Re: Ohlmarks vs. Tolkien
Jag skummade det bifogade dokumentet, ganska intressant. Den mest genomgående kritiken verkar vara att Ohlmarks har broderat ut Tolkiens språk på ett sätt som gett berättelsen en annan karaktär. Där Tolkien skriver "höga berg" översätter Ohlmarks med "upptornade berg vilka skymmer himlen i sin väldighet", typ. Detta skulle enligt artikelförfattaren ha förskjutit helhetsintrycket av berättelsen, från en korthuggen och kärv berättarstil till en mer utbroderande och fyllig prosa. Om det är en nackdel kan man ju diskutera, men när det gäller trohet mot originalet är det helt klart ett misslyckande. Att säga att Ohlmarks inte har översatt tillräckligt "direkt" tycker jag är att ta i lite grann. Trots allt kan man ju inte översätta en text ord för ord. Snarare handlar det om att bevara andemeningen och helhetsintrycket.
En del direkta fel påtalas också, men den mest omfattande kritiken rör Ohlmarks omdaning av språkligheten i hela verket. Det är ett perspektiv som sällan kommer fram i regelmässig Ohlmark-bashing, den kritik jag har hört rör snarare felaktigheter som orcher med skäggstubb och dylikt (jag har inte läst ringtrilogin på engelska). Å andra sidan kan man ju fråga sig hur många översättningar som egentligen lyckas bevara det språkliga intrycket från originalet? Jag har läst ett par böcker av Andy McNab (Bravo två noll, etc) på både svenska och engelska, och konstaterat att skillnaden är milsvid. De engelska originalen har ett tilltal som är korthugget soldatmässigt, lite självironiskt och humoristiskt - väldigt "brittiskt" i stilen. De svenska översättningarna framstår snarare som torrt sakliga. Hur mycket av den ursprungliga språkdräkten kan egentligen väntas överleva en översättning?
Min rekommendation blir att så långt som möjligt försöka läsa böcker på originalspråk. Även om det tar längre tid är det oftast värt det för att bevara helhetsintrycket.
