GothCon Magnum Rapport
Eftersom alla andra verkar ta upp vad dom gjorde runt konventet också så borde jag kanske berätta att jag hade ett litet rollspelskollektiv med
Dnalor och
Zaphod innan.. Naah.
Som ni läst i andra inlägg så samlade vi IndieCon-arrangörer (egentligen är jag ingen officiell arrangör, man får bara ha två..) oss i Indierummet på torsdagskvällen, som visade sig vara helt grymt. Vi hade drömt om att bära upp en soffa och bord till GothCon, och här fanns det redan - Flera stycken!
Konstigaste händelsen: Jag fick dela soffa med Mogge, och brottades om täcket. Sedan nöp han mig i näsan hela tiden av en anledning jag inte alls kunde förstå.
Fredag börjar lugnt, och när ingen droppat in på vårt arrangemang så
spelleder jag "Staden: Fyrverkerimästarens gåta" för
walium,
Morgoth,
Dnalor och
Ymir.
walium spelar Staden-rollen han var född att spela, en portvakt med både fötterna i den arbetarskitiga jorden.
Dnalor ger ett suveränt porträtt av en liten gatuflicka som överaskar scenarioskaparen, och som "inte vill bli: fnask"
Morgoth röjer loss med favoritrollen Gimeaus Holt, en charmig kortspelare som känner Boris Karloff.
Ymir väljer efter en stunds eftertanke en lite överlägsen adelsdam. Föga anade jag vidden av detta beslut..
Scenariot var kul att spelleda, men alla höll med om att det var en bra idé som skulle blivit bättre med mer tid på oss och bättre förberett.
Mest speldistraherande: En droskkusk som heter Boris Karloff, en cafévärd som kallar sig "Doktor Kärlek" och spelare som försöker komma på vilken SLP som är baserad på vilken person i verkligheten.
Sedan kommer ett gäng in och vill spela Dogmaspel, men dom kan inte bestämma sig för vilket, så jag föreslår en crossover, något jag har hoppats på, och det blir det:
Syfilis/
Piraterna från Pluto/
Trollspel! (Sedan
Rising bad att vi skulle vara
respektlösa hade jag velat göra en Vigilantez/Hamster-crossover eller så)
Spelandet blev improviserat och whack, men spelarna verkade gilla det ändå - Iallafall de två som pratade på mest, precis som
Han skrev så pratade två mest, medan en pratade medel, och två var inte alls särskilt aktiva.. Lite synd.
Vi avslutade när groddjuret, trollen, och troll/grod-varelsen fick fart på det kraschade etersegelskeppet för att ge sig ut i rymden på jakt efter ett botemedel mot Syfilis, och tyvärr kunde vi inte återuppta det igen. Nåja, mer tid för mig att spela Elefantkyrkogården, vilket inte blev så kul förstås.
Vi gick vidare med
ZonkPop, där jag spelar den stenhårde Leon, tillsammans med
Zaphods kleptomaniske pretto-to-be,
Naugs populära zonkartjej,
ermines undanskymda plåster, och
Ymirs.. överlägsna zonkartjej, som han paxat i förväg. Möjligtvis för att få hänga på mig.
Scenariot var coolt, men tydligen så hade Mogge ambitiösare planer än vad han kunde få plats med i ett konventsscenario - Vi spelade klart 6 av 10 scener på två spelpass, och scenarioformatet kunde inte på ett bra nog sätt stödja alla idéer som skulle komma med. Njutbart dock, med en ond Pontus Gårdinger och härligt flytande Revolver-regler för strid.
Största överraskningen: "Va? Är jag bara femton år?!"
Sjukt roligast: Vår sjuka SL Mogge, som envisades med att beskriva hur fåniga vi såg ut med riktiga ansiktsutrycksbomber vid varje misslyckat Se Tuff Ut-slag, eller som spelade DJ.. "You gotta monkeyswonk the donkey if you wanna honk the swonkeyponk to the donk!" eller något..
Sedan blev det sömn igen, och den här gången sov Mogge på skinnfotöljen istället.
Tröttsammast och sjukast: Zaphod ska berätta något viktigt när alla verkligen vill sova, men börjar om hela tiden tills folk hotar honom med stryk, och då kommer han till sin poäng, att "det känns som att vara Cindy Crawford", och då börjar folk slänga kalsonger på varandra.
Lördag: Nästa morgon - Mutant! Jag avslutar min "Mutantspel med Eskil-konventstrilogi" (egentligen så är serien på fyra scenarion, men vi missade ett) med
Eskil som Errol, och mig som Rhea istället för Delta Max som traditionellt, även om jag inte skulle vilja byta ut min roll i efterhand.
Vi spelade med en kille som visade sig ha ritat baksidan på min tröja (Blaren), en tjej som visade sig vara med i Dnalors spelförening, och en kille som visade sig vara rätt tyst. Scenariot förändrades en del efter hur vi spelade, men det verkade bli till det bättre.
Häftigast: Slutstriden, där jag får låta Rhea posa med Errol, och klättra in i en bil och styrkeslice:a av en ondingens hand med laserpistol. Rhea är tuff. Kanske lika tuff som en schizofren C3PO-wannabe med en mörk sida.
Sedan lite Elefantkyrkogården, som hade ett trevligt tema, och härliga rollpersoner - Tyvärr gick det lite segt och jag orkar inte skriva mer. Och även om jag gjort det så hade ni inte orkat läsa det.
Sedan avslutade vi ZonkPop på ett ställe som kändes rätt,
and there was much rejoicing.
Denna natten bjöd på IceHouse och en överraskning - Här gången kommer en charlatan utifrån vid namn Jonathan, som börjar förföra pojkarna i vår kärleksfulla gemenskap. Det löste sig dock, och alla kramades.
Bästa presentationerna av forumiter: Japp.
På söndag fick jag spela Västmark med Ymir, ermine och
Illern, med Foggmock som spelledare. Jag var rätt trött, vilket var synd, och det kändes som vi inte kom någonvart, vilket också var synd. Sedan visade det sig att det var fullt legitimt att ta ut svängarna och bara glida igenom dagarna fram till Tokarnas Natt, vilket var lite synd. Hade jag vetat det i förhand hade jag absolut njutit av scenariot mer, och kunnat dra ut på egna eskapader. Jag spelade iallafall Eli, the one and only. Illern var Esgith, den stabila och starka, ermine var Alvhild, som förra året hade varit rent demonisk till den grad att jag som spelare var säker på att hon var av älvafolket egentligen.. Men i år var hon bara kyoot. Och Ymir hade i förväg paxat den smådryga Venja. Plötsligt gick det upp för mig omfattningen av det val av Staden-rollperson Ymir gjort med ett litet leende! Cirkeln var komplett!
Rollpersonerna är iallafall lysande, jag saknar dom så här i efterhand, precis som jag saknade Mutant-personerna.. Jag vill veta hur andra spelade dom! Jag vill dela alla deras upplevelser!
Upps, det är ju det som brukar definera kärlek för mig..
Å andra sidan så känner jag inte kärlek på ett romantiskt sätt ändå, så det funkar väl rätt bra..
Bästa sätt att byta ämne: Äh, jag kommer inte på något..
Ähum.
Tyvärr hann vi inte spela klart, precis som Foggmock skrev, men vi hann
posa iallafall - Illern till höger, som inte gjort så mycket intryck på mig tidigare, visade sig förresten vara en riktigt grymt soft kille.
Och så promotade vi oss på avslutningen, jag, Mogge och Dnalor. Mogge gav pris till snyggast ben, men fick ångest efteråt.
Överhuvudtaget tyckte jag det var ett soft konvent, det blev ingen stress eller dödtid alls, eller så kändes det bara inte så, eftersom jag hade IndieCon att dra mig tillbaka till, och mer erfarenhet av konvent än förr. IndieCon blev förresten så lyckat jag hade hoppats, med en tillräcklig mängd besökare och allt.. Men
nästa år.. Då jävlar.
Tills dess, adjöss!