Eldsvåda
Jag hindrade min familjs lägenhet från att brinna upp.
Det var nyårskvällen 2003/2004.
Min yngre bror, då 16, hade bestämt sig för att fira det nya året genom att ha en fin middag med några från sin skolklass. De köpte dricka (finaste cidern), några köttbitar och lite chokladglass till efterrätten.
Jag själv hade ingenting för mig, eftersom alla polarna var ute någonstans jag inte orkade ta mig till och flickvännen var tio mil norrut med sin familj. Jag satt på ett internetcafé tills de stängde och begav mig sedan hemåt. Vid ungefär halv elva kommer jag hem, och känner en stark röklukt i lägenheten.
Min bror möter mig i hallen, fint uppklädd, och informerar mig glatt om att han råkade bränna vid en biff eller nåt och jag inte bör oroa mig. Jag bryr mig inte om speciellt mycket, och jag tänker inte störa honom med whatever han håller på med, så jag för att sätta mig och spela på datorn med teven på i bakgrunden. Förresten, informerar han, brandlarmet gick, men det har han löst nu.
En kort notis om brandvarnaren vi hade då: Det var egentligen två brandvarnare, en på väggen och en i taket. Den på väggen skulle egentligen inte sitta där enligt reglerna, så en till blev insatt 20 cm från den gamla - flytta saker hör visst inte hantverkare till. Anyway.
Min bror har på ett smidigt sätt stängt av båda brandlarmen genom att ta ut batteriet på den ena, och slita loss den andra och slängt hårt i golvet. Precis innan han skall gå ut med sitt sällskap för att se på fyrverkerierna talar han återigen om att han har bränt kött (jag är ganska säker på att han hade druckit mer än cider) och att jag inte ska oroa mig om larmet går.
Bara någon minut efter tolvslaget och "ring, klocka, ring" börjar det pipa utav bara helvete. Jag tänker ett snabbt "vafan" och kollar brandvarnarna. Den halvtrasiga brandvarnare som ligger på hallbyrån låter utav bara den, så jag stänger av den. Jag vet nämligen var off-knappen sitter.
Jag skall precis gå in i mitt rum igen och döda lite mer ondingar på datorn, när jag återigen känner röklukt. jag börjar nu bli ännu mer irriterad på brorsan. Jag går ut i köket för att öppna ett fönster och sätta på fläkten - och märker att bordsduken brinner.
Tydligen har lillebror använt stearinljus till sin middag. Han släckte dem inte, och nu har ljuset brunnit ner till den där plastiga dekorationen runt basen. Plasten smälter och rinner ner på bordsduken, som antänds. När jag lägger märke till elden, har den bränt upp en prydlig cirkel på 20cm diameter, farligt nära gardinerna.
En DN får agera filt, och elden släcks snabbt. Jag ringer upp mina föräldrar först (eftersom jag är ond och är medveten om vad som händer med lillebror nu) och sedan brorsan själv. Oturligt nog verkar alla vara berusade och ingen bryr sig mer än att klappa mig lite på axeln och informera mig om att jag missade fyrverkerierna.
Senare var de mer tacksamma, men jag tycker nog inte att det är värt ens en hjältepoäng - jag räddade lägenheten, eftersom jag satt och spelade datorspel vid tolvslaget. Hurra.