Nekromanti Got time?

[DragonLord]

Okej, då ska jag förklara ett av mina senaste infall. Please, try to keep up...

***

Tiden. Ett roligt fenomen. Det kom upp i en tråd jag startade om magi för ett tag sedan och då jag kört fast totalt på Grå Tiders magi, så tänkte jag att jag kan ta itu med en annan av mina idéer.

Ett SciFi-spel med allt som hör till (rymdopera, utomjordingar, galaktiska farsoter, psi-krafter och f-n och hans smutstvätt). Allt detta plus...just det, tiden som en fjärde dimension. Resor i tiden ska vara fullt möjliga och till och med vamliga i vissa sammanhang. Man kan ju gärna skicka spioner bakåt i tiden eller andra "problemlösare" som tar itu med saker innan de händer. Äventyrsmöjligheterna är oändliga, särskilt med tanke på alla de misstag man brukar begå när man leker med tiden! (prova bara med att prioritera att kika på rollspelsmakarforumet före att vara iväg i god tid till tai chi-träningen...isch!)

Några tankar??

DragonLord - Wanna send the little green man back to the '60s? No problem...

 

[CGH]

Det där kan bli intressant, men kanske svårspelat!

Böcker som det skulle hjälpa att tjuvkika på kan vara GURPS Timetravel (jag tror den heter så) och kanske GURPS Alternate Earths 1 och 2. Jag vet inte om de är bra, men jag vet att de finns.

En sak du måste bestämma dig för är nog hur vanligt tidsresor är och hur mycket de olika tiderna förändras av det.

Går det även att resa framåt i tiden tex.? Hjälper de senare generationerna de tidigare så att teknologiutvecklingen ökar i obergränsad hastighet? Vad hindrar folk från att bygga en stad i stenålderna för att den framtida jorden är överbefolkad? Massor saker blir himla komplicerade av tidresor.

 

[Mask_UBBT]

Pariadox?

Risings oseriösa dogma-bidrag skulle kanske kunna vara trevlig inspiration när man talar om tidsresor. I övrigt skulle jag vilja veta mer om ditt koncept. Vad är nytt i det? Varför skulle någon äsa just DITT spel, och inte något annat typiskt Sci-fi-rollspel?

/Mask - undrar

 

[Mask_UBBT]

Jag föreslår en blandning av tidsresorna i Terminator och en ägklocka... Man KAN åka tillbaka i tiden, men man kan inte stanna där länge, och man kan inte ta något med sej...

/Mask

 

[CGH]

Ja då rör man inte ihop allting så mycket.

Det blir då mer ett äventyrsspel med spioner i gamla världar än ett konstigt samhällsexperiment.

Det är bara upp till DragonLord att bestämma sig för hur han vill ha sin värld.

 

[Rising]

I regel hatar jag tidsresor. Hatar. Det jag hatar mest med tidsresor är när någon åker bakåt i tiden och sedan framåt igen, så åker de alltid tillbaka efter att de avreste. Precis som om det hade varit en vanlig geografisk resa. Ens vänner kommer och och omfamnar en och säger "ooh, vad oroliga vi har varit!"

Det är så oerhört korkat. Hatar sånt. Jag föredrar Bill n' Ted's rymdresor, de vet redan att de har vunnit, så de är liksom säkra på att aldrig hamna i någon egentlig knipa. "Ånej, dörren är låst! Äh, när vi räddat universum måste vi komma ihåg att åka tillbaka med en nyckel och lägga den... under... den HÄR stenen, ja!" och så plockar de fram en nyckel.

Det är kul.

---

Ämen njaej, allvarligt, om man skall ha tidresor så tycker jag att varje tidsresa skall skapa en ny parallell dimension. Alltså, om den här världen hotas av ett kosmiskt monster och du åker tillbaka i tiden för att döda den innan den blivit fullvuxen, då kommer ändå hela mänskligheten dö i dimensionen som du nyss har lämnat. Ingen fara, du har rest till en ny dimension som är exakt likadan som den du nyss lämnat, och räddar du den här dimensionens människor så kan du leva lycklig på jorden i alla dina dagar.

I en sådan värld slipper man alla korkiga paradaoxer. Om Borgerna åker tillbaka i tiden så försvinner de bara från din dimension och kan aldrig komma tillbaka igen. Visst, de kanske kuvar mänskligheten i deras nya dimension, men du slipper ju dem i din version av verkligheten.

---

Men visst, rymden är rolig. Jag skulle vilja ha ett cheesy 80-talssynthrymdrollspel. Alltså som gamla SF-målningar, där allt är kliniskt rent, rymdskeppen är superströmlinjeformade och kromgnistrande, och liksom allt lyser med lite turkost och rosa sken, och det är lite androgynt på det där sexiga sättet, silveruniformer, höga spiror som torn, en lite melankolisk (om än stiliserad) ådra. Ni vet vad jag snackar om, va? Äh, jag får väl göra det själv.

Nå, förlåt. Dragonlord, jo, utomjordingar, rymdopera, psi-krafter, det är toppen. Kör på. Rymden är rolig.

/Riz

 

[DragonLord]

Det ska vara komplicerat! Jag börjar bli riktigt motiverad att testa denna idén på mina spelare inom kort.

Det kan ju uppkomma diverse moraliska dilemman med att åka tillbaka och befolka Jorden på stenåldern. Det lär ju bli en satans kalabalik i rymd-tids-kontinumet.

Hade tänkt mig att psi-begåvade personer reser i tiden, då det behövs något sätt att uppfatta saker utanför sin egen tid. Och ja, alla håll ska gå, med risken att man skapar en ny tidslinje är överhängande och allting är rent allmänt mycket beräkning av orsak och verkan.

Kan nog bli rätt kul detta...

DragonLord - börjar snickra...

 

[DragonLord]

Re: Pariadox?

Varför skulle någon äsa just DITT spel, och inte något annat typiskt Sci-fi-rollspel?

Om jag ska vara ärlig:

Inte en aning än så länge. Kom på idén för ungefär en timme sedan, så den ligger fortfarande på spånstadiet. Jag kanske kan svara på detta när jag fått spåna ett tag, men jag vet att jag vill hitta någon moralisk-filosofiskt att behandla inom spelet angående tidsresornas användning. Med makt följer ju ansvar...

DragonLord

 

[DragonLord]

Hmm, tidsbegränsning innan man slungas tillbaka. Låter kul ju! ("Ni har 72 timmar på er att få tag på dokumentet och göra en psykisk kopia av det. Rör på er, klockan tickar!")

Och ingen packning är ju självklart. Det förstärker också användbarheten hos psi-krafter och annat sånt. En utomjording måste ju lämpligen förändra sitt utseende om han åker till Jorden anno 2003 (även om Halloween i USA kanske är en lämplig plats). Ingen smusslar med en strålpistol på tidsresor...

Jag lutar åt den lite mörkare känslan på det hela. Ungefär som "Missar ni deadlinen är ni fast i forntiden. Så kom i tid!".

DragonLord - and the clock goes on, tick-tack, tick-tack...

 

[Troberg]

Ett kul sätt att hantera tidsresor är att betrakta förändringar som något som sker i långsam takt (lämpligen samma takt som tiden normalt sett går).

Jag exemplifierar:
Jag åker tillbaka tio år i tiden och ändrar något. Åker jag då ett år fram (det vill säga mitt ursprungliga nu - 9 år) så ser jag ingen skillnad. Om jag däremot åker hem till mitt nu, väntar ett år och åker tillbaka till ett år efter ändringen så kommer jag att se effekterna av ändringen.

Man kan alltså se tidsflödet som en flod. Gör jag en ändring i den så propagerar inte den ögonblickligen längs hela floden, utan ändringen sprids med flödets hastighet nedströms. Eftersom alla driver med strömmen så kommer bara tidsresenärer att märka inkonsekvenserna och se dem som en ändring, alla andra ser ju en fungerande, kontinuerlig historia.

 

[Johan K]

Kör på !

Det här låter ju skoj !!
Gillar sci-fi, då speciellt SW..
Så det är väll bara att dundra på så blir det nog bra !

 

[DragonLord]

Det låter krångligt, men det låter bra. Det blir lite klur och funderingar runt tidens små egenheter. De stackars tidsresenärerna ska verkligen behöva tänka sig för. Gillar tanken på att verkligen behöva planera dåraktigt länge för att få till någon förändring...

Ska skriva ner någon sorts koncepttext vid tillfälle...

DragonLord - so much to do, so little time...

 

[Troberg]

Det låter krångligt

Inte alls egentligen.

Tänk på tiden som en linje, ungefär som stranden längs en flod. Det är längs den som vi placerar ut händelser.

Sedan flyter vi med floden och passerar händelserna. När vi kommer ihåg en händelse så är det egentligen inte så att vi tittar tillbaka längs floden utan vi bär med oss vår bild av vad som hände.

Om det sker en förändring (tex en tidsresenär) så kommer alltså medvetenheten om den förändringen att flytta sig längs floden med samma takt som strömmen. De som tidigare passerade den oförändrade versionen av händelsen har kvar sitt minne av den, de som kommer senare har ett annat.

Flodens ström motsvarar alltså i tidstermer hur fort tiden passerar, det vill säga vår hastighet längs tidslinjen. Denna hastighet är normalt sett praktiskt taget konstant (så länge man inte blandar in svarta hål och sånt) och är ganska tätt kopplad till ljushastigheten. Det är alltså inte bara vår blickpunkt som färdas med denna hastighet, utan även allt som ändras.

Kanske tiden inte ens är fast utan tidsresor? Den kanske slingrar omkring baserat på slumpfaktorer, fri vilja och annat som inte är deterministiskt. En tidsresenär skulle kanske inte alls känna igen sig om han åkte tillbaka i tiden, därför att något annat har hänt sen dess. Ungefär som om man åker uppför floden och den har skurit en ny flodfåra här, översvämmat något där och så vidare.

En annan metafor man kan använda är en film. Om du ser en film så märker du inte om en ruta du sett ändrats efter att den passerat linsen. Ditt minne är det du såg. Det är inte förrän du spolar tillbaka filmen (dvs reser i tiden) och ser den igen som du ser ändringen.

De stackars tidsresenärerna ska verkligen behöva tänka sig för. Gillar tanken på att verkligen behöva planera dåraktigt länge för att få till någon förändring...

Iofs, men gör det inte för svårt så att det uppfattas som hopplöst jobbigt och man hellre chansar.