Nekromanti Högfantastiskt fjomsande

[Craygh]

Hur många gamla forumiter finns det här som liksom jag börjar bli lite ledsen över att EON inte längre tycks spelas som det lofantasyrollspel det ursprungligen var, utan mer och mer som standard-issue DnD-klon där det mesta går ut på att på diverse sätt få större och fetare vapen och göra mer och mer regeltekniskt överlägsna karaktärer?

Någon annan som saknar tjusningen i att faktiskt försöka GESTALTA en... säg en Sabrisk tjuv som av misstag hamnat i lastutrymmet på ett faliskt örlogsfartyg på väg med diverse diplomater och depesher tillbaka till det Cirefaliska samfundet. Inte för att pojken i fråga är utvald av någon arbiträr övernaturlig kraft, inte för att han är extremt viktig för någon framtida konflikts utveckling, ingenting liknande, utan helt enkelt för att han behövde någonstans att sova och försov sig? Eller något liknande... Kanske är ett dåligt exempel, men ändå, ni förstår meningen.

Någon?

 

[lasergreger]

utan mer och mer som standard-issue DnD-klon där det mesta går ut på att på diverse sätt få större och fetare vapen och göra mer och mer regeltekniskt överlägsna karaktärer?

Jag har aldrig spelat EON, men detta är intrycket jag alltid fått av det sedan det kom ut?

 

[Duddmannen]

Jag är glad att så många insett potentialen i EON - det kan vara så mycket mer än bara gammal vanlig grisodling. Det går utmärkt att köra gigantiska episka äventyr med drakar och magi, öden och gudakrafter.

Jag ser med stor förväntan fram emot de kommande modulerna om Jargien, Västlanden, Demoner och Shamaner. En gnista av inspiration att spela Conan-esque Fantasy i det spännande Mundana har redan tänts...

/Dudde

 

[Arfert]

Det är väl en smaksak, men jag gillar nog bättre "lågnivå" EON än "högnivå" EON, som du. Och tycker Mundana passar bättre för det.

 

[Andy]

Jag har sagt det förut men säger det igen.

Jag blir bara mer och mer sugen på

Saga - Mundana

Det rimmade, eller?

 

[Arfert]

Skriver du det då? ;-)
Fast egentligen är det ju bara att köra Saga as written, krävs inga större moddningar.

 

[Andy]

Ja, kanske skulle ge mig på det. Eller inte?

 

[Arfert]

Skriv färdigt Calanor först.

 

[Andy]

Yes, sir!

 

[Gemstone]

Eon är ett spel som passar för många smaker, vilket är styrkan i det. Dungeon's and Dragons går t.ex. att spela utan att slåss, men det är inget bra system för det (imo).

Däremot eon... min nuvarande karaktär (finns här) är t.ex. så långt ifrån en krigare man kan komma. Han har visserligen börjat lära sig hur man gör för att överleva (han är rätt skicklig med dolken och skölden), men han undviker strid in i det sista.

Detsamma gäller kanske inte för resten av mina spelare (förutom en som spelar en lagman), men det gör dem inte till episka dödsmaskiner för det... visst, de gör bra med skada men de är fortfarande människor.

 

[DesertRain]

Jag har kört episk High Fantasy i Eon, och det fungerar utmärkt. Dock blir det lite tråkigt i längden. Den nuvarande kampanjen började som "standard fantasy" men blev lite mer High mot slutet.
Jag tycker inte att Eon håller på att bli en D&D klon, man kan spela vad man vill i Mundana till skillnad från D&D och det tycker jag bara är bra.

 

[thehumuslayer]

Det är väl en smaksak, men jag gillar nog bättre "lågnivå" EON än "högnivå" EON, som du. Och tycker Mundana passar bättre för det.

Eller hur! Åtminstone om man väljer att spela i "nutida" Mundana, som är riktigt glest befolkat och där maktbalansen är rätt jämnt fördelad. Det finns väldigt få riktigt storslagna sammanhang att hamna i (åtminstone inga som inte känns krystade).

Dock är ju EON fantastiskt mångisidigt också, med tanke på att man skulle kunna välja att till exempel spela igenom nästa "Mörker" och få till den mest bombastiska epik. Alla möjligheter finns i detta välbalanserade rollspel, och det är skönt.

 

[Ymir]

fast alltså, ultraärkehighfantasy och djupimmersionistisk grisodling är ju inte mutually exclusive...

Att Eon har utmärkt utrymme för både high och low torde väl vara allmänt vedertaget? Thalamur-modulen är ett bra exempel, oavsett hur mycket jag ogillar ätterna - den har många storslagna, episka plottrådar, samtidigt som den erbjuder mer jordnära scenarier och går ned på djupet i den thalaskiska kulturen. Same goes for Alver, Tiraker, etc.

och, försäkrar jag er, Västlanden.

- Ymir, äter pasta

 

[Oja]

När jag spelar så brukar det hålla sig mera åt low-fantasy hållet än det andra. Och med det sagt så fick jag höra redan iförrgår över telefonen hur min spelledare alltid blir förvånad/frustrerad över min extraordinära förmåga att lyckas undvika strid

Min senaste karaktär är dessutom en smed som inte har någon tanke på att slåss, enda som han kan relatera till strid är väl faktumet att han är ovanligt stor och hamnar i slagsmål och har gått i vapenskola när han var yngre, inte för att han är speciellt duktig trotts det.

Antar väl att det mest är high-fantasy frågor som ställs här eftersom det är svårare(i mitt tycke iallafall) att sätta ihop välutformade fiender och motstånd med lite tanke bakom än vad det är att köra mera grisodlar stil a la den Sabriska tjuven på sin olyckliga färd påväg mot Cirefalien. Men det är som sagt bara vad jag tror, jag kan ju ha fel också.

 

[Man Mountainman]

Jag är ledsen, men du är helt ute och cyklar

Du verkar bunta ihop värdeord som: Low fantasy, gestaltning

Och kontrastera dem mot: High fantasy, D&D, regelmässig optning, osannolika historier

Men det finns inget, I repeat, inget fog för att göra de grupperingarna eller de kontrasterna. Man kan ha karaktärsgestaltning och trovärdiga historier i high fantasy. Det går att opta och satsa på "regeltekniskt överlägsna karaktärer" i low fantasy.

Ditt inlägg avslöjar enbart dina fördomar -- fördomar som saknar varje förnuftsmässig grund.

 

[Honken]

Jag kan förstås hålla med om att Eon och Mundana glider längre och djupare in i high fantasy genren... Fast det blir väl så då majoriteten ska bestämma, och majoriteten betalar ju mer än minoriteten.

Fast håller nog inte med om OPs definition av låg fantasy.

/Honken

 

[ripperdoc]

Det låter väldigt underligt... jag vill minnas att Eonforumet vid tidernas begynnelse drogs med massor av diskussioner om att Eon var för low, för mycket grisodling. Medan folk gnällde på att det inte var riktig fantasy försökte oss Eononanister försvara grisodlingen...

Nu försvarar flera av oss istället Eons rätt att vara highfantasy.

Med ett spel av Eons storlek - let's face it, det är drivor med material - så kan det vara både high och low. Olika författare och inriktningar har kommit och gått, så summan av alla böcker kan knappast sägas vara vare sig low eller high. Men läser man de tidiga modulerna är det helt klart low, medan senare moduler ger utrymme för betydligt mer high-fantasy (Legender & Hemligheter inledde nog det hela, samt Drakväktarserien om man anser att den tillhör Mundana-universat).

Jag upprepar sålunda en gammal slagdänga - alla spel blir vad man gör dem till, och i synnerhet gäller detta breda spel (sådana Neogames gör). Jag har haft stort nöje i att spela Eon både high och low. Men som Ymir tror jag att jag mest föredrar när båda blandas, när high möter low. Det tror jag också mina spelare kan intyga.

 

[Vavva]

Tja, jag tycker ju att EON nästan blir bäst som culturegaming... Men det är ju jag, och jag inser min ensamhet i det hörnet.

/Alva - önskar att hon åt pasta

 

[Svarte Faraonen]

Storvulenhet kan göras på flera vis. Min senaste kampanj innehöll uråldriga monstrositeter, apokalyptisk stämning och allt det där, men på ett mer Call of Cthulhu-artat vis. Rollpersonerna visste inte riktigt vad de slogs mot, kunde som mest hjälpa sitt lilla hörn av världen och bara se på hur så mycket annat försjönk i krig, och befann sig för det mesta kraftigt utklassade. En av karaktärerna blev till och med galen, på klassiskt CoC-manér. Däremot var det fortfarande högfantastiskt så det förslog.

 

[Frank_UBBT]

Jag fick en nytändning efter att ha läst ur min gamla slitna Eon 1 bok. Tänkte seriöst över att återgå till det med vissa förändringar, då vad gäller ändringarna i blödningstakt och några få regler från avancerad strid i trean.
Men bakgrundstabellerna i trean är inget av min smak. Som t.ex. stridens son... det är för heroiskt.
Passar på att presentera vissa ändringar.

Utmattning från förflyttning av längre sträckor tänkte jag ändra så det fungerar mer som Supa-regeln. Man får 1 långtidsutmattning per kilometer och slår lika många tärningar mot Marsch eller Rida som utmattningssektionen anger. Ett nytt slag för varje påbörjad tärningsökning.
Ett misslyckad slag kräver ett TÅL-slag (precis som i supa). Lyckas slaget får man blessyrer, vilket ytterligare ökar svårigheten. Dessa läker efter ett helt dygns vila.
Misslyckas även TÅL-slaget kollapsar man av utmattning. Man sover ut och vaknar med blessyrer.
Fumlat: som ovan, bara att man också erhåller Ob1T6 Trauma, med eventuella dödsslag och chockslag.