Nekromanti Good vs Evil ,är det viktigt eller ens intressant i rollspel?

PAX

Jordisk Äventyrare
Joined
16 May 2000
Messages
3,150
Location
Tindalos
Hakar på RasmusL i denna fråga. Ta exempelvis Chock. Där är gränsen mellan gott och ont tvärsäker och rollpersonernas mål är att bekämpa ondskan i alla dess former. Hunter och Call of Cthulhu likaså.

En fråga - hur gör ni om ni ska spela med barn? Blir gränsen mellan gott och ont mer tydlig eller suddas den ut? Kanske barnens rollpersoner bankar skiten ur allt folk som passerar för att det gör man ju för att levla upp! Vem är ond/god då?
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
RasmusL;n72165 said:
För mig handlar det helt om vilket spel jag spelar just då. Det kan vara superintressant och definitivt (som att utforska världar där "ondska" och "godhet" är objektiva fenomen som existerar som naturlagar) eller helt subjektivt flytande och allt däremellan.
Precis så.

Det kan kännas skönt och nästan renande att spela en förkämpe för absolut godhet som kämpar mot hantlangare för den absolut onda.

Det finns också gott om exempel på saker som upplevs som absolut ondska trots att de kanske inte är det. Cthulhu är ju ett prima exempel, hans planer brukar ju som oftast involvera att förslava eller utplåna allt mänskligt liv och det mesta andra livet på planeten ett typiskt mål för en typisk Absolut Onding. Att framställa och/eller använda Cthulhu som en absolut onding är inget fel, det är snarare en rekommendation.

Och jag är av åsikten att om något slags tänk om att absolut ondska inte hör hemma i rollspel leder till att Cthulhu inte ska finnas med i ens rollspelande så är det ett tydligt exempel på att man tänkt fel :D
 

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,299
Om det är viktigt med ont mot gott beror väldigt mycket på vilket spel/spelvärld/kampanj man spelar. I vissa är det ett grundläggande koncept, medan det i andra är tämligen ointressant.

Att alla individer av en viss ras skulle vara onda eller goda tror jag inte på. Även om de flesta skulle vara det så finns det alltid undantag.

Det finns nog ytterst få onda individer/varelser som inte har åtminstone några positiva drag (och vice versa.)

Om det finns fiender som rollpersonerna vet (eller åtminstone tror sig veta) alltid är onda så slipper man en mass krångliga moraliska överväganden, men jag kan väl inte påstå att det är särskilt viktigt att det är så - såvida man inte vill ha en kampanj där man glatt går och slaktar monster till höger och vänster för att ta deras skatter, för då kan det underlätta.
Återigen - det beror helt på hurdant spel man vill ha.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,965
Location
Stockholm
PAX;n72171 said:
En fråga - hur gör ni om ni ska spela med barn? Blir gränsen mellan gott och ont mer tydlig eller suddas den ut? Kanske barnens rollpersoner bankar skiten ur allt folk som passerar för att det gör man ju för att levla upp! Vem är ond/god då?
Jag brukar försöka nyansera, nyansera och nyansera och tredje gången de stöter på en stygging så brukar de börja fundera kring "varför" och inte bara "vem" och "hur" och det är trevligt. Mina spelande barn är fyra och sex år gamla och jag undviker helt att ha med våld som problemlösningsmetod. Hur jag ska förhålla mig till våld i spel när de blir lite äldre är jag dock inte säker på själv.
 

Wyldstorm

Swordsman
Joined
22 Apr 2003
Messages
786
Location
Skellefteå.
PAX;n72171 said:
En fråga - hur gör ni om ni ska spela med barn? Blir gränsen mellan gott och ont mer tydlig eller suddas den ut? Kanske barnens rollpersoner bankar skiten ur allt folk som passerar för att det gör man ju för att levla upp! Vem är ond/god då?
Väldigt intressant dilemma..
Å ena sidan så måste ju saker förenklas för barn..
Å andra sidan känns det moraliskt fel att programmera dem med gott/ont dikotomi-tänkande. Nästan lika omoraliskt som religiös indokrinering i tidig ålder...

Jag spelleder inte för barn, men OM... Så skulle jag nog undvika gott/ont & betona försvar mer..
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,181
Location
Rissne
chrull;n72172 said:
Och jag är av åsikten att om något slags tänk om att absolut ondska inte hör hemma i rollspel leder till att Cthulhu inte ska finnas med i ens rollspelande så är det ett tydligt exempel på att man tänkt fel :D
Jag använder gärna Cthulhu. Men även om folk i spelvärlden säkerligen ser honom som "ond" så betyder inte det att jag som spelledare anser att han är det. Lite av poängen med Cthulhumythosen för mig är ju tvärtom att man kommer bort från tråkig svartvit skräck och mer kör "kosmisk skräck", där människans pyttiga lilla åsikt om saker ock ting, hennes moral och religion och civilisation, inte egentligen spelar så stor roll. Ctrhulhu är bortom vår moral.

(Vilket också påminner mig om den lysande insikt jag fick från en annan forumit för några år sedan; att det egentligen inte finns något som skiljer Gud från, säg, Nyarlathotep och att det vore sjukt jäkla skrämmande om hens existens faktiskt bevisades. En chtuloid alien overlord som en gång skapade jorden och nu vill ha kontrollen? Hjälp!)
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,181
Location
Rissne
PAX;n72171 said:
Hakar på RasmusL i denna fråga. Ta exempelvis Chock. Där är gränsen mellan gott och ont tvärsäker och rollpersonernas mål är att bekämpa ondskan i alla dess former. Hunter och Call of Cthulhu likaså.
Jag tycker iofs att Hunter är skitintressant just eftersom det är en del av WoD och vi VET att de där "onda" sakerna i själva verket inte alls är "onda" allihop. Man spelar ett gäng mordgalna fanatiker som springer runt och dödar saker, så mycket är säkert, men huruvida det faktiskt skulle röra sig om någon objektivt tvärsäker ondska ställer jag mig tveksam till... =)
 
Joined
25 Nov 2014
Messages
82
Swedish Chef;n72160 said:
Vlad det finns mycket Fantasy som inte innehåller ont mot gott, Jag spelar in fantasy som GRR Martin, Scott Lynch ,Robin Hobb och Richard Morgan skriver den Inte som Tolkien och Robert Jordan skriver den.

I övrigt tänker jag som Krank ovan, att kalla folk onda är en förenkling, folk kan göra grymheter, men varför är frågan, och mitt svar är inte . de är onda.
Folk kan göra grymheter, men ondska finns inte menar du? Du behöver exempel märker jag:
Om man torterar små barn, sakta, sakta medans de skriker och ber om nåd, våldtar dem, äter delar av dem och sedan skriver brev till deras föräldrar, där man i detalj berättar vad man har gjort, för att man njuter av det, för att det ger en en "kick", då har man gett en förklaring till "varför". Albert Fish gjorde just allt detta, han var en sexualsadistisk, kannibalistisk lustmördare, pedofil och seriemördare. Vill du förklara hans handlingar med: Ja, hans motiv var ju att njuta av sina gärningar. Då är det inte ondska... Bara för att du vet varför (därför att han njuter av det och för att han kan göra det) blir inte ditt argument sant. Googla på Albert Fish, vet jag.

Många vill dra till med den slitna klyshan: "Ja, men han var ju sjuk" då förutsätter man faktiskt vad man vill bevisa. Man förutsätter att för att göra en sådan grym handling måste man vara sjuk och sedan skyndar man att "bevisa" sin tes med att han är sjuk. (Ja, det är så de som inte tror på ondska och aldrig studerat ondska gängse brukar göra). De för cirkelresonemang. De sätter en etikett på honom, "han är sjuk". Men problemet för dig blir då att det vi faktiskt kallar psykisk sjukdom är sådant som går att bota. (Psykopati är en personlighetsstörning, inte en psykisk sjukdom). Likväl är psykopati också bara en etikett, likt "ondska" är en etikett. Jag är i gott sällskap här för John E Douglas, som myntade begreppet "signatur" vid gärningsmannaprofilering och en av världens ledande experter på seriemördare och utredning av seriemord anser att det finns onda människor. Är den sanningen för plågsam för er?

Gör man en grym handling enkom för att man njuter av det och om man samtidigt inte lider av något botbar psykisk sjukdom, då måste man väl vara ond?

Eller vad kräver skeptikerna egentligen för bevis för att det finns onda personer? Det tycks som att vad man än visar på för exempel så vill de sticka huvudet i sanden.

De har inte gjort läxan, de har inte studerat onda mäns grymma brottslighet, som jag har gjort i åratal. De har från början bestämt sig för att det inte finns någon ondska och sedan vägrar de läsa böcker i ämnet och vägrar att acceptera några rimliga beviskrav på om ondska finns eller inte.

Finns det sådana skeptiker här månne? Kom igen då, anta utmaningen: visa mig vilka kriterier jag skall uppfylla för att bevisa att onda människor finns. Kan ni inte ställa upp några kriterier för detta, då är ni inte det minsta objektiva eller sanningssökande i er uppfattning. Kriterierna skall vara utformade som sådana att jag har en vetenskaplig chans att tillgodose deras krav.

Så att onda människor finns, är INTE en förenkling. Det är tvärtom. Det är ni som blundar för detta som förenklar - och som inte vågar läsa böcker om seriemördare skrivna av FBI:s främsta experter på ämnet. "Ondska finns inte, för det tycker jag bara" är väl en förenkling om något? Jag kan ge en lång lista på litteratur för de som vill fördjupa sig i ämnet och inte bara sitta på kammaren och gissa...
 

Lupus Maximus

Tekniker
Joined
13 Jan 2012
Messages
2,746
Location
Stockholm
Good vs. Evil kan funka för mig om man åtminstone kastat in en del gråskalor i det. Star Wars och Sagan om Ringen är ungefär på smärtgränsen. Abrahamitisk mytologi kan funka, men det är för att jag inte behöver läsa mycket i bibeln för att komma med andra tolkningar än att Gud är allt igenom god, och Satan/Lucifer är allt igenom ond (och skalorna kan dras hur långt som helst därifrån).

Jag anser själv att varken Chock eller CoC är Good vs. Evil, utan människor kontra något omänskligt. Det omänskliga kan subjektivt tolkas som ondska eftersom de drivkrafter och motivationer som finns krockar med våra värderingar; det "onda" följer en annan logik (eller samma, men anser människor vara lägre varelser, och ser oss kanske som föda eller skadedjur).

Men jag primärt föredrar jag moraliskt komplicerade världar, där kulturer kan ha definierat vad som är ont och gott enligt dem. Som med verkliga världen finns det de som har en svart/vit moraluppfattning, och kan döda KGB-agenter till höger och vänster, eftersom de är övertygade om sin egna godhet och fiendens ondska (var på samma fest en gång som en fd. amerikansk officer som tjänstgjort på kärnvapenbestyckad ubåt... den snubben hade en mer svart/vit världsuppfattning än jag stött på i något fiktiv setting).
 

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,299
chrull;n72172 said:
Precis så.

Det kan kännas skönt och nästan renande att spela en förkämpe för absolut godhet som kämpar mot hantlangare för den absolut onda.

Det finns också gott om exempel på saker som upplevs som absolut ondska trots att de kanske inte är det. Cthulhu är ju ett prima exempel, hans planer brukar ju som oftast involvera att förslava eller utplåna allt mänskligt liv och det mesta andra livet på planeten ett typiskt mål för en typisk Absolut Onding. Att framställa och/eller använda Cthulhu som en absolut onding är inget fel, det är snarare en rekommendation.

Och jag är av åsikten att om något slags tänk om att absolut ondska inte hör hemma i rollspel leder till att Cthulhu inte ska finnas med i ens rollspelande så är det ett tydligt exempel på att man tänkt fel :D
Men Cthulu, Azathoth, Yog-Sototh, m.fl. är inte direkt onda egentligen - inte mer än en naturkatastrof är ond. De ser på mänskligheten ungefär som en människa ser på en myrstack - inget att bry sig om såvida den inte råkar vara i vägen och då får man väl ta bort den.

Ur rent praktisk synvinkel så är det dock kanske inte så stor skillnad mot en Absolut Onding - om de vill utplåna mänskligheten så spelar det inte alltid så stor roll varför de vill det utan de bör försöka stoppas i vilket fall som helt.
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
erikt;n72185 said:
Men Cthulu, Azathoth, Yog-Sototh, m.fl. är inte direkt onda egentligen - inte mer än en naturkatastrof är ond. De ser på mänskligheten ungefär som en människa ser på en myrstack - inget att bry sig om såvida den inte råkar vara i vägen och då får man väl ta bort den.

Ur rent praktisk synvinkel så är det dock kanske inte så stor skillnad mot en Absolut Onding - om de vill utplåna mänskligheten så spelar det inte alltid så stor roll varför de vill det utan de bör försöka stoppas i vilket fall som helt.
Det är ju just det här jag skriver i mitt inlägg som du citerar. Det kanske inte framkom tydligt nog?

krank said:
Jag använder gärna Cthulhu. Men även om folk i spelvärlden säkerligen ser honom som "ond" så betyder inte det att jag som spelledare anser att han är det. Lite av poängen med Cthulhumythosen för mig är ju tvärtom att man kommer bort från tråkig svartvit skräck och mer kör "kosmisk skräck", där människans pyttiga lilla åsikt om saker ock ting, hennes moral och religion och civilisation, inte egentligen spelar så stor roll. Ctrhulhu är bortom vår moral.
Om något presenteras som Absolut Ondska, upplevs som Absolut Ondska och bemöts som Absolut Ondska så känns det faktum att spelledaren innerst inne vet att det inte är Absolut Ondska man har att göra med som en petitess man kan strunta i.

Dessutom:
Den Äldre Guden (som i det här exemplet inte är någon på annan plats etablerad filur) är ett väsen som vi inte kan förstå på något sätt, vi vet bara att den vill förstör allt vi älskar, nästan allt vi hatar och kommer sannolikt utrota hela vår art från historien. Att ens få ett uns förståelse för vad det egentligen är eller vill resulterar i total psykisk kollaps och att man inte längre kan kännas igen som person eller knappt människa.
Jag tycker det låter som ett skitbra exempel på vad Absolut Ondska kan vara i rollspel. Kanske till och med hur det bör vara.

Tillägg: om något vill utplåna hela världen på grund av saker vi inte kan förstå inte är ett exempel på absolut ondska, vad ÄR ett exempel på absolut ondska?
 

Lupus Maximus

Tekniker
Joined
13 Jan 2012
Messages
2,746
Location
Stockholm
Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Ja, hans motiv var ju att njuta av sina gärningar. Då är det inte ondska...
Finns det sådana skeptiker här månne? Kom igen då, anta utmaningen: visa mig vilka kriterier jag skall uppfylla för att bevisa att onda människor finns. Kan ni inte ställa upp några kriterier för detta, då är ni inte det minsta objektiva eller sanningssökande i er uppfattning. Kriterierna skall vara utformade som sådana att jag har en vetenskaplig chans att tillgodose deras krav.

Så att onda människor finns, är INTE en förenkling. Det är tvärtom. Det är ni som blundar för detta som förenklar - och som inte vågar läsa böcker om seriemördare skrivna av FBI:s främsta experter på ämnet. "Ondska finns inte, för det tycker jag bara" är väl en förenkling om något? Jag kan ge en lång lista på litteratur för de som vill fördjupa sig i ämnet och inte bara sitta på kammaren och gissa...
Eller kan det vara att du misslyckat att förstå vad de personerna säger? Varför behovet av att definiera en lustseriemördare som ond? För vissa räcker det med att en sådan persons störningar gör dem livsfarlig och måste behandlas därefter. Själv tycker jag att de bakomliggande medicinska och sociodynamiska anledningarna till varför vissa blir så, men inte andra, är bra mycket mer intressant än att klistra på etiketter som godhet och ondska.

Behovet hos vissa att klistra på begrepp som godhet och ondska är dock i sig ett intressant fenomen, som jag gärna använder i fiktiva miljöer. Det är trots allt ett effektivt verktyg i polarisering och demonisering-processer
 

kloptok

Pensionerad astrolog
Joined
14 Dec 2008
Messages
1,250
Location
Stockholm
Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Finns det sådana skeptiker här månne? Kom igen då, anta utmaningen: visa mig vilka kriterier jag skall uppfylla för att bevisa att onda människor finns. Kan ni inte ställa upp några kriterier för detta, då är ni inte det minsta objektiva eller sanningssökande i er uppfattning. Kriterierna skall vara utformade som sådana att jag har en vetenskaplig chans att tillgodose deras krav.
På dig låter det som att ondska är något jag kan gå ut och mäta med instrument. Det är det ju inte, om du inte försöker hävda att det finns någon sorts absolut sanning kring moral som vi alla automatiskt är inordnade efter. Att tala om objektivitet och vetenskaplighet blir missvisande när det handlar om något så subjektivt som hur vi definierar moral och etik.

Du har implicit i ditt inlägg någon sorts definition av ondska, som verkar gå ut på att om man utför vissa handlingar så är man ond. Hur vi väljer ut dessa handlingar som alltså definierar ondskan har jag inte sett någon generell princip för från din sida. Är kanske handlingarna utvalda efter straffskalan i brottsbalken? Det vore lite underligt, för det är ju inte som att synen på lag och rätt är någon absolut konstant som aldrig förändras.

Förvisso har ingen annan i tråden heller gett en entydig definition av vad det betyder att vara ond, men flera i tråden verkar också tala om ondska applicerat på grupper av människor (till exempel gällande olika fantasyraser), snarare än enskilda personer. Då är det väldigt förståeligt att man drar sig för att tala om en hel grupp som "ond".

Ingen förnekar att det finns människor som njuter av att göra saker som de allra flesta i samhället tycker är fruktansvärda utan att för den delen med nödvändighet räknas som psykiskt sjuka. Men att det ska kallas för "ondska" är inte nödvändigtvis sant, det beror på vad du menar med "ondska".
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Tycker du att det är viktigt med ont mot gott i rollspel?

Det är ett tema som har funnits i litteratur mm i evigheter, så varför inte även rollspel?

Är Orcher alltid onda?

De är bara goda (eller neutrala) om man har nåt bra skäl till det. Orkerna var ju från början alver som förändrats av Melkor. För att bli krigare åt ondskan. Sen har ju folk velat göra dem till ädla vildar. Mest för att båda sidorna i WoW ska vara samma kålsupare. ;)

Är alver goda?

Inte mina i Saga.

Är det viktigt att det finns fiender som man vet är onda, eller gillar du mer att spela i en gråskalig värld?

Det beror på kampanjen. Jag gillar typ Thieves' world. Grått. Men båda har sin plats.
 

Zorbeltuss

Hero
Joined
7 Nov 2012
Messages
1,105
Jag kör aldrig med något som i spelvärlden kan ses som absolut ondska, sinnesstörningar, visst, målen helgar medlen gärna, men inte ens gudar ska vara så långt ifrånkopplade från detta att det inte går att se det positiva ur deras synvinkel om man verkligen försöker, eller se deras brist på förståelse.

Samma sak med godhet, även om något ses som gott av någon så kommer det alltid vara folk som lider av det och huruvida de som lider av det inte är förstådda av den som gör det "goda" eller om hen anser att det är ett offer mindre än de positiva effekterna, så spelar det ingen roll om det kan upptäckas av de som försöker.

Väldigt relaterat är också att brist på förståelse inte rakt av är en sinnes störning, det kan också vara fördommar och det kan även vara att man inte upptäckt de som skadas av ens beslut ännu.

Om en gud har som mission att döda alla demoner är den ju knappast god ur demonernas synpunkt och vissa av dessa demoner kan eventuellt tillochmed ses som goda ur både guden och gudens följeslagares synpunkt om de ansträngde sig att upptäcka detta, huruvida de är goda ur helhetens synvinkel är uppenbart om de är ur en av mina världar dock, nej de är inte goda, men de är knappast onda heller.

/Luna Lovegood
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,181
Location
Rissne
Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Många vill dra till med den slitna klyshan: "Ja, men han var ju sjuk" då förutsätter man faktiskt vad man vill bevisa. Man förutsätter att för att göra en sådan grym handling måste man vara sjuk och sedan skyndar man att "bevisa" sin tes med att han är sjuk. (Ja, det är så de som inte tror på ondska och aldrig studerat ondska gängse brukar göra). De för cirkelresonemang. De sätter en etikett på honom, "han är sjuk". Men problemet för dig blir då att det vi faktiskt kallar psykisk sjukdom är sådant som går att bota. (Psykopati är en personlighetsstörning, inte en psykisk sjukdom). Likväl är psykopati också bara en etikett, likt "ondska" är en etikett. Jag är i gott sällskap här för John E Douglas, som myntade begreppet "signatur" vid gärningsmannaprofilering och en av världens ledande experter på seriemördare och utredning av seriemord anser att det finns onda människor. Är den sanningen för plågsam för er?
Sanning? Sanningen är att olika människor definierar olika saker som onda. En del saker är gemensamma, men jag har t.ex. stött på folk som tycker att homosexualitet är ondska. "Ondska" är en etikett -- en oanvändbar sådan. Psykopati är också en etikett, men den etiketten har dels en medicinsk definition och dels hjälper den läkare att bestämma behandling/medicinering. "Ondska" är däremot en moralisk/religiös/känslomässig etikett. Det den uppnår är på sin höjd att den låter människor ignorera bakomliggande orsaker för att istället nöja sig med ett simplistiskt "hen är ond".

Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Gör man en grym handling enkom för att man njuter av det och om man samtidigt inte lider av något botbar psykisk sjukdom, då måste man väl vara ond?
Måste man? Vad har du för användning av ordet?

Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Eller vad kräver skeptikerna egentligen för bevis för att det finns onda personer? Det tycks som att vad man än visar på för exempel så vill de sticka huvudet i sanden.
Jag kräver till att börja med att begreppet definieras. Sedan kräver jag att det bevisas ha någon relevans och användning. Eftersom jag inte går med på "ondska" som begrepp överhuvudtaget så spelar det ingen roll vad du lägger fram för "bevis". Jag behöver inte begreppet "ondska" för att förklara någonting överhuvudtaget. Inget av dina exempel kräver begreppet "ondska". Jag kan ta avstånd från diktatorer och seriemördare utan att kalla dem "onda".

Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
De har inte gjort läxan, de har inte studerat onda mäns grymma brottslighet, som jag har gjort i åratal. De har från början bestämt sig för att det inte finns någon ondska och sedan vägrar de läsa böcker i ämnet och vägrar att acceptera några rimliga beviskrav på om ondska finns eller inte.
Trams. Det handlar inte om att vi är mindre vetande, det handlar om att vi/jag inte ser varför "ondska" ska behövas eller vilken nytta det begreppet fyller.

Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Finns det sådana skeptiker här månne? Kom igen då, anta utmaningen: visa mig vilka kriterier jag skall uppfylla för att bevisa att onda människor finns. Kan ni inte ställa upp några kriterier för detta, då är ni inte det minsta objektiva eller sanningssökande i er uppfattning. Kriterierna skall vara utformade som sådana att jag har en vetenskaplig chans att tillgodose deras krav.
Börja med att ställa upp en absolut definition av ondska och visa mig vad du kan förklara med ondska, som inte kan förklaras med något annat.

Vlad Tepes Draculea;n72181 said:
Så att onda människor finns, är INTE en förenkling. Det är tvärtom. Det är ni som blundar för detta som förenklar - och som inte vågar läsa böcker om seriemördare skrivna av FBI:s främsta experter på ämnet. "Ondska finns inte, för det tycker jag bara" är väl en förenkling om något? Jag kan ge en lång lista på litteratur för de som vill fördjupa sig i ämnet och inte bara sitta på kammaren och gissa...
"Ondska" är ett ord som beskriver en magkänsla, inte något absolut. "Jag orkar inte förstå det här, och så mår jag lite illa inombords, så då kallar jag det för ondska". Ett subjektivt, förenklat, moraliskt utlåtande som överhuvudtaget inte fyller någon funktion utöver individens absoluta avståndstagande.
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,451
Location
Malmö
Albert Fish föddes inte som en mördare hans sjukdom, hans psykotiska mor och hans vansinnigt svåra uppväxt gjorde honom galen, och fick honom att koppla ihop smärta med njutning. Det är ingen ursäkt till varför han begick sina brott utan en förklaring, det är det jag vill ha.

Det finns väldigt många med psykopat störning som inte dödar folk, massmördare föds man inte till, det är en utveckling.

Att säga att psykopati inte är en sjukdom för att man inte kan bota den, och att vi kan bota psykiska sjukdomar , visar att du inte har en aning vad du snackar om, vi kan inte bota schizofreni, menar du att det inte är en psykisk sjukdom, de flesta som lever med depressioner vet att medicin dämpar dem, den botar inte.

Jag tror det är livsfarligt att förenkla saken till han gjorde det för att han var ond, i stället för att definiera varför han var ond.

Ge mej litteratur listan, och sluta tro att du är den enda här som läst något om brottspsykologi, för jag har läst en jävla massa sådant på en hög nivå.

Sen skulle jag uppskatta om du slutade vara så passiv aggressiv i dina inlägg.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,965
Location
Stockholm
Luna Lovegood;n72212 said:
Jag kör aldrig med något som i spelvärlden kan ses som absolut ondska
Det här är ju faktiskt väldigt spännande, varför kör du (och vad jag förstår från tråden vara flera med dig) aldrig med detta i spel? Jag kan inte på rak arm komma på något jag aldrig har med i spel, varför är just detta något ni alltid undviker?
 

Snow

Swashbuckler
Joined
17 May 2000
Messages
2,617
Location
Klippan
Ondska kan vara praktiskt som förenkling i vissa sammanhang. Om man önskar den förenklingen, för att spelet fokuserar på annat, så kan den användas.

Tittar man bakom ondskans mask, för att det går att göra i spelet, så kan man hitta lite av varje.
  • En blodtörstig sadist som formats av missbrukande föräldrar.
  • En kosmisk naturkatastrof som råkar se på jorden och dess invånare som en myrstack.
  • En missförstådd general som egentligen vill väl och skyddar mänskligheten från en stor hemlig katastrof.
Men i de fallen man inte springer på en twist så är skillnaden mellan den nyanserade bilder och förenklingen av den (alltså ondska) minimal.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,181
Location
Rissne
RasmusL;n72248 said:
Det här är ju faktiskt väldigt spännande, varför kör du (och vad jag förstår från tråden vara flera med dig) aldrig med detta i spel? Jag kan inte på rak arm komma på något jag aldrig har med i spel, varför är just detta något ni alltid undviker?

Jag ska inte säga "aldrig", ibland är jag inte SL och ibland har jag spelledare som använder sig av ondska. Men som SL ser jag inte riktigt vinsten. Jag förstår att det i vissa spelstilar kanske behövs eller är till fördel med "ondska", men för mig förstör den liksom bara.

Så det är lite som att fråga varför jag aldrig medvetet stoppar tuggummi i håret... Eller kanske varför jag aldrig spelleder naken.


EDIT: Eller, jag vet inte riktigt om jag är rätt person att svara, för jag kan på rak arm inte säga att jag "alltid" undviker ondska. Men jag har svårt att tänka mig ett sammanhang där jag skulle gilla den. Jag är inte intresserad av den sortens berättelser, generellt.

EDIT 2: Vid närmare eftertanke verkar ju "ondska" betyda allt nån tycker är genomgående dåligt. Jag har ju haft med både sadistiska nazister och uråldriga förgörande krafter vars motivationer ligger bortom människan. För att inte tala om pedofiler, seriemördare och helt vanliga vardagsrasister. Jag har bara inte betraktat dem som "onda" eller (vad jag minns) beskrivit dem som sådana...
 
Top