Nekromanti GRRM förklarar sitt fanficmotstånd

[ermine]

George R. R. Martin har nyligen skrivit ett par poster på sin blogg där han förklarar varför han är motståndare till fanfic i allmänhet och fanfic baserad på hans böcker i synnerhet, även den som inte på något sätt hotar honom ekonomiskt. Han förklarar även varför han är förbannad över retcons i marvelserier och varför han vägrade se Alien 3 (men hur den trots det har sabbat hans förmåga att uppskatta de tidigare filmerna).

Someone is angry on the internet
A few last words
A few more last words

But let's turn it on its head, and look at the things from the writer's perspective. As much as the fans may love our characters, we love them more. And suddenly we are confronted with stories in which other people are doing all sorts of things with our children... things we never envisioned, never authorized, and may even find stupid and/ or repugnant. Characters we killed come back to life. Living characters are killed. Villains are redeemed. Straight characters become gay. Romeo and Juliet don't commit suicide, they survive and live happily ever after and have seventeen children.

Sure, we could shrug and say, "None of these things really happened. These stories are not canon. They're just imaginary stories. They're not REAL." And I'm sure many writers do this. But I can't. All legal and financial aspects aside, I don't want to read your fanfic where Gatsby and Daisy run off together, and I certainly don't want to read the ones where Gatsby runs off with Tom Buchanan, or the two of them and Daisy have a threesome, or Gatsby rapes and murders Daisy... and I'm pretty sure F. Scott Fitzgerald wouldn't want to read 'em either. Now, plug in Jon Snow and Jay Ackroyd and Haviland Tuf and Daenerys Targaryen, or any of my characters, for Gatsby and Daisy and Tom, and I'm pretty sure that you can figure out my reaction.

 

[kefka]

Är inte det lite dubbelmoral med tanke pà att han är ansvarig för den här antalogin?

 

[android_iv]

Håller helt med Kefka. Luktar som att han mest är en sur och grinig gubbe som säger "Jag får skriva för jag är en bra författare, ni som inte är utgivna är dåliga så SLUTA SKRIV!". Han har rätt till sin åsikt, men jag tycker han luktar mögel lång väg.

 

[Arfert]

F'rinstance, I have never seen the third ALIENS movie. I loved ALIEN and ALIENS, but when I read the early reviews of ALIENS 3, and learned that the new movie was going to open by killing Newt and... what was his name, the Michael Biehn character?... well, I was f*cking outraged. I never went to the film because I did not want that sh*t in my head. I had come to love Newt in the preceding movie, the whole damn film was about Ripley rescuing her, the end was deeply satisfying... and now some asshole was going to come along and piss all over that just to be shocking. I have never seen the subsequent Aliens films either, since they are all part of a fictional "reality" that I refuse to embrace. Not even the film with Ron Perlman in it, and Ron is a both a friend and an actor I greatly admire.

Thing is, it hasn't worked. Though I've avoided seeing the films, the reviews I read still poisoned the well. I know too much about what happens in ALIENS 3. I know Newt dies. And just that little bit of knowledge has seriously crimped my ability to enjoy ALIENS itself. It's still a fine, exciting film, but now when I get to the end, when Newt is climbing into the tube and asking Ripley if she'll dream, instead of the frisson of emotional satisfaction that I used to get, the little teardrop at the corner of my eye, I remember, "F*ck, Newt has an alien inside her, she's going to die," and I get pissed off and sour all over again.

Fan vad jag håller med om det... Hade jag inte sett Aliens hade jag gillat trean (den har några jävligt bra scener, som "gör det dig nervös"-scenen i matsalen), men nu är Aliens förstörd för mig med i och med den.

 

[krank]

F'rinstance, I have never seen the third ALIENS movie. I loved ALIEN and ALIENS, but when I read the early reviews of ALIENS 3, and learned that the new movie was going to open by killing Newt and... what was his name, the Michael Biehn character?... well, I was f*cking outraged. I never went to the film because I did not want that sh*t in my head. I had come to love Newt in the preceding movie, the whole damn film was about Ripley rescuing her, the end was deeply satisfying... and now some asshole was going to come along and piss all over that just to be shocking. I have never seen the subsequent Aliens films either, since they are all part of a fictional "reality" that I refuse to embrace. Not even the film with Ron Perlman in it, and Ron is a both a friend and an actor I greatly admire.

Thing is, it hasn't worked. Though I've avoided seeing the films, the reviews I read still poisoned the well. I know too much about what happens in ALIENS 3. I know Newt dies. And just that little bit of knowledge has seriously crimped my ability to enjoy ALIENS itself. It's still a fine, exciting film, but now when I get to the end, when Newt is climbing into the tube and asking Ripley if she'll dream, instead of the frisson of emotional satisfaction that I used to get, the little teardrop at the corner of my eye, I remember, "F*ck, Newt has an alien inside her, she's going to die," and I get pissed off and sour all over again.

Äh, vilket larv.

Eller ja, visst får han sitta och vara grinig gubbe i ett hörn - det gör inte mig något. Jag gillar Alien 3, och nu funderar jag på att leta upp fanfic baserat på hans böcker bara för att han verkar vara en sån grinig skit.

 

[krank]

Han är alltså något av en fåntratt. "Det här är MIN traktor, och INGEN annan får komma och leka med den!"

Han får väl tycka så om han vill, men för mig är det ett föråldrat och rätt tramsigt sätt att se på kulturellt allmängodfs. Like it or not, så fort man släpper något så att andra kan få tag på det, så upphör man att ha den praktiska äganderätten på sin sida. Det man skapat blir en del av konsumenternas tankegods, och dessa kommer att använda sagda tankegods, i en eller annan form, i sina egna kreationer.

Det är inget konstigt. "Originell" kultur handlar bara om att använda en massa saker man "snott" på ett kreativt sätt.

 

[Jarl]

F'rinstance, I have never seen the third ALIENS movie. I loved ALIEN and ALIENS, but when I read the early reviews of ALIENS 3, and learned that the new movie was going to open by killing Newt and... what was his name, the Michael Biehn character?... well, I was f*cking outraged. I never went to the film because I did not want that sh*t in my head. I had come to love Newt in the preceding movie, the whole damn film was about Ripley rescuing her, the end was deeply satisfying... and now some asshole was going to come along and piss all over that just to be shocking. I have never seen the subsequent Aliens films either, since they are all part of a fictional "reality" that I refuse to embrace. Not even the film with Ron Perlman in it, and Ron is a both a friend and an actor I greatly admire.

Thing is, it hasn't worked. Though I've avoided seeing the films, the reviews I read still poisoned the well. I know too much about what happens in ALIENS 3. I know Newt dies. And just that little bit of knowledge has seriously crimped my ability to enjoy ALIENS itself. It's still a fine, exciting film, but now when I get to the end, when Newt is climbing into the tube and asking Ripley if she'll dream, instead of the frisson of emotional satisfaction that I used to get, the little teardrop at the corner of my eye, I remember, "F*ck, Newt has an alien inside her, she's going to die," and I get pissed off and sour all over again.

Äh, vilket larv.

Eller ja, visst får han sitta och vara grinig gubbe i ett hörn - det gör inte mig något. Jag gillar Alien 3, och nu funderar jag på att leta upp fanfic baserat på hans böcker bara för att han verkar vara en sån grinig skit.

Trippellarv till och med. Jag kan sträcka mig så långt att Aliens faktiskt blir bättre nu när man vet att den forcerade ungen (och därmed James Camerons med olidliga sidor) biter i gräset.

 

[krank]

Trippellarv till och med. Jag kan sträcka mig så långt att Aliens faktiskt blir bättre nu när man vet att den forcerade ungen (och därmed James Camerons med olidliga sidor) biter i gräset.

Jag håller med.

Å andra sidan vet jag att min åsikt vad gäller Alienfilmerna enligt många liksom inte räknas, bara för att jag placerar dem i ordningen 1, 3, 2, 4. Och hade fyran bara inte haft snorlobban på slutet så hade tvåan fan hamnat längst ner. Två av tio.



EDIT: För övrigt: Killen gör ju exakt samma sak som fanficarna. Han ändra på kanon i sitt eget huvud, i fallet Alien genom att "bestämma" att i "hans personliga canon" så har det inte hänt, liksom. Vart nånstans skiljer det sig från fanficfolket? Med skillnaden då att fanficarna sällan försöker definiera sin fanfic som officiell, och att de faktiskt tar sin åsikt och gör något kreativt med den, istället för att bara gnälla.

 

[Vimes]

Alltså, vafan. Alien3 är det underbart smutsiga, bittra slutet på Alien-tagedin. Den avslutar trilogin (Resurrection didn't happen) på ett uppfriskande illusionslöst vis.

GRRM fattar ingenting.

 

[Svarte Faraonen]

Alltså, vafan. Alien3 är det underbart smutsiga, bittra slutet på Alien-tagedin. Den avslutar trilogin (Resurrection didn't happen) på ett uppfriskande illusionslöst vis.

GRRM fattar ingenting.

Han är också rätt person att tala om brutala, deprimerande avrättningar av karaktärer.

 

[Pom]

När det går år efter år utan utlovade nya böcker får han väl räkna med att fanfic frodas.

Själv har jag tröttnat på hans böcker, men det finns liksom ingen rim och reson i att hindra folk att leka med sina hjältar.

 

[Arfert]

Trippellarv till och med. Jag kan sträcka mig så långt att Aliens faktiskt blir bättre nu när man vet att den forcerade ungen (och därmed James Camerons med olidliga sidor) biter i gräset.

Din hjärtlöse satan.

Jag är väl blödig.

 

[krank]

George R. R. Martin har nyligen skrivit ett par poster på sin blogg där han förklarar varför han är motståndare till fanfic i allmänhet och fanfic baserad på hans böcker i synnerhet, även den som inte på något sätt hotar honom ekonomiskt. Han förklarar även varför han är förbannad över retcons i marvelserier och varför han vägrade se Alien 3 (men hur den trots det har sabbat hans förmåga att uppskatta de tidigare filmerna).

Someone is angry on the internet
A few last words
A few more last words

Efter att ha läst hans blog...

Tja. Killen ser det som en absolut rättighet för författare att inte bara kunna leva på det de gör, utan att deras familjer och släktingar ska kunna leva på samma sak. Hur många andra yrkesgrupper har det privilegiet? Att kunna försörja sig som författare är inte en rättighet, utan ett privilegium, ett undantag.

Han betraktar den värld han skapar som Sin, och tillhör därmed den, eh, prepoststrukturalistiska (kul ord) skolan av författare och tyckare, som menar att det är författaren som skapar, läsaren ska bara sitta still i båten och hålla käft. Att läsaren är medskapare till berättelsen verkar inte finnas i hans värld, än mindre tanken att människor bygger förståelse genom att experimentera med det man fått i sig.

När jag var barn lekte jag Transformers; det gav mig en chans att pröva på roller som jag verkligen inte hade en chans att få ha i "verkliga livet".

Idag spelar jag spelar jag rollspel, mer eller mindre av samma anledning. När jag skriver egna rollspel använder jag det jag fått i mig - Null State är i själva verket Global Frequency: The RPG. Varför skulle det vara annorlunda? Varför är det ett problem? Vi skapar utifrån det vi sett skapas.

Fanfic, liksom annan remixkultur, är ett friskhetstecken. Ett tecken på att åtminstone en del slutar se vissa kulturskapare som Självklara Auktoriteter, och börjar leka med det etablerade.

 

[krank]

Litet tillägg:

I know a lot about HPL. His work has been hugely influential on modern horror. But my point stands. I could write a Cthulhu Mythos novel tomorrow, and I would not have to pay a dime to any Lovecraft estate (if such exists) or get their permission. I would never dare write a Barsoom novel, though surely PRINCESS is in the public domain by now. (The later John Carter and Tarzan novels may still be under copyright).

Det sorgliga är att han inte tycks se det positiva i att han inte skulle behöva betala för att skriva en Cthulhuroman.

 

[Brior]

Tja. Killen ser det som en absolut rättighet för författare att inte bara kunna leva på det de gör, utan att deras familjer och släktingar ska kunna leva på samma sak. Hur många andra yrkesgrupper har det privilegiet? Att kunna försörja sig som författare är inte en rättighet, utan ett privilegium, ett undantag.

Han betraktar den värld han skapar som Sin, och tillhör därmed den, eh, prepoststrukturalistiska (kul ord) skolan av författare och tyckare, som menar att det är författaren som skapar, läsaren ska bara sitta still i båten och hålla käft. Att läsaren är medskapare till berättelsen verkar inte finnas i hans värld, än mindre tanken att människor bygger förståelse genom att experimentera med det man fått i sig.

När jag var barn lekte jag Transformers; det gav mig en chans att pröva på roller som jag verkligen inte hade en chans att få ha i "verkliga livet".

Idag spelar jag spelar jag rollspel, mer eller mindre av samma anledning. När jag skriver egna rollspel använder jag det jag fått i mig - Null State är i själva verket Global Frequency: The RPG. Varför skulle det vara annorlunda? Varför är det ett problem? Vi skapar utifrån det vi sett skapas.

Fanfic, liksom annan remixkultur, är ett friskhetstecken. Ett tecken på att åtminstone en del slutar se vissa kulturskapare som Självklara Auktoriteter, och börjar leka med det etablerade.

För en gångs skull håller jag faktiskt helt med dig Krank. Ekologin runt en påhittad värld tycker jag i själva verket är en del av njutningen - sedan behöver man ju för den skull inte gilla allt. "Prepostrous-ordet" var faktiskt riktigt kul. Till Martin känns det passande att citera Umberto Eco: "Ma gavte la nata," - "Take the cork out of your ass."

 

[krank]

Ekologin runt en påhittad värld tycker jag i själva verket är en del av njutningen - sedan behöver man ju för den skull inte gilla allt.

Jag gillar överhuvudtaget inte fanfic själv; jag uppskattar Expanded Universe till Star Wars men det är ungefär så långt jag sträcker mig. Jag är till och med skeptisk till spinoffprodukter t.ex rollspel baserade på TV-serier och filmer.

Däremot blir jag irriterad på kulturkonservatism; i det här fallet manifesterad genom att en synnerligen uppblåst författare ventilerar sin frustration över att kanonbegreppet i modern tid faktiskt inte längre betraktas som självklart.

I de flesta fanskaror är det tämligen givet att varje fanficverk står för sig självt, i sin egen låtsasverklighetsbubbla. Martin själv har svårt att föreställa sig olika paralella universa i samma fiktiva verklighet, och vill därför hindra andra från att göra det.

 

[Brior]

Jag gillar överhuvudtaget inte fanfic själv; jag uppskattar Expanded Universe till Star Wars men det är ungefär så långt jag sträcker mig. Jag är till och med skeptisk till spinoffprodukter t.ex rollspel baserade på TV-serier och filmer.

Jag förstod att samstämmighet med Krank inte kunde vara så länge men hann i alla fall ta vara på ett par illusoriskt rosenbolstrade minuter. Det är alltså samarbetet och diskussionerna snarare än resultaten jag gillar med fanfic.

"Att bråka om väg med besked
från Krank aldrig skiljas i fred
sådant är främlingars möte
enligt forumets sed"

(fritt efter Hjalmar Gullberg)

 

[Rising]

Intressant. Jag gick in med åsikten "vilken dum djävla tomte, nu skall jag se vad för larv han skriver" men det mejkade mycket sense i mina ögon.

Till viss del är han rent pragmatisk; tack vare hur upphovsrättslagarna ser ut så har man en skyldighet att försvara ens trademarks, och man gör klokt i att ta vissa försiktighetsåtgärder för att värja sig från att bli stämd och anklagad för att plagiera ens fans (ironiskt nog). Det är inte konstigare än att Mark Rosewater (Magic's huvuddesigner) alltid måste säga att han aldrig kan titta på amatördesignade kort, och att han slutar läsa ett mail så fort som han ser att personen vill visa något kort eller någon kort-idé de kommit på. Han måste säga det, eftersom det vore så lätt för den personen att stämma Wizards annars om de någon gång i framtiden skulle använda sig av en sådan idé. Det är en ren förnuftighetsfråga, och där kan jag respektera hans försiktiga inställning.

Jag håller inte med honom om själva integritetsfrågan, dock. Vem fucking bryr sig om det? Newt levde och mådde bra i den Alien-serie som gick i Magnum; alla kan välja vilken version de personligen tycker är mest sann. Upphovsmakarna har förmodligen lika stor tendens att fucka upp karaktärerna som fanficförfattarna. Jag kommer aldrig att förstå vad som hänt med Han Solo i Rymdimperiet Slår Tillbaka - helt plötsligt beter han sig som en djävla åsna. Och C-3P0 fick plötsligt en helt ny gimmick att rabbla sannolikheter helt out of the blue, som han aldrig visat tidigare. Jag hatar den filmen. Den är inte äkta. Men framförallt så köper jag inte argumentet att en karaktär skulle bli urvattnad på något vis om man lät andra få leka med dem. Jämförelsen mellan Burroughs och Lovecraft är ganska tydlig där; Cthulhu har använts av alla möjliga galningar som gjort sina egna "kärleksfullt respektlösa" tolkningar; såsom plushies och mecha-thulhus, och den figuren är ändå lika ikonisk idag som alltid. Men fucking John Carter bryr sig ingen djävel om; han kan sitta och runka sig i arslet där uppe på Mars, for all I care. Varje verk står för sig; och även om Harry Potter ligger med Draco Malfoy i någon fanfic så påverkar det inte hur vi ser på karaktärerna i de verk vi erkänner som kanon.

Jag kan dock förstå att någon som sätter sådan stor vikt vid orginalitet och att hitta på egna figurer - inte riktigt vill kännas vid detta. Jag tycker också att det finns något fint och idylliskt med tanken på att varje historia med vissa figurer skulle vara godkända av upphovsmannen, så att man visste att det figuren gjorde följde dennes konstnärliga visioner. Det är ett sött perspektiv, och jag tycker att tanken är fin; "man frågar om lov först". Men inte helt tidsenlig.

Bra bloggpost, dock, och intressant att läsa folks kommentarer. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på det här.

 

[Storuggla]

Kan inte H.R Martin ägna sig åt att skriva klart sina jävla böcker istället för att reta upp sig på fanfic, glo på baseball och åka på varenda jävla konvent han hittar? För som det är nu är det en lodare som klagar på fanfics, inte en författare.


Storuggla, är mot dåligt skriven fiction

 

[Jarl]

Din hjärtlöse satan.

Jag är väl blödig.

He, när min egen dotter är runt den åldern lär jag väl inte kunna se filmen ens