God45 recenserar scenarion på alexandria.dk!

[God45]

Scenario: Trädets ruttna frukt
Av: Robert Holmberg
När: 2001
Till: Vampire the Masquerade

Det här är ett ganska dåligt Vampire scenario. Det är väldigt rälsat, det finns alltid endast en väg framåt och samma saker kommer hända oavsett vad spelarna gör. Det är också medvetet långsamt och bygger mycker på att spelarna som sina karaktärer ska prata med varandra om vad som hänt, hur de känner om det som hänt, om vad andra känner om vad som hänt och vad de känner om vad andra känner om det som har hänt.

Det finns en väldigt stor mängd ganska djup Vampire backstory och “lore” i scenariot. Det gör det helt ogenomträngligt om du inte kan Vampire (och jag menar, har läst minimum 10 böcker kan Vampire). Samtidigt tillför den ingenting. Vilka klaner karaktärer är tillför inte ens något här egentligen. Det är mest lore för att vara lore.

Det känns också lite märkligt Call of Cthulhuigt där man mest springer runt och undersöker stuff och inte är natten mästare. Det finns lite “politik” här men den är extremt simpel och mer än något annat känns det som om den är med för att sådant ska vara med i Vampire.

NPC:erna är väldigt generiska och tråkiga. Det är standard Vampire NPC:er till nivån att du bara kan gå “Det är prinsen” och alla vet vem de har att göra med.

2 av 5. Det här äventyret ger dig inget du inte kan improvisera fram själv vid bordet och är i vägen vid flera tillfällen.

 

[God45]

Scenario: Ahriman
Av: Henrik Dithmer
När: 2020
Till: Friform

Skaparguden Ahura Mazda har blivit besegrad av den onda guden Ahriman och man spelar persiska mecha-piloter som slåss mot Ahriman. Det är alltså full super-mecha anime i sciencefantasy Iran med allt vad det innebär. Det är mycker känslor, skrikande, robot strider, robotar som kombineras och så vidare. Det här är helt enkelt en väldigt trogen till genren simulering av just den typen av anime tv-serie. De tre karaktärerna är klassiska anime arketyper och allting känns rätt. Det är inte jätte djupt eller komplicerar men det har lite små roliga twister mekaniskt. Det är väldigt mycket en one-shot och känns bra anpassat till just den stilen med hur mycket information och regler som är i omlopp.

Ska man komma med en kritik är det att inget är nytt eller förvånande här. Du får exakt vad som står på etiketten. Det är lite synd för världen hade kunnat ha mer djup. Men som författaren själv skriver, världen är mest där för att vara cool.

3 av 5

 

[Beastslayer]

Är det någon som lirat Alien scenariona? Blev grymt sugen efter att ha läst recensionerna om dem.

F.ö den bästa tråden på forumet! Credd till God45! =)

 

[God45]

Scenario: Jakten på Josef K
Av: Anders Björkelid
När: ?
Till: Friform

Varför tog det här scenariot sådan tid att recensera när min recension är så här kort? För att den slungade ner mig i ett Kafka hål som började med Bron och som sedan bara fortsatte. Jag har gjort precis som scenariot sade åt mig, läst en massa Kafka.

Äventyret är väldigt enkelt och samtidigt väldigt komplicerat. Man spelar tjänstemän på Institutet för arbetarnas olycksfallsförsäkring som ska lämna en stämning till tingsnotarien Josef K. Med på uppdraget kommer av ingen särskild anledning Franz Kafka. Sedan händer en massa surrealism och man har en kafkaesq upplevelse.

Själva scenariot är bara två sidor men till det följer långa listor över personer, plats med mera. Alla NPC:erna är helt fantastiska. Alla listorna med beskrivningar är fantastiska. Svaren och frågorna är perfekta. Särskilt karaktärsbladen som allihop har exakt samma information förutom namn och ett barndomsminne är briljanta.

Jag har två problem med scenariot. Jag är inte jätteförtjust i meta-greppet att ha med Kafka själv som en NPC, men det är mest personlig smak. Det andra problemet är att du nog måste ha läst en hel del Kafka för att snappa upp stämningen som spelledare och referenserna som spelare. Friska upp min Kafka är vad jag gjort den senaste veckan som sagt. Men det är egentligen mer en möjlighet än ett problem.

Det här är ett Kafka scenario som känns rätt. Det är både en komedi och skräck. Det får dig att skratta och känna meningslöshet. Det avslutas med ett slag i magen som ändå är lite tröstande.

5 av 5. Men poängen är egentligen meningslösa, precis som alla andra poäng.

 

[God45]

Scenario: Gonzo goes frantic
Av: Gregor Lundstedt och Pär Magnusson
När: 1989
Till: AD&D

Det här är en tävlingsmodul. Det är alltså menat att flera grupper spelar scenariot och att en vinnare grupp som spelar scenariot bäst utses. Det finns färdiga karaktärer och man har en bra rutin för att se till att nybörjare inte råkar få magiker som är mer komplicerade att spela genom en frågeenkät. Det är ett ganska kort scenario som är menat att spelas på fyra timmar och utspelar sig i realtid.

Det är väldigt standard fantasy. Klassiskt och trevligt på ett sätt som känns hemtrevligt. Det är lite sunkiga kvinnoporträtt men det är inte det värsta jag sett i fantasy grejer från 80-talet. Det finns en märklig användning av svengelska där speltermer och vissa andra termer är på engelska men det stör inte.

Så gruppen har hamnat borta från sin egen verklighet och måste ta sig tillbaka till the Prime material plane. Det är faktiskt inte en klassisk dungeon crawl trots att det är en tävlings modul utan snarare en märklig resa genom platser bortom verkligheten där karaktärerna måste rollspela, pussla ut rim, springa på en enorm boll (som borde varit med ännu mer för det finns en awesome mekanik för den), slåss och undvika fällor. Fällan där man elektriska svärd flyger ut och inte bara skadar en utan lämnar en liggandes i spasmer på marken är särskilt elak.

Jag gillar verkligen det här scenariot. Det är mysig klassisk fantasy men konstigt nog att inte vara tråkigt. Det finns särskilt roliga encounters här värda att stjäla. Men jag hade också kört det här rakt av.

4 av 5.

 

[God45]

Scenario: Vid fasornas fjäll
Av: Johan Berggren och Mattias Närvä
När: 2009
Till: Call of Cthulhu

Okej norrland, jag uppskattar alla skräck äventyren, men mår ni bra? Är allt okej där uppe? För när jag ser ”Norrland” i beskrivningen av ett äventyr så vet jag redan att det kommer vara någon rysligt nihilistisk skit. Kanske skriv ett feelgood scenario så att vi kan slappna av lite?

Vi har här ett fasansfullt gudaliknande monster, djup historia, en prolog där spelarna är soldater på 1700-talet, kopplingar till verklig mytologi som missförstått de kosmiska fasorna och sedan ett one-shot i nutid. Det är väldigt mycket ett klassiskt Call of Cthulhu scenario. PÅ TOLV SIDOR! Ja, det finns karaktärer också och lite hand-outs. Men 12 sidor! Det finns en rejäl bakgrund som sträcker sig två miljoner åt bakåt, saker att göra och en nihilistisk känsla av att vår art är meningslös. PÅ BARA 12 sidor!

Det här är ett fantastiskt exempel på hur man skriver rollspel effektivt. Det är ett riktigt bra Call of Cthulhu scenario som man brukar se skrivna på 100 sidor på 12!

4 av 5

 

[God45]

Scenario: Klenodiet i kælderen – nuttede venner i livsfare
Av: Troels Ken Pedersen
När: 2019
Till: D&D 5ed

Det här är ett klassiskt D&D dungeon crawl med färdiga karaktärer och tydliga interaktionspunkter mellan dem för att skapa bra rollspelande trots one-shot formatet. Dungeon crawlen är kort men förvånande brutalt för ett så här tydligt nybörjar scenario. Regler och karaktärs alternativ är tydligt presenterade i ett lätt och tillgängligt format. Det finns en tydlig och lite ovanlig inramning till äventyret som är kul och skapar en känsla av att saker är brådskande. Men det här är inte grimdark eller ens mörkt. Det finns trevliga handritade bilder av karaktärerna och en allmän känsla av äventyr och kul.

Det här är ett väldigt tillgängligt nybörjar äventyr till ett väldigt tillgängligt spel som är bra för nybörjare.

4 av 5

 

[blaki974]

Scenario: Om och endast om... eller Cuius Ultima, Mr. Pettigrew
Till: Call of Cthulhu friform mindfuck
Av: Jakob Wohlert och Tobias Wrigstad
När: 1996

Scenariot gick tydligen förlorat i en hårddiskkrasch på en Mac Classic i mars 1996 men har återupptäckts genom ansträngningar från vår egen Henke! Jag vill snart ha en tv-serie på SVT om det här arkeologi arbetet. För mängden jobb som måste gå in in i att hitta de här gömda och glömda skatterna måste vara helt enormt. Och den här gången har du verkligen hittat en gömd skatt.

Scenariot är uppenbart gjort för att vara så märkligt som möjligt. Det kallas genomgående för en “komposition” och “kompositören” anger redan i förordet att det både är ospelbart och pretentiöst. Vilket det nog är, men att vara pretentiös är ingen synd och medan scenariot inte är ett dugg intresserat av att möta dig halvvägs så kan man absolut spelleda det.

Okej, så handlingen är absurd och går inte att påverka. En karaktär hittar ett förbannat schackbräde, detta drar in honom i märkliga visioner och drömmar och till sist dör han. Det är mer eller mindre hela handlingen men egentligen är det mycket märkligare än den beskrivningen. Det finns en ramberättelse i verkligheten där schackbrädet upptäcks, men denna är helt poänglös vilket scenariot också påpekar. Drömmarna är även de helt meningslösa egentligen, de leder ingen vart och de låter mest alla spelarna utom den vars karaktär har schackbrädet spela märkliga special karaktärer som ska göra visionerna så konstiga och freudianska som möjligt för huvudpersonen. Men de är samtidigt hela poängen med scenariot.

Scenariot är väldigt komiskt, både i hur det är skrivet och i hur det spelas ut. Någon kommer liksom springa runt i pyjamas i en djungel medan han dröm hallucinerar. Och vi har ett beskrivande stycke om ett beskrivande stycke som beklagar hur svårt det är att beskriva saker. Men det är inte ett komedi scenario, scenariot säger saker men använder en blandning av humor och kosmisk skräck för att göra det. Det är EXTREMT fullmatat för att bara vara 13 sidor + handouts.

Det här är något så spännande som något helt nytt. Jag har aldrig sett ett liknande äventyr. Det är märkligt och konstigt. Det bryter mot alla saker jag brukar vilja ha från ett scenario men det är så vilt och nytt att det inte gör något. Jag kan inte förstå att det här är skrivet 1996. Det känns avantgarde nyskapande på ett väldigt verkligt sätt nu 2020.

Jag tänker ge det här scenariot 4 av 5. Men jag borde inte behöva recensera det. För du bör läsa det själv! Det är bara 13 sidor, lättläst och det kommer var mer än värt din tid!

jag hittade ett ex vid en djupdykning i lagret. Det är storartat. Vi hade rätt kul. Titta på http://blak.se/d73.html

 

[God45]

Scenario: Zigernarnas jul
Av: Emmelie Nordström
När: 2013
Till: Friform

Jag förstår inte vad det här är. Det är nog den ärligaste utvärderingen. Det är Rumänien förr i tiden och man är en familj som ska slakta sin gris. Det finns några scener och lite saker händer men inget är särskilt spännande eller viktigt. Det finns en mekanik för vem som är “huvudperson” i de olika små scenerna. Man väljer om vissa scener ska vara skräck, drama eller komedi. Men jag ser inte att något är särskilt roligt eller skrämmande i själva scenerna om inte spelarna verkligen breder ut sig. Det finns ett system med poäng som påminner lite om Fiasco men det är kopplat till en “Slakttabell” som är KRAFTIGT viktad mot att allting går riktigt illa. Det hela är 9 sidor långt och då innehåller det namnlistor och liknande på de sidorna också.

Jag vet inte varför scenariot insisterar på att använda den rasistiska termen som återfinns i dess titel. Eller jo, jag är ganska säker. Men det är onödigt och man borde inte.

Det finns inget faktiskt spel här. Scenariot verkar inte vilja säga något. Det finns ingen egentlig ton eftersom så många scener har tre olika lägen man kan spela dem i. Den enda man får ut av det här är egentligen känslan att det suger att bo på den rumänska landsbygden förr i tiden. Jag vet inte när förr i tiden är eller några sådana detaljer relaterat till det ens.

1 av 5

 

[God45]

Scenario: Dr Chiantis dilemma
Av: Thorbiörn Fritzon
När: 1998
Till: Friform

Det här scenariot är antingen en parodi av scenarion som försöker vara så konstiga, högtravande och ”experimentella” som möjligt och då är det ganska roligt eller så är det en fullständigt ospelbar röra.

Scenariot är 15 sidor långt. Jag har läst det 4 gånger. Jag vet inte vad i helvetet det är som pågår. Karaktärerna har tre medvetande nivåer som är helt separata personligheter. Vi har en undermedveten Graal quest. Vi har en bil semester. Vi har märkliga tortyr och drog element. Det är mer förvirrande och märkligt än jag kan beskriva. Någon är en riddare på en medvetandenivå och en Sam Spade på en annan med scener spelade i Sam Spades verklighet. Det här är absolut nonsens. Jag tänker citera en del för jag kan inte förklara det. Det här är inte en del jag valt för att den ska vara extra märklig. Bara… bara en del av det här som är precis som resten:


”Bakom "Wu-Tang Clan" ligger den o?ka?nt onde Dr. Mario Chianti. Dr Chianti a?r ett ondskans genius, som njuter av att tortera folk med sina besynnerligt ondskefulla tortyra;pparater som han uppfinner sja?lv. Dr. Chiantis uppgift i detta sammanhang a?r naturligtvis att tortera personerna ner till undermedvetandeniva?n sa? att Gula A?nkan kan fo?rho?ra dem.

Dr. Chianti har en fruktansva?rd egenskap, alhid strax innan han torterar eller mo?rdar na?gon, eller under tiden na?gon blir torterad, spelar han trombon. Detta go?r att man alltid kan ho?ra na?r na?gon skall go?ra sig illa.

Dr. Chianti a?r inte bara ett ondskans genius, utan a?ven ett ondskans genus, vilket go?r att vi har genus; man, kvinna och ondska.”


Det här är ett steg från att vara Time cube. Jag är säker på att det ÄR Time cube om någon vore vansinnig nog att försöka spela det. Vad är det jag ens läst?!


4 av 5 om det är en parodi.

1 av 5 om det är på riktigt.

 

[Ulfgeir]

Scenario: Dr Chiantis dilemma
Av: Thorbiörn Fritzon
När: 1998
Till: Friform

Det här scenariot är antingen en parodi av scenarion som försöker vara så konstiga, högtravande och ”experimentella” som möjligt och då är det ganska roligt eller så är det en fullständigt ospelbar röra.

Scenariot är 15 sidor långt. Jag har läst det 4 gånger. Jag vet inte vad i helvetet det är som pågår. Karaktärerna har tre medvetande nivåer som är helt separata personligheter. Vi har en undermedveten Graal quest. Vi har en bil semester. Vi har märkliga tortyr och drog element. Det är mer förvirrande och märkligt än jag kan beskriva. Någon är en riddare på en medvetandenivå och en Sam Spade på en annan med scener spelade i Sam Spades verklighet. Det här är absolut nonsens. Jag tänker citera en del för jag kan inte förklara det. Det här är inte en del jag valt för att den ska vara extra märklig. Bara… bara en del av det här som är precis som resten:


”Bakom "Wu-Tang Clan" ligger den o?ka?nt onde Dr. Mario Chianti. Dr Chianti a?r ett ondskans genius, som njuter av att tortera folk med sina besynnerligt ondskefulla tortyra;pparater som han uppfinner sja?lv. Dr. Chiantis uppgift i detta sammanhang a?r naturligtvis att tortera personerna ner till undermedvetandeniva?n sa? att Gula A?nkan kan fo?rho?ra dem.

Dr. Chianti har en fruktansva?rd egenskap, alhid strax innan han torterar eller mo?rdar na?gon, eller under tiden na?gon blir torterad, spelar han trombon. Detta go?r att man alltid kan ho?ra na?r na?gon skall go?ra sig illa.

Dr. Chianti a?r inte bara ett ondskans genius, utan a?ven ett ondskans genus, vilket go?r att vi har genus; man, kvinna och ondska.”


Det här är ett steg från att vara Time cube. Jag är säker på att det ÄR Time cube om någon vore vansinnig nog att försöka spela det. Vad är det jag ens läst?!


4 av 5 om det är en parodi.

1 av 5 om det är på riktigt.

Jag var en av spelarna och det var väldigt kul, men förvirrande att spela. Vid vissa saker så flyttades man mellan de olika medvetandeplanen. Vi var 4 spelare per medvetandeplan, jag började som rollen av Föraren i bilen på den medvetandenivå som var den verkliga. De scenariorna som gruppen Köksmixer hade i Rollspelet rollspel (som var vad de kallade deras friformssaker för) var extremt udda.

 

[Khan]

Får man önska? Om ja vill jag se en recension av Turister på villovägar från Lincon 2004 eller däromkring.

 

[God45]

Får man önska? Om ja vill jag se en recension av Turister på villovägar från Lincon 2004 eller däromkring.

Scenario: Turister på villovägar
Av: Jenny Silk
När: 2004
Till: D20

Det är ett scenario baserat på Dark Lord of Derkholm av Diana Wynne Jones. Har ni inte läst den så handlar det alltså om turister från vår värld som åker på semester i en klassisk fantasy värld. Scenariot har till och med ett turistprogram i bästa charter stil! Scenariot är systemmässigt en crossover mellan D20 modern och fantasy D20 vilket är ganska kul.

Scenariot är brutalt rälsat. Men det är också en planerad turistresa så… Det är ganska passande. Scenariot är lite grann en kommentar på hur explorativ turistindustrin kan vara. Men mestadels är det ett fordon för att leverera skämt vilket det gör ganska effektivt. Man är en turistguide och en grupp turister som följer ett utstakat program medan folk som är supertrötta på turisterna som blöder magin ur fantasy världen inkompetent försöker bli av med en.

Nu, erkännande, jag läste aldrig klart Dark Lord of Derkholm. Så jag vet inte hur mycket det här scenariot ger eller förlorar om man läst boken. Men fristånde är det här ett fungerande komediscenario. Det är inte alls min grej, men det gör vad det menar att göra och gör det effektivt. Gillar du humorn kommer du gilla det här!

3 av 5

 

[Johan Jonsson]

Angående Dr Chiantis Dilemma så tänkte jag som hastigast berätta att det inte är menat som en parodi och alltså borde få betyget 1 av 5 och inget annat. Jag var en av författarna, så jag vet vad jag pratar om. Det är tänkt att spelas av tre grupper om 4 personer med 3-5 spelledare. Som det nämns i scenariot representerar de tre grupperna tre olika medvetandelager enligt en slags pseudojungianskt mönster. De tre olika lagren kommunicerar, personledes, och max ett steg i taget. Tanken är att Graalen är en helhet som kan hittas av de fyra i en arketypisk tolkning i det medvetna. När man spelar sätter man de tre grupperna i var sitt hörn av lokalen och de kan kommunicera med andra grupper genom olika modeller men bara ett steg. Dr Chianti är en representant för ondska tolkad genom campingägarens drifter. Han är alltså en sak som representerar ondska, och självidentifierar som ond, vilket är anledningen till att vi beskrev honom som tillhörande genuset ond.

Rollspelet rollspelet spelades oftast i storgrupp och vi försökte oftast jobba med flera spelledare och 10-20 spelare samtidigt. Vi försökte leka med spelformen och blanda inslag från lajv, bordrollspel och drama. Hela tanken var att testa konstiga saker och se vad som hände. Innan varje spelpass hade vi en genomgång där vi gick igenom hur allt var tänkt att fungera. Det är alltså inget konstigt om man inte förstår scenariot om man läser det utifrån att det ska fungera enligt formen av ett normalt rollspel. Jag tror överhuvudtaget inte att man kan förstå det utan att ha varit med på en genomgång, vilket är anledningen till att jag tyckte det var bäst att komma med lite förtydliganden.

Vi hade skoj varje gång vi körde Rpg Rpg och jag tror att våra spelare också hade det. Salve.

 

[God45]

Scenario: Dimmornas drottning
Av: Johan Englund och Sven Jansson
När: 1997
Till: Vampire: The Dark Ages

Det här äventyret har en utmärkt mörk stämning som känns väldigt i Rosens namn eller The Monk. Det finns ett mörkt kloster långt i norr vid världens ände, märkliga munkar, nordisk folktro och kristen mysticism blandat till en rejäl gotisk spökhistoria. Aldrig gör man misstaget att falla tillbaka på World of Darkness canon nonsens utan istället blandar man äkta folktro med vampyrism. Karaktärerna är starkt skrivna men inte för svåra att sätta sig in i. Det är väldigt bra.

Problemen scenariot har är att det är ENORMT rälsat och att det inte finns någon anledning att karaktärerna (eller de flesta av dem) är vampyrer. Det här hade fungerat mycket bättre med en öppnare struktur och ännu bättre om karaktärerna bara varit människor tillhörandes ett hemligt sällskap eller något. Det är alltså väldigt mycket som de officiella Vampire: The Dark Ages scenariona.

3 av 5. Det borde antagligen vara en 2:a om jag skulle vara rättvis mot andra scenarion jag recenserat. Men fuck de scenariona. Det här är så charmigt att det får en extra poäng. För att ha en mörk charm är vad Vampire handlar om.

 

[God45]

Scenario: Mörka visioner
Av: Tommy Bengtsson och Martin Börjesson
När: 1995
Till: Vampire: The Masquerade

När vampyr äldsten som kör med spelarna heter Gorm Viking, prinsen över Köpenhamn heter Hamlet, det finns en profet som heter Johannes, en karaktär är känd bara som Lagskipparen och det finns bitar av en random historia okopplat till spelarna som ska läsas för dem efter varje förbestämd scen för att skapa rätt stämning så vet man att det är tidiga Vampire. Det här känns som ett väldigt tidigt sätt att spela vampire innan spelstilen stelnade och blev mer uniform. Det känns gammaldags på ett sätt som rollspelsscenarion sällan gör. Men inte oangenämt gammalt, bara… Gammalt. Man går ändå för rollgestaltning och frihet inom ramarna här, även om ramarna är lite märkligt snäva.

Så det här är inte egentligen bra. Det är för tramsigt och flamsigt. Det är rälsat. Det är ärligt talat lite dumt. Men hela grejen strålar med kärleken som gått in i det. Det försöker verkligen och har ett stort hjärta. Det är svårt att inte bli charmad. Jag hade inte spelat det idag men det var mysigt att läsa det. Det är ett Vampire scenario helt enkelt.

2 av 5

 

[God45]

Scenario: Zalaria Nightbourne and the Wooden Army of Mars
Av: Staffan Lindsgård
När: 2016
Till: Systemlöst

De här är helt enkelt ett riktigt, riktigt bra Steampunk Western äventyr. No modifier. Det innehåller en värld som hade kunnat fungera som en hel kampanjvärld, det har ett kul äventyr av klassisk pulp stil, det har stämning, det har frihet för spelarna att välja sin approach. Personligen hade jag satt regler till det istället för att ha det systemlöst men vill man göra det så är det väldigt lätt. Det här är exakt vad du tror det kommer vara när du läser namnet på äventyret och du kommer inte bli besviken.

Det enda problemet är att äventyret aldrig går bortom att vara sig själv. Det säger inget, det finns inget djup bortom att det är ett bra äventyr och du kommer inte tänka på det som mer än kul efteråt. Jag har gått ifrån att hålla saker som kallar sig själv för punk till en högre standard när det kommer till att ha ett politiskt budskap men det här är pulp och inte punk. Men det håller bara äventyret från att nå en 5:a. Det här är ett superkul och lättkört äventyr med mycket stil.

4 av 5

 

[God45]

Scenario: Teenage Mutant
Av: Uffe Thorsen
När: 2013
Till: Systemlöst

Det här är knappt ett scenario. Det är mer fri forms prompts där man ska spela Turtlarna (Teenage Mutant Ninja) i versionen från tv-serien när de är klumpiga tonåringar som är pinsamma runt tjejer de vill dejta. Det är hela grejen. Det är inte bra eller smart på något sätt. Det är inte roligt. Det känns ärligt talat lite unket. ”Sexiga” April O’Neil bilden säger egentligen allting du behöver veta.

1 av 5

 

[God45]

Scenario: Dan före dan
Av: Martin Svahn
När: 2005
Till: Friform

Jag tycker bara det här är lidande- och ledsenhetsporr. Jag tycker inte scenariot säger något. Jag tycker bara det vältrar sig i socialrealistisk misär. Jag ser inte poängen med att spela det. Jag är lite ledsen efter att ha läst det men det är mest för att det är skrivet på ett emotionellt manipulativt sätt.

1 av 5

 

[God45]

Scenario: Spøkelsesdansen i Deadwood
Av: Peter Collett
När: 2018
Till: Vampire: The Masquerade (V20)

Det här är ett fantastiskt bra Vampire one-shot! Det är fritt men actionfyllt. Det har en spännande miljö isolerad från vampyrsamhället men det känns rätt att karaktärerna är vampyrer. Det känns ödesmättat och lite apokalyptiskt. Det har starka karaktärer både för spelarna och NPC:er. Spelarna kan samarbeta eller inte. Det finns både mänsklig ondska och en fruktansvärd äldste vampyrs planer. Sociala och fysiska utmaningar. Det använder reglerna på ett bra sätt! Det ger möjligheten och riktlinjer för att ha andra spelarkaraktärer än de färdiga och hela grejen dryper med stämning.

Scenariot har tagit sikte på att vara en full gothic och en full western samtidigt och klarar det konststycket medan det fortfarande är en utmärkt introduktion till Vampire som ett spel. Det här är kul både för inbitna rävar och nybörjare. Det finns få Vampire one-shots som håller den här kvaliteten.

5 av 5