Gabri L
Warrior
Många som klagar på D&D lägger just tyngdpunkten på att det lätt urartar i Hack&Slash, att det nästan är ett brädspel mer än ett rollspel. Detta är ju snarare en orsak av att regelsystemet är som det är, med XP-earnings osv. Många DM´s säger att de plockar bort, och lägger till regler för att göra saken lite mer balanserad. Min fråga är lagd med utgångspunkt från att man inte ändrar systemet, och att man kör spelet enligt reglerna som de kommer förpackade. Diskussionen har tagits upp här förrut, men jag tänkte ta upp den ur en annan vinkel:
Kan inte MonsterBash osv vara nödvändigt för att en kampanj skall vara intressant? Kan det inte vara så att en rejäl slutfight, som sätter blodet i svallning, med den hjältemodige krigaren som sätter foten på "Bossens" sargade kropp och håller upp sitt blodiga svärd mot skyn, är en integral del? Helt enkelt en del som måste finnas på plats för att ett äventyr skall kallas bra?
Jag menar nu inte med monsterbash att man skall slakta sig hela vägen genom horder av småmonster, bara för att ha en anledning till att spela. Visst man kan allt som oftast undvika strid helt och hållet, använda spells och stealth för att passera fienden, för att sedan låta krigaren anfalla slutbossen under skydd av en Invisibility och en silence spell. Eller så kan man ha äventyr som inte innehåller strider över huvud taget. Spöa nekromantikern med intriger i stället, osv. Men är inte det att frångå hela konceptet som är D&D?
Hoppas att ni förstår vart jag ville komma med den här oklara frågan...
Kan inte MonsterBash osv vara nödvändigt för att en kampanj skall vara intressant? Kan det inte vara så att en rejäl slutfight, som sätter blodet i svallning, med den hjältemodige krigaren som sätter foten på "Bossens" sargade kropp och håller upp sitt blodiga svärd mot skyn, är en integral del? Helt enkelt en del som måste finnas på plats för att ett äventyr skall kallas bra?
Jag menar nu inte med monsterbash att man skall slakta sig hela vägen genom horder av småmonster, bara för att ha en anledning till att spela. Visst man kan allt som oftast undvika strid helt och hållet, använda spells och stealth för att passera fienden, för att sedan låta krigaren anfalla slutbossen under skydd av en Invisibility och en silence spell. Eller så kan man ha äventyr som inte innehåller strider över huvud taget. Spöa nekromantikern med intriger i stället, osv. Men är inte det att frångå hela konceptet som är D&D?
Hoppas att ni förstår vart jag ville komma med den här oklara frågan...