Har ni spelat rovriddare eller onda?

[McAber]

Men den måste ju finnas översatt till något språk om @McAber läst den, eller kanske kan hen Ryska?

Nej jag fick tag på någon PDF på nätet på engelska. Lite googling och hepp så kan det dyka upp något användbart.

 

[Nero]

Typ inte förutom på konvent då man fått en sån roll. Gråskala absolut däremot, många gånger och nästan helst så.

 

[Ulfgeir]

Vi spelade onda force users i Star Wars en gång. Vi hade börjat kampanjen i en fångtransport, och tagit oss ur den.

Min karaktär var en Zeltron som använde kraften för att förföra folk och stjäla saker. Som hon uttryckte det "I am a thief and a whore, but I am not a murderer." Att sedan vissa andra gick total apeshit murderhobos (en bounty-hunter droid med alldeles för mycket vapen, och en twi'ilek) och mördade alla vittnen när det var en person som stod emot min karaktärs force manipulation när hon försökte stjäla ett väldigt värdefullt smycke, det var liksom ett annat problem.... Vi blev naturligtvis väldigt efterlysta efter det här. På vägen så började Twi'ileken att lobba granater hej vilt in bland massa oskyldiga folk som vi passerade. Om det hade gått att prata sig ur situationen tidigare så försvann den möjligheten snabbt.

Av förklarliga skäl höll inte den kampanjen vidare länge.

 

[Pilzefrau]

Nej jag fick tag på någon PDF på nätet på engelska. Lite googling och hepp så kan det dyka upp något användbart.

Inte svårare än att gå hit! https://ymarkov.livejournal.com/280578.html

 

[Mekanurg]

Vi har spelat ett gäng med skurkar, prostituerade och allmänt amoraliska figurer i en spaghettivästernkampanj. Det gick sådär. Inget vi ville göra flera gånger.

 

[Björn den gode]

Jag vet inte riktigt då jag har dålig koll på både rovriddare och ond, men jag tror det, har bland annat spelat Cartel i ett förlängt enkelskott där man spelar mexikanskt drogmaffia, med playbooks där man kan ha special moves som att vara väldigt bra på att gömma lik, och har även spelat en PTA-kampanj med brasilianska skurkar och poliser, inte nödvändigtvis i olika roller, har även spelat 1700-tals kapitalist och en himla massa vampire. Tycker det fungerar jättebra, inte något jag vill göra hela tiden men det är en skoj utmaning att skapa människor med djup i roller som till ytan är 'onda' och det är också miljöer där många frågor snabbt ställs på sin spets.

Har även spelat nerver av stål, där 1-2 av 3 roller är 'onda' (och som det därför inte får gå bra för på slutet)

 

[Dr_Dängrot]

Jag har i en postapokalyptisk zombie survival kampanj spelat en extrem pragmatiker vilkens handlingar nog kan ses av andra individer i settingen som onda.

Gruppen är och samlar förnödenheter och stöter på en familj som behöver hjälp och dängrots karaktär vägrar ge dom hjälpen för att det är ett slöseri med gruppens resurser. Det blir mindre vatten och mat och medicin för dängrots karaktär om hen ger bort dom.

Dängrots karaktärer och karaktärerna Pelle och Lisa söker igenom en butik på köpcentret när dom blir overruned av zombies och måste fly .

Pelle skadar sig svårt under flykten , dängrots karaktär vänder sig om drar sin 357 magnum och skjuter Pelle i huvudet så Dängrots karaktär och lisa kan fly , Pelle skulle bara ha sinkat oss och hen was doomed anyways lika bra hen blir zombieföda så vi andra kan fly .

 

[Mogger]

Tror inte jag har spelat någon genomsympatisk RP. Så frågan är väl var gränsen för "ond" går. Men jag gissar att om man inte uteslutande spelar äventyr som handlar om kampen mot en objektiv ondska så smyger det in en god dos "ondska".

Iaf när vi spelar. @afUttermark s Molok är väl det närmaste vi kommit? En ärlig och lojal minotaur som skonar svartalfer om de är rädda. Förutom när han råkade manipulera tiden och det visade sig att han var en hård krigare som nu är fantisk överstepräst. Dimensionsresor kan verkligen fucka upp "verkligheten".

 

[Badmojo]

Döds Ände till Svavelvinter kanske kvalar in? Där är man ju shaguliter (iofs adepter).

 

[Beastslayer]

Har kört en kampanj som fokuserade på främst klan Tzimisce, och man får väl lov att kalla de flesta av de karaktärer vi spelade för onda. Det var inte så mycket ett försök att kontrollera besten eller att gömma sig för människor, då det var Dark Ages vi spelade. Och att hålla på och skulptera om djur, människor och annat efter tycke och behov är väl hyfsat ondskefullt. Så ja, och kampanjen pågick lång tid. Kan pågå fortfarande, jag bor inte kvar i den trakten längre.
Handlingen var väl i stort pre-Sabbat vs pre-Camarilla.

 

[Gerkub]

I What’s So Dangerous About Black Magic spelade jag en tonårshäxa som verkligen ville vara så ond som möjligt (lyckades både vara kallhjärtat manipulativ och vagt antisemitisk satanist à la vissa black metal-band på 90-talet), för att göra uppror mot hennes godhjärtade hippieföräldrar och framkalla en riktigt äcklig demon. Så klart slutade det mycket dåligt.

Inspirerat av intervjuer med Black Metal-artister i gamla fanzin, och utseendemässigt av en ung Cher.

 

[han som kallades göte]

spellede en kampanj där spelarna var en Nekromantiker och två underhuggare som skickades till ett fredligt litet land för att erövra det och förebereda för deras mästares ankomst. Vi hade väldigt roligt. Detta var dock i tonåren, så vet inte om det hade varit lika roligt idag. Men de erövrade byar, började odla och sälja opium till pirater. De skapade även ett vandött troll som hade en vandöd bebis i magen ala krang i turtels. Blev väl en tio speltillfällen där de totalförstörde landet och gjorde det till en plats för ondska, rövare och demondyrkare.

Nästa spelgrupp där samma spelare ingick + några till var good guys. Skulle såklart befira landet från deras onda härskare.