Nekromanti Gondica - Är det värt att köpa?!!!

Gabriel_UBBT

Warrior
Joined
29 May 2000
Messages
282
Location
Stockholm
Ja, som ni förstår så undrar jag alltså ifall det är värt pengarna, hur är det jämfört med Dod? Det är väl Blixt som har gjort Gondica Eller?!

DoD e ju lite uttjatat tycker jag plus att reglerna e lite väl Basic! Tacksam för utförliga svar och Plus/Minus annledningar till att införskaffa det eller för att inte införskaffa det!

Da SkooG
 
Joined
16 May 2000
Messages
355
Location
Stockholm
Gondica - Är det värt att köpa?!!!

Absolut!

Gondica är ett av de trevligast spelen på den svenska marknaden. Det går inte direkt jämföra med DoD då det är en väldigt annorlunda fantasyvärld. Man har kommit längre i utvecklingen och teknologin, modet etc är snarare renessans än medeltid. Krutvapen finns men är svåra att använda och inte så bra. En annan sak som skiljer Pangaia (den kända världen) från vanliga fantasyvärldar är att de klassiska dvärgarna, alverna och hoberna är utbytta mot kentaurer, fauner och minotaurer.

Reglerna är baserade på t6:or och fungerar ungerfär som West End Games "D6 system" (som bland annat används i det gamla Star Wars RPG). Reglerna är mycket snabba och smidiga.

Magin i Gondica är också väldigt annorlunda jämfört med andra spel. Makanurger är en sorts magiker som tillverkar avancerade teknologiska tingestar i bästa Leonardo da Vinci-stil (med den skillnaden att de verkligen fungerar). Dan Si är en orintalisk magi och utövarna påminner ganska mycket om vår världs Shaoling munkar.

Nu överlåter jag resten till Nightowl och Rosen som säkert har flera saker att tillägga.

Willie Garvin - gillar pirater (och det finns det gott om i Gondica)

"Uppskjut inte till morgondagen det du kan göra i övermorgon" Mark Twain
 

hatten

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
2,087
Location
Luleå
Personligen så tycker jag att Gondica förtjänas att köpas om så bara för informationen om Skepp..
Sen finns Ypperligt matrial om Minotaurer krut allt möjligt skoj som passar för SL och spelare
 

Gabriel_UBBT

Warrior
Joined
29 May 2000
Messages
282
Location
Stockholm
Problemet är att jag inte gillar Star Wars regler, det blir alldeles för mycket tärningar att hålla reda på hela tiden!

Da SkooG
 

Tobbo

Veteran
Joined
8 Aug 2000
Messages
30
Location
Västerås
Blixt hade en bra vision när han skapade Gondica med sina vänner. Jag tycker att många delar av spelet är bra, men det har en massa hål och känns bara som en junior variant av 7th Sea som kan vara ganska avancerat och tungt ibörjan...

Sen själva iden med minotaurer osv var lite offensivt, det blev genast väl högfantasy, lika så krutvapen som inte alls är dåliga!! Utan dom hör bara inte hemma där..

Inget illa om Blixt nu bara så att alla vet.. Men han kunde ha bestämt sig för vilken epok han ville ha det i.. fantasy och 1700tal i ett funkar inte.. sorry..

Men nu ska jag inte bara klaga, det finns massa bra saker med Gondica.. Tärningssystemet är skönt, det är snabbt att komma igång när man väl gjort det några gånger och som en tidigare skribent sa "båtsektionen är UNDERBAR"..

//Tobbo
 

Discordian

Swordsman
Joined
7 Jun 2000
Messages
621
Location
Uppsala, Sverige
<quote>Men han kunde ha bestämt sig för vilken epok han ville ha det i.. fantasy och 1700tal i ett funkar inte.. sorry.. </quote>

Det här tycker jag, utan att gå till personligt angrepp, är uttryck för en konservatism som hämmar utvecklingen både inom fantasygenren i allmänhet och fantasyrollspelen i synnerhet. "Fantasy" är ingen epok, även om "standardfantasyn" är förlagd till en ospecificerad pseudo-medeltid (som lustigt nog ofta har en utvecklad penningekonomi, trots att (som jag har förstått saken) feodalsamhället delvis orsakades just av att man inte hade en dylik). Att placera magi, övernaturliga varelser och andra standardinslag i fantasy i andra epoker än denna påhittade pseudomedeltid är enligt min mening bara positivt. Shadowrun (fantasy + cyberpunk) är ett bra mycket fräschare spel än de allra flesta jag stött på i normalfantasygenren, och Gondica (fantasy + swashbuckling) är också ett steg i rätt riktning, och dess värld är bra mycket mer genomtänkt och fungerande än många fantasyvärldar där man hejdlöst blandar tidsepoker och liknande.

Ursäkta orerandet. Det är som sagt inget personangrepp. :)

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
<I>Det här tycker jag, utan att gå till personligt angrepp, är uttryck för en konservatism som hämmar utvecklingen både inom fantasygenren i allmänhet och fantasyrollspelen i synnerhet.</I>

Dessutom var det ett sakfel. 1700-talet har just inget med Gondica att göra - 1400-1500, däremot...

Krutvapen (i Europa) uppfanns fö på medeltiden, även om de blev riktigt vanliga i arméer först på 1400-talet.

--
Åke
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Enligt s 80 i Gondica är vapentekniken 1700-tal, det är det närmaste man komma...

Ett än värre sakfel är att fantasy inte är en "epok". Associationen med "medeltid" är stark, men det finns gott om litterär fantasy som är allt annat än medeltida (mer om det nedan) och den medeltid som finns är fullproppad med anakronismer...

Som Discordian påpekar är det lite konstigt att just guns stör fölk, när inte, säg, penningekonomi gör det.
Men det är väl en mycket tydlig symbol för Det Moderna, kan jag tro. Som bibliotekarie har jag mycket värre (och ändå ganska små) problem med hur man behandlar böcker i spel som ostentativt utspelas i världar där ingen uppfunnit tryckpressen. I någon av Jordans böcker (som jag inte har så mycket emot - skall man läsa high fantasy kan man lika gärna läsa _bra_ högfantasy...) kommer huvudpersonen till ett värdshus som har ett stort bibliotek tillgångligt (gratis) för kunderna - stort i den meningen att det är större än något privatbibliotek för icke-kungliga var före Gutenberg.
Men det får inte folk att ryta att Jordan minsann inte är "riktigt fantasy". (Nä, Jordan har aldrig sagt att han försökt skapa någon medeltida stämning - och det gjorde inte grandpappy Tolkien heller. De skriver "fantasy".) Det finns mängder av saker i rollspel som inte har ett jota med historisk medeltid att göra, även när spelet anger det som en inspiration. Ta bara värdshusen som är en tunnt förklädd korsning mellan Vilda Västern-salooner och de barer som dyker upp Mike Hammer-deckare...

Men ingen stör sig på det - men ha med en pistol, och folk börjar skrika om att det minsann inte är fantasy. Förunderligt. Fantasy har ofta en ton av "längesedan", men det har rykande, ornamenterade svartkrutpistoler också. Stråtrövare och pirater och friskyttar och jox är också fantastiskt och längesedan vad mig anbelangar - nu pratar vi alltså på en "som sagor liksom när man fantiserar"-nivå, som när man var liten. Men till var och en sitt...

Hur var det nu med fantasy i andra epoker? Jo här har vi fyra recensioner från Amazon.com, skrivna av andra än mig, så ni har andra än mitt ord på att de åtminstone _kan_ vara roliga att läsa (Och ja, de fick sämre recensioner av en del, och ett par av dem bättre)

Först har vi Teresa Edgertons "Goblin Moon". Tyvärr är plotten ganska genomskinlig för en svensk, eftersom ett av personernas namn ger vissa hints om man kan svenska, men annars var den mycket bra. Mest romantisk, och den enda som inte utspelar sig i ett rent "alternativt Europa" även om länder etc är vagt igenkännliga. 1700-tal, som sagt, om man ska jämföra med en jordisk epok. Tyvärr out of print.

Fantasy and the Age of Reason - Completely Compatible
Reviewer: Emily Snyder from Massachusetts
Theresa Edgerton, I will state right now, is one of my absolutely favourite fantasy authors in the genre today. Within the space of a few hundred pages, she transports us to a world both foreign and familiar, introduces a cast Dickens would envy, and completes a novel that *might* relinquish the reader's attention given the space of a month. While publishers are constantly "upping" the cost and the length (and the dullness) of their new lines, Theresa Edgerton is an excellent foil - slashing through the cliche bilge and shining through the benighted press. Her stories have the added quality of "rereadableness" - for they rest on limited omniscience rather than surprise.
In "Goblin Moon," the first book in a duology, Ms. Edgerton creates a world based on eighteenth century Europe, replete with evil duchesses and dashing masqueraders, husband-catchers and Faust mirrors, Guilds of gnomes and dwarves and covens of goblins. Although readers of her other series (The Green Lion Trilogy, and its sister Trilogy - both set in a para-Celtic land) might find the abrupt change in world surprising, yet the first few chapters will certainly convince them to continue reading. Students of this particular era (who suffered through Locke and have been looking for a means of putting such non-knowledge to use) will find her world-building especially delightful, from the Fates to the sheep-drawn carriages.
Beware, though. Ms. Edgerton's novels are notoriously difficult to find, but more than worth the agony of waiting.

Sedan "Newton's Cannon", av J. Gregory Keyes, mer science fantasy kanske med logiska resonemang bakom sina alkemiska underverk (målsökande kanonkulor gjorda av bitar av den fästning man skall skjuta på, pantografliknande skrivmaskiner som kommunicerar via Etern som en sorts magiska telegrafer, skor som repellerar vatten och gör man kan gå på en flods yta...). Rekommenderad läsning för alla mekanurg-wannabees. Det är den första delen i en trilogi (duh!) varav alla delarna är ute, och minst lika bra...

Newton the Alchemist
Reviewer: drdebs from Davis, CA
Historians of Science finally caught on to the fact that Sir Isaac Newton was an alchemist in the 1970s. In the 1990s science fiction and alternative history writers also caught on, and the result is this marvelous book! Newton's Cannon is the first book in the series, and I would highly recommend you start here and read them in order for maximum enjoyment.
The book's premise is this: imagine Newton followed his two great passions (alchemy and physics), but that alchemy proved to be the winner! In Newton's Cannon you will enter a world that conveys the magic and promise of Sir Isaac's interest in alchemy, and transforms alchemy from a lamentable failure in the history of science to a prime mover in the history of civilization. Alchemy provides Newton and his followers with all sorts of magical-scientific tools (my favorite is the aether-schrieber) that change the course of history. As with most scientific developments, these stunning achievements have a dark side--the Cannon of the title--and this book moves the reader effortlessly from the Colonies and Benjamin Franklin to the England of the Royal Society and beyond.
If you enjoy the history of science, sci-fi, fantasy, and alternative histories you will love this book. If you are interested in alchemy you will also love this book. Highly enjoyable!

Sedan har vi Tim Powers "On Stranger Tides". Voodoo! Piraten Svartskägg! Humor! Vad mer kan man behöva? (Powers lika utmärkta science fantasy-romp The Anubis Gates är översatt någorlunda till svenska som Anubisportarna, men den utspelas till största delen i viktoriansk tid. Det finns ett kort hopp till en mer Gondica-vänlig era, dock.)

Genius!
Reviewer: A reader from North Carolina
Pure and unadulturated genius! Tim Powers, the author of The Anubis Gate and the master of gonzo-history has outdone himself, which is no small feat. This time Powers takes us back to the day of tall ships and scurvey buccaneers in this tale of action, swashbucle and adventure. Powers weaves a compeling saga of a pupeteer named John Chadegnac who must change his name and is forced into piracy. Soon Jack Shandy faces no less than Blackbeard himself, who intends to find the fountain of youth at the edge of Hell and become immortal. This is high-adventure at it's absolute best! Powers unites action, fantasy, and real historical facts in a seamless blend that is hotter than rum and gun-powder! It remains my favorite of all Power's fantastic books. Check it out!

Slutligen, mer humoristiskt (fast inte lika "galen" som Mr Pratchett,) ett annan av Powers verk, "The Drawing of the Dark". Mer i Gondicas era, dock. Allt kretsar mer eller mindre runt... öl. Men vilket öl sedan...

Good Straight Ahead Fantasy
Reviewer: Jay Moore from Columbia, Missouri
Brian Duffy is just your average work-a-day soldier for hire when he is pulled into a plot involving forgotten heroes, strange magic, and bizarre creatures. Encountering monsters straight out of legend and meeting up with some guy named The Fisher King, Duffy slowly learns that his past stretches much further back than he realizes.
In typical Tim Powers style, the plot of this late Renaissance fantasy begins with threads of story weaving in all directions, and resolves at last by the end of the book. Powers works in the invading armies of Islam, King Arthur, a mystical brewery in Vienna, Vikings, and more in this fantastic yarn.
I enjoyed this book overall, but it wasn't Mr. Powers's best (which can be forgiven, seeing as it was his first book). The plot moved a bit slowly at times, and the ending seemed a tad rushed. But overall, this was an enjoyable read and very funny. Great for taking a break between other, more "serious" fantasies.

Nightowl, gör sin bibliotekarietjänst, nästan (skulle haft en vettig länk till SF-bokhandeln eller något)




Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
 

Discordian

Swordsman
Joined
7 Jun 2000
Messages
621
Location
Uppsala, Sverige
Newton's Cannon

<quote>Sedan "Newton's Cannon", av J. Gregory Keyes</quote>

Jag läste de två första delarna för ett tag sedan och fann dem mycket nöjsamma. (Tredje delen hade inte kommit ut då, men nu får jag väl leta efter den.) För oss svenskar kan det vara extra roligt att Karl XII förekommer som en (viktig) bifigur i andra boken. :)

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli
 
Top