Nekromanti Hallucinationer om forumsmedlemmar

[Nightowl]

Sjukdom i alla ära men de senaste dagarna har jag försökt sova bort min feber om dagarna, så jag tänkte att jag ska försöka låta bli att ligga så mycket under dagen om det går.

Så jag satt vid datorn för jag orkade inte slå på videon (mindre underligt än det låter, för krånglit att gå in på här) och försökte bland annat läsa ett spel i PDF-format som heter Iron Heroes och jag orkar inte lägga upp någon länk. Så nånstans nickade jag till men somnade inte, men drömde i alla fall och jag spelade då Iron Heroes med bland annat DeBracy, som såg ut lite som sin avatar, Rosen och Mekanurg. Jag hade ångest för att jag inte hade läst reglerna och så hade jag glömt alla tärningar och hade dessutom inga PLUPPAR, vilket är viktigt i IH, så jag reste mig upp från spelbordet för att hämta nånting som kunde användas som PLUPPAR och då ramlade jag av stolen (lite överdramatiserat, jag vinglade väl till) och så var jag vaken.

Det jävligaste är att jag minsann inte ätit några mediciner eller så, jag har 100% naturliga hallisar.

Erik

 

[DeBracy]

Wohoo! Jag fick spela med gu... *host* rävarna! Och Iron Heroes dessutom... två flugor på smällen kan man säga.

..."med bland annat DeBracy, som såg ut lite som sin avatar"

Rakad på topp och med ett gyllene sken omkring mitt anlete?

Nåja. Jag tar med pluppar och tärningar så det räcker till alla nästa gång om du bara tar och kryar på dig.

 

[Rosen]

Freudianska drömmar om forumsmedlemmar?

Så nånstans nickade jag till men somnade inte, men drömde i alla fall och jag spelade då Iron Heroes med bland annat DeBracy, som såg ut lite som sin avatar, Rosen och Mekanurg.

Jag drömde inatt att Nightowl och jag befann oss i farsans sommarstuga i Västerbotten. Tror aldrig det förklarades varför vi var där. Vi hade iaf pratat med ett par trevliga killar som bodde i ett närbeläget hus och fått veta att de hade massor av rollspel hemma, inklusive flera omtalade releaser som var så rykande färska att de knappt hunnit ut i butikerna ännu.

De ville vi förstås se. Av okänd anledning ville de inte ha besökare, men de kunde lasta in spelen i sin bil och köra förbi med den (huset där de antogs bo ligger typ 300 meter från stugan) så kunde vi komma ner och kika på spelen vid vägkanten. Så skedde; de satt kvar i bilen med öppna dörrar, vi stod på huk på varsin sida och så diskuterades och bläddrades det i nytryckta boxar och regelböcker. Tyvärr minns jag inte vad något av spelen hette fast jag hörde åtminstone tre namn - antagligen var det saker som inte finns i verkligheten. De var iaf på engelska allihop.

När vi tittat färdigt sa vi gokväll och de körde iväg. Nightowl och jag promenerade tillbaks upp till stugan medan vi pratade om de här spelen och olika intressanta features i dem. Mer exakt så gick vi tillbaka så här:

Det slog mig under morgonen att om det hade varit en kvinnlig bekant så hade jag inte tordats berätta det för vare sig henne eller för min fru...

--
Åke

 

[Rising]

*skrattar högt*

Nightowl och jag promenerade tillbaks upp till stugan medan vi pratade om de här spelen och olika intressanta features i dem. Mer exakt så gick vi tillbaka så här:

Det hade aldrig gått att beskriva det där i ord lika bra som det blev på bilden! Ha ha!
Jag tycker det var ganska sött dock.

Jag drömde inatt att jag träffade Vitulvs flickvän, som var en äldre -ganska härjad- rockabillydonna. Jag skulle först hjälpa henne med att fiska Mulkfisk, och det gjorde vi genom att lägga slakteriavfall i systemkassar och doppa dem i hål som vi borrade i isen. Mulkfiskarna visade sig vara någon sorts breda ålar med asläskiga alienhuvuden och skitstora tänder, och de simmade in i kassarna och sedan slimmade plasten hårt åt deras kroppar så att de inte kunde röra sig och kvävdes. Det konstiga var att huvudet hade fastnat i en av påsarna, kroppen i en annan, och stjärtdelen i en tredje.

Hon berättade att hon sålde Mulkarna i hennes affär, där hon också sålde gamla punkskivor och olika prydnads- och kitsch-prylar. Men jag missförstod henne för jag trodde att hon sålde jukeboxar och saker från 20-talet (?)

Nå, väl i den där butiken så såg jag att hon hade en massa små gummifigurer som föreställde Vitulv, och jag busade genom att klä av dem och stoppa upp deras snoppar i deras egna arslen.

Jag vet inte hur man ska tolka detta. Och förresten så kom några rånare och försökte kapa den bil där jag och min pappa åkte, men han bara "glöm det!" och började slita i en av rånarnas huvor. Det blev strid, och farsan försökte sig på en karatespark men ramlade. Det balla var att jag då kom ut för att rädda honom och fick in en rak höger på rånarens tinning. Den andra rånaren tog upp ett vapen och då blev jag så rädd att jag vaknade, men det kändes ändå okej.

Yeah, jag försov mig idag, och missade skolan. När man sover och sover om i flera omgångar så drömmer man alltid skitkonstiga saker. (Jag brukar inte drömma om Vitulvs snopp, bara så att ni vet)

 

[Organ]

Rosen + Nightowl = Sant (nt)

NT = No Text (Ingen text)

 

[Organ]

Re: *skrattar högt*

Jag brukar inte drömma om Vitulvs snopp, bara så att ni vet

Ja det vore väl ganska meningslöst med tanke på att du jämt och ständigt ser den i verkligheten.

/Anders (som valde graemlin med omtanke)

 

[Nightowl]

Mera Freud för ögat

Hehehe!

Jag drömde om Rosen inatt. Han hade uppfunnit en hyperekonomisk bil, och vi skulle för att demonstrera den för nån investerare köra nån sorts rally genom Norrland. Jag var med som guide, för jag hade ett mystiskt pass som lät mig passera genom en massa privata områden, jag kunde liksom öppna alla dörrar och behövde bara visa det för säkerhetsvakter och poliser. Det fanns en störig brud som hela tiden trodde vi skulle köra av vägen eller så och som jag bara grälade med, hon var där dom observatör för den där investeraren, och så fanns det två japanska skolflickor som Rosen hade hyrt för en reklamkampanj som sjöng jinglar hela tiden som lät som gamla Astrid Lindgren-låtar.

Vi satt allihop inklämda i bilen och körde som biltjuvar genom ett skogslandskap, och då och då passerade vi mer eller mindre nedlagda industriområden eller rena spökbyar - landskapet var nästan postapokalyptiskt.

Erik

 

[Nightowl]

Re: *skrattar högt*

Nå, väl i den där butiken så såg jag att hon hade en massa små gummifigurer som föreställde Vitulv, och jag busade genom att klä av dem och stoppa upp deras snoppar i deras egna arslen.

Det var naturligtvis inte dockor , utan action-figurer !

Erik, feberfri och ett kilo lättare än för en vecka sedan

 

[Rosen]

Re: Mera Freud för ögat

skulle för att demonstrera den för nån investerare köra nån sorts rally genom Norrland.

Och här har vi så en fullt logisk förklaring till varför vi befann oss i farsans stuga i Västerbotten i min dröm.
Samma natt. o_0

--
Åke

 

[Johan K]

HeHe !!
Vi borde fixa en tävling i drömma-mest-konstiga-drömmar-om-forumiter,,,,
Undrar just vem som skulle vinna där !

/ Johan K, som inte kommer ihåg ifall man drömt nått om nån forumit.

 

[Rosen]

Bland superhjältar och body snatchers (LÅNG)

Han hade uppfunnit en hyperekonomisk bil, //
och så fanns det två japanska skolflickor som Rosen hade hyrt för en reklamkampanj som sjöng jinglar hela tiden som lät som gamla Astrid Lindgren-låtar.

Makes perfect sense, ju. (-:
I natt var en sån där när man småvaknar hela tiden och därför kommer ihåg flera av de drömmar man hade. (Nightowl förekom faktiskt i en, men det var bara en cameo appearance.) Den mest episka följde på en ganska läbbig grottröjardröm; dess enda överlevande samlade ett nytt gäng D&D-hjältar för att anfalla ondskans högkvarter, inrymt i ett stort modernt företagskomplex. Upplagt för ett Doom III med svärd, alltså.
Väl inne bytte dock alltihop skepnad. Byggnaden (fö den mittersta av fem sammanbyggda) var en enda sportarena-stor hall på insidan, med öppna kontorslandskap och mindre byggnader stående inuti sig. Di onda visade sig vara Pokémonliknande demoner med namn som Gordogaemon, som kom fram ur små plastleksaker och löd under en boss inte helt olik Dr Robotnik från Sonic the Hedgehog. Hjältarna ökade i antal så fort de kom in och ändrades från d20-hjältar till kostymerade superdito - där fanns bl.a några från Marvel och tjejerna från Sailor Moon i två upplagor; de ena var nämligen senshi från Earth-2... Bara för att fullborda förvirringen ingick även ett par högst civila gubbar från mitt jobb.
Sedan bestod större delen av drömmen av långa, utdragna och rätt så blodiga fighter. Flera hjältar föll i strid, Sailor Mercury och Jupiter från Earth-2 drogs in i en annan dimension av slingrande vinrankor - och den vanliga Sailor Jupiters dräkt slets av full frontal, så jag räknade ut att den här storyn inte var granskad av Toei Animation.
Klipp till en kort scen där en segrande demon åter förvandlades till en plastleksak av sin flinande boss och varsamt stoppades tillbaka i sin färgranna förpackning. Bara för att adda insult to injury fick hjältens baneman också med sig en liten leksakstraktor...
Spiderman (iförd sin svarta Secret Wars-dräkt) stupade för en polymorfisk demon som tog Mary Janes skepnad, trots att han vräkte ner en 10x5 meters tavla som hängde över receptionen på den (med logiken att en formförändrande demon borde vara känslig för konst). Det var rätt gory; ramen krossade hennes underkropp, tavlan sprack itu, och den övre halvan föll ner så att brottytan klöv hennes skalle. När hon sedan reste sig med avhuggna ben och halvt huvud ramlade han bakåt av chock, så demonen frammanade ett spjut modell really wicked och spetsade honom (ljudeffekten "KA-CHUD" både hördes och syntes i bild).
I slutänden segrade ändock de goda, alla monstren låg döda, stället var skövlat och utrivet... och då klev den gamle styrelseordföranden på jobbet fram med en blodig kofot i näven, och frågade om någon hade sett kontorschefen (ja, det var ju kollegor med i gänget). Någon pekade på en dörr och hade sett honom gå in där - en av flera dörrar till övernattningslokaler för anställda; det bodde minst ett dussin folk där i någon sorts baracker. Ur de andra likadana lokalerna hade det vällt ut monster och demoner för ett tag sedan, om han hade gått in där ensam... Då öppnades dörren, och arbetare med hardhats och lunchboxar promenerade ut, följda av den försvunna kontorschefen. Jobbarna verkade helt oberörda av trikånissarna och de halvt rivna lokalerna, och när någon (Storm från X-men, tror jag) frågade en av dem vad som hänt sa han: "Trodde aldrig den där försäkringskillen skulle sluta babbla! Vi måste skynda oss om vi inte ska bli sena." Han och de andra stämplade in och lämnade lokalen (till jobbet i en annan av byggnaderna, antog jag). Kontorschefen hade alltså hållit dem upptagna med en bluff så att de aldrig blev indragna i några demonigheter. Alla tittade konstigt på honom, och han bara ryckte på axlarna.

Då fanns det inte lika mycket att säga om nattens övriga drömmar. Den största av de andra var en sorts remake av Invasion of the Body Snatchers, men den förföll rätt snart från actionstory (de utbytta blev inte känslolösa utan våldsamma sociopater) till en film noir om trasiga människor på flykt i förfallna städer. Det blev så boring att hjärnan plockade fram tre alternativa slut på den - till sist dök det upp ett som innehöll lite sex,* så det fick duga.
Utomjordingarna dök upp i flera varianter men såg inte ut som frökapslar i någon av dem. I en var de långa, rangliga och täckta av alger (Swamp Things beniga kusiner, typ), i en annan såg de ut som flygande resväskor med varsitt fastskruvat bildäck...
Den tidiga delen av drömmen innehöll lite splattervåld och coola figurer, men det hela var för osammanhängande för att kunna beskrivas ordentligt. Fast jag bara måste nämna inledningen:

Meteorer och ljus har fallit från skyn hela kvällen och landat ute i stora skogen. Av nån anledning vet alla att det fanns levande varelser inuti dem. Media har samlats vid en stor lyxvilla vid skogsbrynet, och en amerikansk politiker eller nåt ställer sig vid den upplysta swimmingpoolen, vänder sig mot den nu tysta och kolsvarta skogen, och talar till planetens besökare inför TV-kamerorna.
"Come forth, our cosmic friends! Join us and let us all be together. We are all one and are brothers under the heavens! Let us PRAY!"
"PREY!"
Ett ögonblicks förvirrad tystnad. Ett vinddrag viner kusligt ute bland de mörka träden, sedan hörs åter samma omänskligt stönande röst någonstans därute.
"PREEYY..."
Och sen börjar dussintals långa Swamp Thing-skepnader stappla fram ur skogen.

* Dagens tips: Om du blir biten av en farlig orm så kan du driva ut giftet med onani. Åtminstone om du är tjej.

--
Åke

 

[Nightowl]

Re: Bland superhjältar och body snatchers (LÅNG)

i en annan såg de ut som flygande resväskor med varsitt fastskruvat bildäck...

Och om någon undrat vem som är mest galen av mig och Rosen, så kan ni sluta undra nu.

Feberfri och klar i skallen hade jag inga drömmar i natt som var särskilt underliga, tyvärr.

Erik

 

[Storuggla]

Luddig dröm innehållandes ett fåtal forumiter...

... och en snubbe med en hink.

Nåväl, tydligen befann jag mig i någon liten stabsbunker nära östfronten anno 1945, av att dömma av vem som höll på att vinna kriget. Då och då sköt (ryssen antar jag) en salva som träffade i taket varvid lite jord rasade ner från taket och belysningen blinkade till. Det var tufft. Vid ett bord runt en massa kartor stog, hör och häpna, Peter Harrysson och delade ut order och pekade på kartan vart Volksstrum skulle positionera sig. Enheter markerade på kartan med suddigum (sådarna där gamla gröna romboida), ostbågar och chaosfigurer från warhammer. Han försökte ge order åt Dante, som bara vill visa sin penis hela tiden. Jag antar att Dante brytit ihop av efter sex års krig eller så var han bara sig själv.
Med runt bordet fanns även en otroligt prydligt uniformerad Rising, som hela tiden smörade för Harrysson och lismade som en redig liten skitstövel. Han hade värsta slemmiga håret och såg helt likblek ut, slemproppen. Jag själv var utsänd från Italien på order av Mussolini, så inga av mina förslag dög till och jag behandlades som luft, så jag gick och ställde mig vid bunkerväggen där en snubbe stog iför en blå overall, gummistövlar och en tweedkavaj med läderlappar för armbågarna. Han bar på en röd plasthink. Han sa aldrig något utan bara stog där. Så jag knallade över till radion och telefonisten, vilket visade sig vara Nightowl utklädd till kvinnlig balinesisk dansare, ni vet en sådan där som har en mindre palats på pallet och lösnaglar ner till knäna? Nåja, han satt där och snackade i telefon. Han beställde hämtpizza. Han ville ha kapris på sin. Sen vaknade jag tyvärr av att jag fick en katt som landade på min mage, så jag vet inte om vi vann kriget, men med befäl som Rising och Peter Harrysson kan man väl bara förlora?

Det var något om Stettin, tror jag. Och Harrysson lyssnade inte på mina idéer om att sätta in elefanterna bara för att Rising tjafsade mot och tyckte att italienska elefanter inte dög något till. Jäkla defaitist.


Storuggla, åt inget konstigt innan läggdags