Ymir
Liten kantbaron
Rollpersonerna i min piratkampanj har, efter en desperat flykt by flotte från Más a Tierra, slutat upp i La Serena i Chile, där de tillfälligt fått anställning hos den lokale guvernören, för att slå ned ett uppror bland indianska livegna gruvarbetare uppe i bergen. Men denna plott är ett rent sidospår som jag ångrar lite att jag introducerade, och jag har tappat all inspiration...jag behöver resolva den på något snyggt och snabbt sätt, alternativt ta till den taktik jag normalt gör när jag känner att saker gått i stå, och hitta på något väldigt radikalt - på nåt vis behöver jag få spelarna att känna att de kan fortsätta sin långa resa tillbaka till Karibien. Så nu bönar jag om er hjälp, asap, då jag ska spelleda redan imorgon - alla idéer är i det här laget bra idéer! alla! så snälla, avvara fem minuter och hjälp mig!
extremt kortfattad info om plotten:
- Rollpersonerna leder en grupp milismän från La Serena som anslutit sig till en grupp proffsigare soldater från Santiago; dessa soldaters kapten är överbefälhavare för expeditionen, en av rollpersonerna är second-in-command.
- Rollpersonerna är väl medvetna om att de är mer toleranta än gruppen från Santiago, och skulle därför gärna vilja bli av med denna grupp så att de kan lösa situationen på ett mer diplomatiskt vis, och kompromissa med indianerna. Jesuiterna i La Serena har diskret givit sin välsignelse åt denna rollpersonernas agenda, och gett rollisarna en liten guldstatyett av nån gammal mapuche-gud, som de kan ge till indianerna som ett tecken på sin välvilja.
- En av rollpersonerna är guvernant åt guvernörens dotter Corazon, som är halvindian. Corazon har följt med upp i bergen; dels som tolk, men dels också därför att hennes mamma fallit i onåd hos guvernören och slutat upp i gruvorna; hon vill nu befria mamman eller se till att hon mår bra.
- Corazon är trolovad med en snubbe i Ecuador och inte så himla ledsen över det, och har lovat att rollisarna ska få följa med på hennes båtfärd dit, vilket de gärna gör eftersom de är utblottade och behöver ta sig norrut för att reclaima sin rätt i Karibien. Expeditionens överbefälhavare, Santiago-gruppens ledare, har dock visat sig vara avsevärt mindre osympatisk än rollisarna trodde, och limmar rejält (om än höviskt) på Corazon, som dock skenbart hatar honom eftersom han supposedly nån gång vid något tillfälle sagt dåliga saker om hennes syster under en fest i Santiago.
- Indianerna har grort uppror på grund av det orättvisa mita-systemet (överkurs, googla om intresse finns), och kräver samma lön som de spanska/vita gruvarbetarna, och att statsmakten ser mellan fingarna på att de offrar till div. hedniska gudar. Om Santiago-gruppen får bestämma kommer detta inte på tal, men rollpersonerna är villiga att kompromissa för att undvika blodspillan.
när vi slutade senast hade följande hänt:
- indianerna har förskansat sig i en gammal inka/mapuche/aymara/something-stad på en högplatå; vägen dit går genom en smal ravin där två inkamumier sitter på vakt. Jag har vagt antytt att dessa utgör nån form av vaktposter genom svart magi, men jag vet inte om jag vill gå så långt som "inkamumien vaknar". Konstiga omänskliga skrik har dock hörts från ravinen på natten.
- nedanför högplatån finns en dal där vita gruvarbetare tagit skydd ihop med några sympatisörer i ett gammalt värdshus. Corazons mamma är här av någon anledning, men jag vet inte om det är frivilligt eller som fånge. Öppen för idéer.
Rollpersonernas grupp från La Serena gick för att förhandla med indianerna på högplatån, medan Santiago-huvudstyrkan väntade i baslägret några kilometer bort, och skickade en mindre grupp, ledd av en hårdför och osympatisk sergeant, för att hämta de vita gruvarbetarna nere i dalen. Inledningsvis gick allting bra med förhandlingarna, men indianerna misstrodde Corazon då hon för dem är ett barn av den vita världen, och när musköteld hördes nedifrån dalen tog allt hus i helvete, och indianerna blev aggressiva. Rollpersonerna och deras grupp tvingades fly in mot klyftan med mumierna, jagade av indianerna.
Olösta frågor:
- Vad händer nu? Vad är grejen med mumierna? Är de bara livlösa vaktposter, eller utgör de på något vis ett reellt fysiskt/magiskt hot? Har rollpersonerna gått i en fälla, inklämda mellan indianerna och deras mummy servants? (Jag tror spontant att jag vill undvika att låta mumierna resa på sig och agera undead brutes, då jag för ögonblicket vill tona ned den typen av element i kampanjen, men jag är i nuläget så desperat att jag är öppen för alla förslag): Vad är skotten som hörts nerifrån klyftan? (Ursprungligen tänkte jag att där fanns en grupp indianska vaktposter som den lilla trupp som skickades ned dit nu hamnat i strid med, men jag vet inte, kan det inte vara något mer intressant?)
- Vad finns det för twister jag kan tänkas ta till i den här situationen för att rycka nytt liv i den här plotten och få spelarna mer engagerade? I synnerhet en spelare, vars rollperson hamnat i en roll där hon varken är befälhavare eller guvernant, utan bara en av de vanliga soldaterna, verkar lite oengagerad.
Avslutande relevanta fakta: Rollpersonerna är sedan de offrades åt andarna på Más a Tierra märkta med mystiska olmekiska symboler som ger dem ett särskilt band till andevärlden och en förmåga att förnimma och skada andar och spöken, men märkena innebär också att de -drar till sig- sådana fenomen, på gott och ont (tänk Berserk så är ni rätt på det). De är med andra ord lite weirdness magnets, men har inte insett den fulla vidden av det själva än. Kan jag använda detta på något sätt för att twista till de pågående händelserna?
extremt kortfattad info om plotten:
- Rollpersonerna leder en grupp milismän från La Serena som anslutit sig till en grupp proffsigare soldater från Santiago; dessa soldaters kapten är överbefälhavare för expeditionen, en av rollpersonerna är second-in-command.
- Rollpersonerna är väl medvetna om att de är mer toleranta än gruppen från Santiago, och skulle därför gärna vilja bli av med denna grupp så att de kan lösa situationen på ett mer diplomatiskt vis, och kompromissa med indianerna. Jesuiterna i La Serena har diskret givit sin välsignelse åt denna rollpersonernas agenda, och gett rollisarna en liten guldstatyett av nån gammal mapuche-gud, som de kan ge till indianerna som ett tecken på sin välvilja.
- En av rollpersonerna är guvernant åt guvernörens dotter Corazon, som är halvindian. Corazon har följt med upp i bergen; dels som tolk, men dels också därför att hennes mamma fallit i onåd hos guvernören och slutat upp i gruvorna; hon vill nu befria mamman eller se till att hon mår bra.
- Corazon är trolovad med en snubbe i Ecuador och inte så himla ledsen över det, och har lovat att rollisarna ska få följa med på hennes båtfärd dit, vilket de gärna gör eftersom de är utblottade och behöver ta sig norrut för att reclaima sin rätt i Karibien. Expeditionens överbefälhavare, Santiago-gruppens ledare, har dock visat sig vara avsevärt mindre osympatisk än rollisarna trodde, och limmar rejält (om än höviskt) på Corazon, som dock skenbart hatar honom eftersom han supposedly nån gång vid något tillfälle sagt dåliga saker om hennes syster under en fest i Santiago.
- Indianerna har grort uppror på grund av det orättvisa mita-systemet (överkurs, googla om intresse finns), och kräver samma lön som de spanska/vita gruvarbetarna, och att statsmakten ser mellan fingarna på att de offrar till div. hedniska gudar. Om Santiago-gruppen får bestämma kommer detta inte på tal, men rollpersonerna är villiga att kompromissa för att undvika blodspillan.
när vi slutade senast hade följande hänt:
- indianerna har förskansat sig i en gammal inka/mapuche/aymara/something-stad på en högplatå; vägen dit går genom en smal ravin där två inkamumier sitter på vakt. Jag har vagt antytt att dessa utgör nån form av vaktposter genom svart magi, men jag vet inte om jag vill gå så långt som "inkamumien vaknar". Konstiga omänskliga skrik har dock hörts från ravinen på natten.
- nedanför högplatån finns en dal där vita gruvarbetare tagit skydd ihop med några sympatisörer i ett gammalt värdshus. Corazons mamma är här av någon anledning, men jag vet inte om det är frivilligt eller som fånge. Öppen för idéer.
Rollpersonernas grupp från La Serena gick för att förhandla med indianerna på högplatån, medan Santiago-huvudstyrkan väntade i baslägret några kilometer bort, och skickade en mindre grupp, ledd av en hårdför och osympatisk sergeant, för att hämta de vita gruvarbetarna nere i dalen. Inledningsvis gick allting bra med förhandlingarna, men indianerna misstrodde Corazon då hon för dem är ett barn av den vita världen, och när musköteld hördes nedifrån dalen tog allt hus i helvete, och indianerna blev aggressiva. Rollpersonerna och deras grupp tvingades fly in mot klyftan med mumierna, jagade av indianerna.
Olösta frågor:
- Vad händer nu? Vad är grejen med mumierna? Är de bara livlösa vaktposter, eller utgör de på något vis ett reellt fysiskt/magiskt hot? Har rollpersonerna gått i en fälla, inklämda mellan indianerna och deras mummy servants? (Jag tror spontant att jag vill undvika att låta mumierna resa på sig och agera undead brutes, då jag för ögonblicket vill tona ned den typen av element i kampanjen, men jag är i nuläget så desperat att jag är öppen för alla förslag): Vad är skotten som hörts nerifrån klyftan? (Ursprungligen tänkte jag att där fanns en grupp indianska vaktposter som den lilla trupp som skickades ned dit nu hamnat i strid med, men jag vet inte, kan det inte vara något mer intressant?)
- Vad finns det för twister jag kan tänkas ta till i den här situationen för att rycka nytt liv i den här plotten och få spelarna mer engagerade? I synnerhet en spelare, vars rollperson hamnat i en roll där hon varken är befälhavare eller guvernant, utan bara en av de vanliga soldaterna, verkar lite oengagerad.
Avslutande relevanta fakta: Rollpersonerna är sedan de offrades åt andarna på Más a Tierra märkta med mystiska olmekiska symboler som ger dem ett särskilt band till andevärlden och en förmåga att förnimma och skada andar och spöken, men märkena innebär också att de -drar till sig- sådana fenomen, på gott och ont (tänk Berserk så är ni rätt på det). De är med andra ord lite weirdness magnets, men har inte insett den fulla vidden av det själva än. Kan jag använda detta på något sätt för att twista till de pågående händelserna?
