Pom
Swashbuckler
Vi har väl alla saker vi gillar och ogillar i rollspel. En del saker ogillar vi så mycket att det lyser igenom så snart vi kommenterar någonting åt det hållet.
Men ibland kan man ändra sig. Här tyckte jag vi kunde berätta om lite positiva förändringar (de negativa är så…negativa).
Har du haft något spel eller någon genre som du verkligen avskytt, men som du sedan kom att tycka om? Vad hände som fick dig att ändra dig?
För egen del ogillade jag länge keltiska saker. Jag tror det helt enkelt beror på överdos - bland mina anförvanter var det mycket Artursaga, Kerr, Corum (som jag motvilligt erkände var bra). Det var mycket snack i media om behornade gudar och modergudinnor med keltisk kosmetika. Rollspelen kryllade (som alltid) av keltiskinfluerade bildspråk och typsnitt.
Men så åkte jag till Irland för en utgrävning och inspirerades av landskapet, gravarna och kontexten. Det hjälpte också att jag medvetet bara tagit med en liten uppslagsbok om keltisk mytologi (av den där typen som är skriven med en femårings källkritik - mina mer vederhäftiga verk i ämnet var för tunga för att få med, och dessutom hade jag fått den lilla boken i present just inför resan).
Mina anteckningar och teckningar ledde till en kampanjvärld som fortfarande sporadiskt används, dels som egen arena och dels för att planeten ligger i samma solsystem som en annan synnerligen aktiv kampanjvärld. Kampanjen i sig innehåller element från keltisk kultur och nordeuropeisk bronsålder med en tung dos magisk bärsärkarromantik a la Slaíne.
Men ibland kan man ändra sig. Här tyckte jag vi kunde berätta om lite positiva förändringar (de negativa är så…negativa).
Har du haft något spel eller någon genre som du verkligen avskytt, men som du sedan kom att tycka om? Vad hände som fick dig att ändra dig?
För egen del ogillade jag länge keltiska saker. Jag tror det helt enkelt beror på överdos - bland mina anförvanter var det mycket Artursaga, Kerr, Corum (som jag motvilligt erkände var bra). Det var mycket snack i media om behornade gudar och modergudinnor med keltisk kosmetika. Rollspelen kryllade (som alltid) av keltiskinfluerade bildspråk och typsnitt.
Men så åkte jag till Irland för en utgrävning och inspirerades av landskapet, gravarna och kontexten. Det hjälpte också att jag medvetet bara tagit med en liten uppslagsbok om keltisk mytologi (av den där typen som är skriven med en femårings källkritik - mina mer vederhäftiga verk i ämnet var för tunga för att få med, och dessutom hade jag fått den lilla boken i present just inför resan).
Mina anteckningar och teckningar ledde till en kampanjvärld som fortfarande sporadiskt används, dels som egen arena och dels för att planeten ligger i samma solsystem som en annan synnerligen aktiv kampanjvärld. Kampanjen i sig innehåller element från keltisk kultur och nordeuropeisk bronsålder med en tung dos magisk bärsärkarromantik a la Slaíne.
). PHB:n skickade jag tillbaka direkt. Jag ogillade den som stryk. Jag är fortfarande inte förtjust i den. Men d20 har jag då accepterat, tagit till mig och vid det här laget mången gång försvarat mot banala anklagelser jag själv säkert skulle spytt ur mig för fyra år sedan.