Christoffer
It's all pig.
Rätt så många världar tar väl avstamp i någon grunt men uppenbart att meningen är att göra dem till sina egna genom spel, inte spela dem "korrekt" enligt någon annans modell. Så utifrån det har man väl en herrans massa.
Men, egna världar som skapade av oss kring spelbordet innan och/eller under spel:
Den grejen vi spelade i ett Stockholm under 90-talet känns som lite en rätt egen grej som har potential att växa, högerpopulism och växande klassklyftor, en svensk neutralitit som prövats och någon tagit i rejält för att garantera, och nu två hjältar som finner sig stående med det arv från tidigare generationers val och synder. Vad kommer de göra?
Mer klassisk världsskapande petar jag på en sak jag kallat Gahara Haath, som från början var en omskrivning av od&d, eller mer hur skulle det bli att ta d&d och applicera en tanke på värld, magi och sturktur på regelverket och skriva om det som jag kände behövdes skrivas om. Världen är typ komplett för spel, dvs den har tabeller för monster, skatter, jag har skisser om konflikter som finns mellan olika gruppering samt relgioner som strävar efter närhet med sina gudar. Omskrivningen blev sen lite regeländringar och nu funderar jag på om jag ska skriva om för MERP istället för ODnD. Skulle oavsett dessa två system nästan vilja åt något annat för magi/böner, kanske är Empire of the Petal Throne svaret på detta, för även det är ju någonstans svaret på hur od&d kan se ut om man tar det och springer iväg en bit med en egen värld.
Den Gula Staden och Yoon Suin som vi spelade med Burning Wheel var i allra högsta grad en egen skapelse som tog avstamp i Yoon Suin som något fiktivt land mellan Indien och Kina, det hela växte rätt mycket genom spelandet och interagerandet med SLPs och fraktioner. Borde egentligen gå igenom våra spelloggar med detta och sammanfatta det mer som spelrapporter och diskutera lite förberedelser och spelande med BW, men får se om jag orkar. Oavsett, 28 spelpass episk dramatisk fantasy som slutade med att skära halsen av delar av ockupationsmakten och sparka ut resten av dem. Kan se hur detta faktiskt skulle kunna bli något att återkomma till, säg lite senare och vi spelar samma karaktärer eller tjugo trettio år senare och vi spelar någon av deras barn?
För mitt SF-spel Leaving Sol finns en egen värld beskriven, egentligen vårt solsystem, fraktioner inom det och någon slags struktur för att ta det och skapa eget, så "mitt" Leaving Sol är ju inte det enda möjliga, eller jag kommer ju aldrig skriva klart det så utifrån det är det ju det enda möjliga.
Men, sen har ju fokuset för världarna alltid varit det vi spelar, jag har aldrig brytt mig om att gräva mig ner djupare i säg för Burning Wheel-grejen hur politiken ser ut hemma i England, hur olika konflikter där ger påtryckningar och effekter som påverkar de familjer som har etablerat en position i Yoon Suin. Skulle ex. våra huvudpersoner förlorat slutstriden, blivit tillfångatagna och vi avslutade 28 spelmöten med att de nakna i bojor skickades till england nere i mörket på ett av deras stora skepp, så hade kanske spelmöte 29 inneburit att jag behövt reflektera över sådant, vad innebär dessa två individers anlänande till engeland? Vilka familjer kommer försöka alliera sig med dem och försöka få dem fria för att själva kunna få ett fotfäste i Yoon Suin? Vilka kommer vilja lönnmörda dem redan på båten för att detta maktspel inte ska kunna ske? Så även om spelandet är linsen så finns det ju ständigt rörelser ut från den som rör vid annat och gör att tanken utvecklar det andra mer och mer allt eftersom det dyker upp. Kanske mest ett långt och omständigt sätt att peta på att utveckla en värld kanske inte alltid innebär att den måste vara färdig och hel, hellre något spelbart som kan utvecklas genom spelandet än 500 sidor a4 att referera till och som vi försöker göra "rätt".
Och när jag säger "utvecklas under spelandet" så är det självklart helt beroende på spel om det är så att det sker via att SL utvecklar något utifrån eget huvud (ex. från BW: en liten by ute i ingenstans med ett fängelse), utifrån redan etablerade saker eller något en spelare funderar kring, eller om det sker via regler (som ex. cirkles i Burning Wheel, en ärkefiende till en av karaktärerna skapades helt via ett misslyckas Circles-slag) eller att en spelare introducerar något som dennes karkatär verkar bry sig om/är viktigt helt utifrån spelaren (ex. rave-scenen i marvel-spelet som nämndes i förbifarten när vi pratade 90-tal...).
Men, egna världar som skapade av oss kring spelbordet innan och/eller under spel:
Den grejen vi spelade i ett Stockholm under 90-talet känns som lite en rätt egen grej som har potential att växa, högerpopulism och växande klassklyftor, en svensk neutralitit som prövats och någon tagit i rejält för att garantera, och nu två hjältar som finner sig stående med det arv från tidigare generationers val och synder. Vad kommer de göra?
Mer klassisk världsskapande petar jag på en sak jag kallat Gahara Haath, som från början var en omskrivning av od&d, eller mer hur skulle det bli att ta d&d och applicera en tanke på värld, magi och sturktur på regelverket och skriva om det som jag kände behövdes skrivas om. Världen är typ komplett för spel, dvs den har tabeller för monster, skatter, jag har skisser om konflikter som finns mellan olika gruppering samt relgioner som strävar efter närhet med sina gudar. Omskrivningen blev sen lite regeländringar och nu funderar jag på om jag ska skriva om för MERP istället för ODnD. Skulle oavsett dessa två system nästan vilja åt något annat för magi/böner, kanske är Empire of the Petal Throne svaret på detta, för även det är ju någonstans svaret på hur od&d kan se ut om man tar det och springer iväg en bit med en egen värld.
Den Gula Staden och Yoon Suin som vi spelade med Burning Wheel var i allra högsta grad en egen skapelse som tog avstamp i Yoon Suin som något fiktivt land mellan Indien och Kina, det hela växte rätt mycket genom spelandet och interagerandet med SLPs och fraktioner. Borde egentligen gå igenom våra spelloggar med detta och sammanfatta det mer som spelrapporter och diskutera lite förberedelser och spelande med BW, men får se om jag orkar. Oavsett, 28 spelpass episk dramatisk fantasy som slutade med att skära halsen av delar av ockupationsmakten och sparka ut resten av dem. Kan se hur detta faktiskt skulle kunna bli något att återkomma till, säg lite senare och vi spelar samma karaktärer eller tjugo trettio år senare och vi spelar någon av deras barn?
För mitt SF-spel Leaving Sol finns en egen värld beskriven, egentligen vårt solsystem, fraktioner inom det och någon slags struktur för att ta det och skapa eget, så "mitt" Leaving Sol är ju inte det enda möjliga, eller jag kommer ju aldrig skriva klart det så utifrån det är det ju det enda möjliga.
Men, sen har ju fokuset för världarna alltid varit det vi spelar, jag har aldrig brytt mig om att gräva mig ner djupare i säg för Burning Wheel-grejen hur politiken ser ut hemma i England, hur olika konflikter där ger påtryckningar och effekter som påverkar de familjer som har etablerat en position i Yoon Suin. Skulle ex. våra huvudpersoner förlorat slutstriden, blivit tillfångatagna och vi avslutade 28 spelmöten med att de nakna i bojor skickades till england nere i mörket på ett av deras stora skepp, så hade kanske spelmöte 29 inneburit att jag behövt reflektera över sådant, vad innebär dessa två individers anlänande till engeland? Vilka familjer kommer försöka alliera sig med dem och försöka få dem fria för att själva kunna få ett fotfäste i Yoon Suin? Vilka kommer vilja lönnmörda dem redan på båten för att detta maktspel inte ska kunna ske? Så även om spelandet är linsen så finns det ju ständigt rörelser ut från den som rör vid annat och gör att tanken utvecklar det andra mer och mer allt eftersom det dyker upp. Kanske mest ett långt och omständigt sätt att peta på att utveckla en värld kanske inte alltid innebär att den måste vara färdig och hel, hellre något spelbart som kan utvecklas genom spelandet än 500 sidor a4 att referera till och som vi försöker göra "rätt".
Och när jag säger "utvecklas under spelandet" så är det självklart helt beroende på spel om det är så att det sker via att SL utvecklar något utifrån eget huvud (ex. från BW: en liten by ute i ingenstans med ett fängelse), utifrån redan etablerade saker eller något en spelare funderar kring, eller om det sker via regler (som ex. cirkles i Burning Wheel, en ärkefiende till en av karaktärerna skapades helt via ett misslyckas Circles-slag) eller att en spelare introducerar något som dennes karkatär verkar bry sig om/är viktigt helt utifrån spelaren (ex. rave-scenen i marvel-spelet som nämndes i förbifarten när vi pratade 90-tal...).
