Hur missade jag den här tråden?
Rollspel behöver inte onda och goda karaktärer, rollspel behövs först och främst konflikter. Dock kan ju konflikter rätt lätt uppstå när någon är "ond" eller "god", men jag brukar tycka att det är mer intressant att sätta det på skalan "Vad är mina mål" och "Vad gör jag för att uppnå dem".
Personligen tycker jag att ondska och godhet är rätt så självklara koncept som (förmodligen) använts i sagoberättande så länge som våra halv-håriga förfäder kom på att det var kul att uppfinna ett språk för kommunikation istället för skriande läten.
Om vi vill undvika att använda termerna av X eller Y anledning kan vi säga "behandlar andra som skit inom min kulturram" mot "behandlar inte andra som skit inom min kulturram" vilket jag tror är en universal-regel för ond kontra god, iallafall bland de kulturer som jag är bevandrad med.
Däremot har jag märkt att spelare, både för IRL spel och för online spel, har väldigt svårt att sätta sig in i kulturer som inte är deras egen, AKA, sätter sin egen definition av ondska och godhet.
Exempel:
Vi lirar ett medeltida fantasy rollspel. Bonden larmar till sin son över skallen med en rejäl lusing för att han kastat ruttna potatisar på grannflickan. Spelarna tycker han är ond för han slår barn.
Mja, kanske för en person född efter 1979, men för bonden är det här helt rätt reaktion. Faktum är, för honom vore det nog ondskefullt att inte drämma till sin son, för gör han inte det kommer ungen förmodligen hitta på något värre otyg nästa gång.
Det här är väldigt ofta återkommande har jag märkt.
Nåja. Rollspel behöver inte goda eller onda raser (alv kontra orch, tex.), definitivt inte, det brukar mest bli tråkigt i mina ögon. Däremot kan dessa raser/folkslag ha kulturer som vi med moderna ögon skulle uppfatta som "onda", tillexempel förtryckande, krigsglada, gillar att offra slavar i blodstempel, etc. Men då ser jag snarare det som att deras kultur har vissa
fucked up aspekter snarare än att det ligger i deras DNA att vara "onda".
Korta svaret.
Nä, ren ondska och ren godhet är tråkiga koncept. Däremot har jag ingenting emot att skapa situationer/äventyr för spelarna där vissa sidor anses mer rättfärdigade än andra eftersom det (ofta) reflekterar det verkliga livet. Jag kommer tillexempel anse att detektiven är mer rättfärdigad än seriemördaren, jänkarna mer rättfärdigade än tyskarna i mitt andra världskrig rollspel och medborgargardet i Noir som försöker skydda sitt kvarter mer rättfärdigade än gangstrarna som försöker ta över det.
Fan. Jag är dålig på korta svar.