Nekromanti Har spelledaren spelat ut sin roll?

[Niklas73]

Vad är fördelen med en spelledare och vad är nackdelen tycker ni?

 

[krank]

Tja;

Nackdelen med en spelledare blir ett asymmetriskt maktförhållande; spelledaren Bestämmer, spelarna försöker behaga spelledaren. Lite förenklat. För den spelare som önskar bidra kreativt i hög grad kan detta vara ett problem.

Fördelen blir att det går att planera långsiktigt i kampanjer, vilket (enligt mig) leder till bättre berättelser och (vad jag upplever som) mer givande upplevelser. Spelledaren kan förbereda kluriga deckargåtor, avvägda strider, intressanta miljöbeskrivningar och djupa spelledarpersoner. Spelledaren kan vara spelets "motor", framför allt i lite mer "slöa" eller bekväma spelgrupper.


Jag vet inte; det finns ganska få rollspel där spelledaren helt plockas bort; och i de jag hört talas om ersätts bara spelledarens godtycke med regelsystemets slumpmässiga godtycke. I mina ögon får jag inte tillräckligt mycket av det jag vill ha tillbaks för att jag offrar spelledarrollen. Å andra sidan gillar jag ganska rälsade äventyr, så jag är nog inte målgruppen för spelledarlöst...

 

[Mogger]

Jag vet inte; det finns ganska få rollspel där spelledaren helt plockas bort; och i de jag hört talas om ersätts bara spelledarens godtycke med regelsystemets slumpmässiga godtycke.

Det vanligaste är att fördela SL:s uppgifter mellan gruppen blandat med tabeller o.dyl, så egentligen är det fel att tala om SL-lösa spel. SL-rollen ser bara annorlunda ut.

Jag har spelat några sådana spel, men de ger mig inte så mycket. Det blir för fragmentariskt. Rollspel behöver i allmänhet lite tid för att kicka igång, och det krävs stringens och fokus. Byter man SL var 15:e minut blir det svårt. Typ.

 

[p_wrang]

Jag tror att ett vanligt fel är att spelledaren överplanerar och spelar ut scenerna lite för detaljerat i sin fantasi. Personligen går det ofta bättre om jag bara har en lös uppfattning om händelseförloppet och låter spelarna fylla huvuddelen av berättelsen. Sedan kan man ibland behöva 'rikta' spelarna mer för att nå vissa nyckelhändelser.

Om man ser spelledaren som en berättare där spelarna får vara med och uppleva, tror jag man misslyckats redan där. Spelarna har minst lika stor del i att föra historien framåt och sätta sin personliga prägel på spelet.

 

[Gurgeh]

Fördelen med spelledare är att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Man vet alltid vem det är som hanterar världen och de personer som inte är rollpersoner.

I en spelgrupp där alla är överens om hur rollspel ska spelas finns det inga egentliga nackdelar med en spelledare. Problemen uppstår när olika delar av gruppen har olika åsikter. Om spelarna vill spela rollpersoner med egna agendor och spelledaren vill skapa en historia och leda rollpersonerna igenom den, då blir det problem. Samma sak om spelledaren förväntar sig att rollpersonerna ska vilja saker, medan spelarna förväntar sig att spelledaren ska kasta en handling på dem.

Och angående frågan i ämnesrubriken: Nej, spelledaren har inte alls spelat ut sin roll. Det är ytterst få spel som helt har avskaffat spelledaren, helt enkelt eftersom en sådan ofta behövs. Vad som däremot har spelat ut sin roll är den auktoritära spelledaren från 80-talet. Du vet "spelledaren har alltid rätt och om han inte har rätt så bla bla bla". Den typen av spelledare passar bättre som en historisk anekdot. När spelarna får mer inflytande över saker så har alla roligare. Eller, jag har i alla fall roligare.

/tobias

 

[Rickard]

Jag tror att ett vanligt fel är att spelledaren överplanerar och spelar ut scenerna lite för detaljerat i sin fantasi. /.../

Om man ser spelledaren som en berättare där spelarna får vara med och uppleva, tror jag man misslyckats redan där.

Väldigt visa ord.

Välkommen till forumet, förresten.

/Han som gillar Gurgehs inlägg också

 

[Leon]

Jag tror att problemen uppstår när det inte finns en smidig social kontakt/samförstånd mellan spelare och spelledare. Det mest störande är just när spelledaren antingen inte förmår läsa av spelarna, vad de vill och vad de försöker uppnå - eller ännu värre när han inte lyckas kommunicera sin spelvärld på ett konsistent sätt. Om den sociala kontakten och finkänslan mellan SL och spelare är bristande så vet inte spelarna vad SL syftar till med sina beskrivningar och förstår inte dennes syn på orsak och verkan.

En spelare som har samma "disconnect" kan givetvis även det vara ett stort problem - fast kanske inte riktigt i samma utsträckning.

Detta är min erfarenhet - och när jag tänker på det på det viset så förstår jag var rörelsen för frigörelse från spelledare kommer ifrån. Men jag tror inte att det _egentligen_ är något problematiskt med spelledarrollen, utan att det snarare rör sig om vikten av att ha viss samsyn och god social kontakt.

 

[Mogger]

Detta är min erfarenhet - och när jag tänker på det på det viset så förstår jag var rörelsen för frigörelse från spelledare kommer ifrån. Men jag tror inte att det _egentligen_ är något problematiskt med spelledarrollen, utan att det snarare rör sig om vikten av att ha viss samsyn och god social kontakt.

Huvudet på spiken. Det handlar inte om SL som roll, det är ett första symptom, ett vilt fäktande mot något som anas men inte till fullo förstås. Det handlar som du säger om kommunikation. Vem får/bör/ska göra vad, när, och hur.

Bland annat.

 

[Leon]

Huvudet på spiken. Det handlar inte om SL som roll, det är ett första symptom, ett vilt fäktande mot något som anas men inte till fullo förstås. Det handlar som du säger om kommunikation. Vem får/bör/ska göra vad, när, och hur.

Bland annat.

Nja, jag menar nog något mer grundläggande. Om SL beskriver en regnig bakgata där en stupfull city banker ligger utslagen, är det en frestelse till stöld, en stämningssättare eller en möjlighet att skaffa sig en tacksamhetsskuld. Den typen av kommunikation. Eller för att ta en klassiker: vad händer om rollpersonerna slår ihjäl någon? Räcker det att dumpa kroppen i nybroviken eller kommer man utsättas för en utdragen rättspåföljd.

Genre ingår i detta.

P.S: Insåg just att det förstås är precis det du menade! Läste först din sista mening som att du talade om uppgiftsfördelning mellan spelare och spelledare