Sereg_UBBT
Swashbuckler
Vad är det som gör ett monster hemskt? Har funderingar på ett skräckäventyr i fantasymiljö, men vill gärna ha lite idéer på vad som kan skrämma rollpersonerna/spelarna.
Nekromanti Hemska monster
- Thread starter Sereg_UBBT
- Start date
Vad är det som gör ett monster hemskt?
Det första jag kommer att tänka på är att det ska vara okänt. Ju mer man vet om monstret, desto mindre skrämmande verkar det. Om spelarna redan vet en massa om alla varelser i spelvärlden är det bästa nog att skapa en helt ny varelse - eller i alla fall en varelse som spelarna inte känner igen.
I alla skräckspel jag känner till är monstren väldigt kraftfulla. Nefariter i Kult tål skador som är dödliga för människor och de har förmågan att förvrida verkligheten. Att bara titta på en slempropp i Call of Ctulhu gör dig galen. Spelarna måste känna att om de ger sig in i en öppen strid mot monstret blir de köttfärs eller värre.
Själv gillar jag också kontraster: vid första anblicken verkar monstret helt ofarligt, rent av gulligt, ända tills det avslöjar sin sanna natur. Om SL spelar sina kort rätt kan just kontrasten mellan det gulliga och det dödligt farliga göra monster riktigt skrämmande. Någon här på forumet som sett introt till datspelet Alone in the Dark 2, där en man smyger in i ett hus för att rädda en flicka bara för att bli strypt av en leksaksdocka?
Men, slutligen tror jag att det mest av allt beror på spelledaren. Skräck skapas av stämning, inte av monster, och även ett gäng svartnissar kan vara skrämmande i händerna på rätt SL.
Ridijeck
som bra gärna skulle vilja möta den SL som skulle kunna göra ett gäng svartnissar skrämmande
Det första jag kommer att tänka på är att det ska vara okänt. Ju mer man vet om monstret, desto mindre skrämmande verkar det. Om spelarna redan vet en massa om alla varelser i spelvärlden är det bästa nog att skapa en helt ny varelse - eller i alla fall en varelse som spelarna inte känner igen.
I alla skräckspel jag känner till är monstren väldigt kraftfulla. Nefariter i Kult tål skador som är dödliga för människor och de har förmågan att förvrida verkligheten. Att bara titta på en slempropp i Call of Ctulhu gör dig galen. Spelarna måste känna att om de ger sig in i en öppen strid mot monstret blir de köttfärs eller värre.
Själv gillar jag också kontraster: vid första anblicken verkar monstret helt ofarligt, rent av gulligt, ända tills det avslöjar sin sanna natur. Om SL spelar sina kort rätt kan just kontrasten mellan det gulliga och det dödligt farliga göra monster riktigt skrämmande. Någon här på forumet som sett introt till datspelet Alone in the Dark 2, där en man smyger in i ett hus för att rädda en flicka bara för att bli strypt av en leksaksdocka?
Men, slutligen tror jag att det mest av allt beror på spelledaren. Skräck skapas av stämning, inte av monster, och även ett gäng svartnissar kan vara skrämmande i händerna på rätt SL.
Ridijeck
som bra gärna skulle vilja möta den SL som skulle kunna göra ett gäng svartnissar skrämmande
som bra gärna skulle vilja möta den SL som skulle kunna göra ett gäng svartnissar skrämmande
De bara smyger omkring, precis utanför den extrema räckvidden för ljuset från elden... ögon glittrande av reflexer, svagt fnittrande. En och en kanske de är chanslösa, men det finns HORDER av dem och det enda som hindrar dem från att storma i grupp är elden. Folk är trötta och slitna och elden är inne på sin sista magra pinne...
Plötsligt skär en vargs ylande genom nattmörkret, för att snabbt besvaras... Är de på väg hit? Kommer de ha svartalfer med sig? Vad skall ni göra?!
Jag skulle bli rädd...
De bara smyger omkring, precis utanför den extrema räckvidden för ljuset från elden... ögon glittrande av reflexer, svagt fnittrande. En och en kanske de är chanslösa, men det finns HORDER av dem och det enda som hindrar dem från att storma i grupp är elden. Folk är trötta och slitna och elden är inne på sin sista magra pinne...
Plötsligt skär en vargs ylande genom nattmörkret, för att snabbt besvaras... Är de på väg hit? Kommer de ha svartalfer med sig? Vad skall ni göra?!
Jag skulle bli rädd...
Med monster antar jag att du menar de där med ofrekventa
tandläkarbesök, luggsliten päls, eller andra i den
kategorin (med fjäll istället för päls och liknande) som
luffsar runt och äter små kids. Jag har svårt att skrämma
min rollspelsgrupp med monster faktiskt. Jag kom på vad
som var problemet. Mystik är nyckelordet. Spelare ska inte
veta vad det är som är framför, bakom eller runtomkring
dem. De får bara små fragment av vad det i själva verket
är hela tiden. Då behöver inte monstret i sig vara
skrämmande utan vad det gör. En tung beskrivning på det
med få men slagkraftiga detaljer är uppskattat.
På något vis måste det passa in för att inte få motsatt
effekt. Te.x passar sig inte ödlemannen från helvete i
en barrskog - dessa förpassar man till de sälla
träskmarkerna. Man gör så av den enkla anledningen att
debara blir skrattretand. Personligen blir jag mest rädd
om det är psykotiska människor som är väl beskrivna med
ord så mankan få intryck av dem att de verkligen är
vandrande psykoser.
För att inte göra vidare stor reklam om tidningen ´Korpiir´
som jag själv skriver i kan jag tipsa om KULT-äventyret
"Bosniens Rovdjur" som är med, där monstret KAN (om SL
tycker det är lurigt) vara odödligt - bara en filmeffekt.
/Alexander Gyhlesten
Korpiir
<I>"This is my dice. There´s many like it, but this one´s mine"</I>
tandläkarbesök, luggsliten päls, eller andra i den
kategorin (med fjäll istället för päls och liknande) som
luffsar runt och äter små kids. Jag har svårt att skrämma
min rollspelsgrupp med monster faktiskt. Jag kom på vad
som var problemet. Mystik är nyckelordet. Spelare ska inte
veta vad det är som är framför, bakom eller runtomkring
dem. De får bara små fragment av vad det i själva verket
är hela tiden. Då behöver inte monstret i sig vara
skrämmande utan vad det gör. En tung beskrivning på det
med få men slagkraftiga detaljer är uppskattat.
På något vis måste det passa in för att inte få motsatt
effekt. Te.x passar sig inte ödlemannen från helvete i
en barrskog - dessa förpassar man till de sälla
träskmarkerna. Man gör så av den enkla anledningen att
debara blir skrattretand. Personligen blir jag mest rädd
om det är psykotiska människor som är väl beskrivna med
ord så mankan få intryck av dem att de verkligen är
vandrande psykoser.
För att inte göra vidare stor reklam om tidningen ´Korpiir´
som jag själv skriver i kan jag tipsa om KULT-äventyret
"Bosniens Rovdjur" som är med, där monstret KAN (om SL
tycker det är lurigt) vara odödligt - bara en filmeffekt.
/Alexander Gyhlesten
Korpiir
<I>"This is my dice. There´s many like it, but this one´s mine"</I>
Någon här på forumet som sett introt till datspelet Alone in the Dark 2, där en man smyger in i ett hus för att rädda en flicka bara för att bli strypt av en leksaksdocka?
Underbart spel! Jag undrar egentligen vad som gjorde det så läskigt... zombiepirater är väl inte den bästa förutsättningen för skräck kanske. Antar att det var den genomtänkta storyn, tillsammans med musiken (som jag för övrigt använder ibland /images/icons/cool.gif)...
/Micke
http://www.noctum.da.ru <a href="http://www.noctum.da.ru">
![](http://w1.522.telia.com/~u52200082/noctum/banner.jpg" border="0)
</a>
Underbart spel! Jag undrar egentligen vad som gjorde det så läskigt... zombiepirater är väl inte den bästa förutsättningen för skräck kanske. Antar att det var den genomtänkta storyn, tillsammans med musiken (som jag för övrigt använder ibland /images/icons/cool.gif)...
/Micke
http://www.noctum.da.ru <a href="http://www.noctum.da.ru">
Vad som gör monster hemska är för min del kanske inte hur de ser ut. Utan vad de kan. Man kanske möter en liten herre som ser väldans snäll ut, MEN kan de värsta demonfärdigheter spm man kan tänka mig. Det kan bli mycket spännande när de tappra äventyrarna ger sig på honom...
[color:red]Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit !</font color=red>
[color:red]Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit !</font color=red>
MidNight
Swordsman
Små barn.
5-7 år gamla med blodiga kläder, en vilsefaren min, glimten i ögat och en lång blank kniv bakom ryggen.
//MiD-things-are-not-what-they-seem-NiGHT.
5-7 år gamla med blodiga kläder, en vilsefaren min, glimten i ögat och en lång blank kniv bakom ryggen.
//MiD-things-are-not-what-they-seem-NiGHT.