande portabla versioner. Dock hindrar det ju inte att man reser runt och säljer glas, mellanlandar vid olika glasbruk och betalar för att få gästa deras ugnar – eller något dylikt.

Men tja, vad fan ... Fantasy! Glasblåsargillet i en sådan värld kanske är ett astajt bröderaskap med tusenåriga hemligheter – inte minst hur man hur man med en liten portabel eld kan nå enorm, kocenterad hetta. ... Glasblåsarna kanske rent av är en förgrening av magi? Småknasig idé, men ändå.

 

[Ecleptomania]

Efter att ha googlat och funnit detta (glasblåsning.se) täntke jag säga just detsamma som Krille – något som jag misstänkte redan innan och en av anledningarna till att jag just ville googla och se efter.

... Man kan helt enkelt inte resa med ugnar eller motsvarande portabla versioner. Dock hindrar det ju inte att man reser runt och säljer glas, mellanlandar vid olika glasbruk och betalar för att få gästa deras ugnar – eller något dylikt.

Men tja, vad fan ... Fantasy! Glasblåsargillet i en sådan värld kanske är ett astajt bröderaskap med tusenåriga hemligheter – inte minst hur man hur man med en liten portabel eld kan nå enorm, kocenterad hetta. ... Glasblåsarna kanske rent av är en förgrening av magi? Småknasig idé, men ändå.

Vi satt precis och diskuterade om sådant som du tog upp. Typ "alkemisk eld" eller Dragonfire (Song of Ice and Fire). Skulle absolut funka i en fantasy setting.

Men också - säg ATT man kan smälta safirer eller rubiner. Skulle man kunna forma den (som ex glas) till ex en bägare eller ett dryckesglas. Och i sin tur skulle den fortfarande vara "en rubin" eller skulle den smälta ner i grundmaterial och bli något helt annat.

 

[Sopbil]

Jag har testat på glasblåsning och det var riktigt skoj, känslan av att förvandla en flytande orange massa till färdiga glasföremål är magisk ( även fast det i mitt fall bara handlade om blygsamma julgranskulor).

Men ugnarna är vidrigt varma, jag trodde att mitt ansikte skulle smälta, jag höll bara på lite över en timme med själva blåsningen, men jag hade inte fysiskt klarat mycket längre utan en rejält lång (och sval!) paus.

 

[gizmo]

Det svarar nu inte direkt på frågan, men det är så fint nostalgiskt och didaktiskt: När jag var barn fanns det ett tv barnprogramm, Die Sendung mit der Maus, där de förklarade hur saker fungerar, ganska avancerade saker, ofta industriella processer. Här är den som visar hur man gör en glasskiva:
http://www.youtube.com/watch?v=osupFgDVbS4
(ja, det är på tyska..)

 

[Svarte Faraonen]

Jag skulle inte tänka mig att en mästerhantverkare reser från hytta till hytta. Däremot är det högst troligt att en gesäll gör det. Tanken med gesälltillvaron är ju att färdas runt till olika mästare och lära sig olika tekniker (engelskans journeyman erinrar om detta, och gesällvandringen är alltjämt nödvändig i det tyska skråväsendet). Gesällen utgör därför alldeles utmärkt rollpersonsmaterial.

Just ädelstenar är nog dåliga att smälta ner, däremot kan ädelmetaller användas. Till exempel görs det varmt röda glas som kallas just "rubinglas" med hjälp av guld.

 

[God45]

Vad kör du för system? För om du kör D&D borde level 1 magin Burning hands kuna fungera som en portabel ugn. Finns säkert liknande magier i andra system

 

[solvebring]

Men också - säg ATT man kan smälta safirer eller rubiner. Skulle man kunna forma den (som ex glas) till ex en bägare eller ett dryckesglas. Och i sin tur skulle den fortfarande vara "en rubin" eller skulle den smälta ner i grundmaterial och bli något helt annat.

Eftersom det antagligen inte går i verkligheten utan att förstöra ädelstenen skulle jag ha svårt att kunna tänka mig något påhittigt och godtagbart på konceptet även i fantasy. Med magi, visst, men genom glåsblåsning – även med magiska hjälpmdel – känns imho ändå rätt far away. Jag hade röstat för 1. Det går inte, eller, 2. ädelstenen försämras vad gäller lyster och kvalitet att den tappar större delen av sitt värde.

Att däremot ingjuta ädelstenar i glas på olika sätt, kanske mixa glasmässan med ädelstensrester, för att skapa konstföremål med olika effekter – det skulle jag kanske köpa.

Å andra sidan är det svårt att säga vad som går och inte går när det gäller fantasy. Det är nog upp till spelgruppens smak och sinne för fantasi och tycke om vad som i fantastiken kan ses som autentiskt eller inte.

 

[solvebring]

Huruvida diamant kan smältas eller inte.

 

[solvebring]

Det finns förövrigt svar där ute men det kräver en hel del läsning (något jag inte pallar just nu) och särskiljande mellan olika sorters ädelstenar och liknande material. Googla exempelvis på: "Melt precious stone" och "Melt gemstones" osv. får du se.

 

[Troberg]

Men tja, vad fan ... Fantasy! Glasblåsargillet i en sådan värld kanske är ett astajt bröderaskap med tusenåriga hemligheter – inte minst hur man hur man med en liten portabel eld kan nå enorm, kocenterad hetta. ... Glasblåsarna kanske rent av är en förgrening av magi? Småknasig idé, men ändå.

Stephen Donaldson gjorde ju två fantasyböcker där magi var baserat på speglar. Beroende på glasets ingredienser, spegelns krökning och hur den var vriden så öppnade de portaler till andra ställen och andra världar.

Jag skulle lika väl kunna tänka mig en liknande grej, där linser är magiska fokusobjekt, som har olika egenskaper. Blanda glaset på ett visst sätt, utforma linsen rätt och med precision och fokusera solljus genom den för att få en helande stråle. Med annan blandning, annan utformning och i månljus så låter en lins dig se annars osynliga demoner och andar (vilket kan bli grymt scary när de får en knuff och tappar linsen i mörkret...). Två linser kan vara kopplade till varandra, så att det som den ena linsen "ser" kan beskådas genom andra (åt båda hållen!). Linsen där glasblandningen innehåller ett hårstrå från ens älskade, och som vid midnatt ger ifrån sig ett blänk som visar åt vilket håll hon finns, så att man kan söka efter sin kidnappade käresta.

Likaså kan speciellt utformade glaskärl, återigen är det viktigt med rätt blandning av glaset, användas för att fånga andar, demoner, sjukdomar, lögner och annat som man kanske vill hålla under lås och bom. Kärl kan också, om de är rätt gjorda, transformera en substans som lagras i dem. Vatten till vin, olja till läkebalsam, blod till kärleksdryck, galla till gift osv. Kungar betalar högt för kärl som byter färg om de innehåller gift.

Allt detta kräver naturligtvis en mästare, eftersom även ett litet fel i glasets blandning, utformning, temperaturer eller de andra procedurer som krävs kan ge, i bästa fall, ett glas som inte funkar, i sämsta fall, ett glas som har oväntade eller direkt farliga effekter. Detta gör mästarna till välbetalda personer, något som behövs, då deras ingredienser och utrustning inte är billiga.

Ugnarna som behöver vara portabla? Det är gesällernas lärlingsprov. När de kan göra de glaskärl som genererar hetta nog för att göra annat glas i, utan att glaset som ungen är byggd av smälter, då är de inte längre lärlingar, då är de mästare.

Så skulle jag gjort det i fantasy.

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Men tja, vad fan ... Fantasy! Glasblåsargillet i en sådan värld kanske är ett astajt bröderaskap med tusenåriga hemligheter – inte minst hur man hur man med en liten portabel eld kan nå enorm, kocenterad hetta. ... Glasblåsarna kanske rent av är en förgrening av magi? Småknasig idé, men ändå.

Stephen Donaldson gjorde ju två fantasyböcker där magi var baserat på speglar. Beroende på glasets ingredienser, spegelns krökning och hur den var vriden så öppnade de portaler till andra ställen och andra världar.

Jag skulle lika väl kunna tänka mig en liknande grej, där linser är magiska fokusobjekt, som har olika egenskaper. Blanda glaset på ett visst sätt, utforma linsen rätt och med precision och fokusera solljus genom den för att få en helande stråle. Med annan blandning, annan utformning och i månljus så låter en lins dig se annars osynliga demoner och andar (vilket kan bli grymt scary när de får en knuff och tappar linsen i mörkret...). Två linser kan vara kopplade till varandra, så att det som den ena linsen "ser" kan beskådas genom andra (åt båda hållen!). Linsen där glasblandningen innehåller ett hårstrå från ens älskade, och som vid midnatt ger ifrån sig ett blänk som visar åt vilket håll hon finns, så att man kan söka efter sin kidnappade käresta.

Likaså kan speciellt utformade glaskärl, återigen är det viktigt med rätt blandning av glaset, användas för att fånga andar, demoner, sjukdomar, lögner och annat som man kanske vill hålla under lås och bom. Kärl kan också, om de är rätt gjorda, transformera en substans som lagras i dem. Vatten till vin, olja till läkebalsam, blod till kärleksdryck, galla till gift osv. Kungar betalar högt för kärl som byter färg om de innehåller gift.

Allt detta kräver naturligtvis en mästare, eftersom även ett litet fel i glasets blandning, utformning, temperaturer eller de andra procedurer som krävs kan ge, i bästa fall, ett glas som inte funkar, i sämsta fall, ett glas som har oväntade eller direkt farliga effekter. Detta gör mästarna till välbetalda personer, något som behövs, då deras ingredienser och utrustning inte är billiga.

Ugnarna som behöver vara portabla? Det är gesällernas lärlingsprov. När de kan göra de glaskärl som genererar hetta nog för att göra annat glas i, utan att glaset som ungen är byggd av smälter, då är de inte längre lärlingar, då är de mästare.

Så skulle jag gjort det i fantasy.

Jag ska vara ärlig många av dina poster har jag tyckt varit sådär men det här är bland det coolaste sättet att hantera magi jag har läst tror jag.
Riktigt tufft och jag kommer hejdlöst att sno inspiration från det. Jag gillar det, grymt bra ide!

 

[Troberg]

Jag ska vara ärlig många av dina poster har jag tyckt varit sådär men det här är bland det coolaste sättet att hantera magi jag har läst tror jag.
Riktigt tufft och jag kommer hejdlöst att sno inspiration från det. Jag gillar det, grymt bra ide!

Jo, glas har ju visuella kvaliteter som gör det väldigt lätt att förknippa med magi. Det är genomskinligt, men förvränger ändå vad man ser genom det. Det kan vara färgat. Det kan ha prisman som ger visuella effekter. Det känns som ett magiskt material, helt enkelt, ett material som öppnar vår verklighet mot andra verkligheter, som förvränger vår verklighet.

 

[Troberg]

Jag ska vara ärlig många av dina poster har jag tyckt varit sådär men det här är bland det coolaste sättet att hantera magi jag har läst tror jag.
Riktigt tufft och jag kommer hejdlöst att sno inspiration från det. Jag gillar det, grymt bra ide!

Jo, glas har ju visuella kvaliteter som gör det väldigt lätt att förknippa med magi. Det är genomskinligt, men förvränger ändå vad man ser genom det. Det kan vara färgat. Det kan ha prisman som ger visuella effekter. Det känns som ett magiskt material, helt enkelt, ett material som öppnar vår verklighet mot andra verkligheter, som förvränger vår verklighet.

Alltså, ju mer jag tänker på det, desto skönare är idén. Den skulle passat hur jäkla bra som helst till ett spel med "långsam" magi, mer rituell och alkemisk magi, typ Ars Magica. Jag tror inte att den är något vidare i ett "Jag kastar en Deadly Fireball of Fiery Doom of Lethal Killing på dem!"-system, men i ett lite långsammare system skulle den passa hur bra som helst.

Sure, det skulle gå att göra en kristall som exploderade om man kastade den, men den skulle vara dyr, och dessutom väldigt farlig att hantera ("Tappa inte den!!!").

Det skapar också en naturlig hierarki bland glasmästare, eftersom de mer erfarna har skapat sig en hel arsenal av kraftfulla glas, medan en som nyss blivit glasmästare kommer att behöva questa för att skaffa ingrdienser ("Hmm, hur i helsike hittar jag en ögonfrans från en nym-oskuld? Hur hittar jag ens en nymf-oskuld...") eller pengar för att köpa dem ("God dag, jag skulle vilja ha ett skålpund berghjärtakristall." "Visst, det blir 380 000 silver. Vill du ha det inslaget?" "Ehm, jag kom på att jag har ett ärende, jag kommer tillbaka senare..."). Naturligtvis vaktar glasmästarna sina recept noga, så en ny glasmästare måste antagligen göra uppdrag åt de mer erfarna i gengäld för recept (eller så kan han försöka komma över recepten på andra sätt, och de är ju, som sagt, nitiskt vaktade av av paranoida och kraftfulla ärekglasmästare med få skrupler.

Naturligtvis så blir även ren glasmakarskicklighet viktig. Vilken klåpare som helst kan inte göra ett glas som stjäl livskraft eller ett som kan se en död persons sista syn, det kräver en verkligt skicklig hantverkare (för tillverkningen), en kunnig alkemiker (för receptet) och en skicklig glasmästare (för teorin att designa det). Vissa glas är dessutom till sin natur sådana att man inte kan hålla dem, eller helt enkelt kräver montering för att bli praktiskt användbara, och då krävs det hantverksskicklighet som finsmed för att montera dem. Det kräver erfarenhet att bli så bra. Så, en ung glasmästare måste inte bara skaffa ingredienser och recept, han måste också jobba flitigt i verkstaden och lära sig hantverket.

Man kan göra mycket av det här...

 

[Mundo]

Jag vill bara lägga in det här i diskussionen.