Vånda var riktigt bra! Och även begär, som jag hade tidigare men bytte mot lidelse, och sedan glömde bort. Begär är kanske det bästa. Tack för många bra förslag!
En fundering från vårt pass var att Skam och Lidelse inte var helt balanserade. (Det kanske de inte vara menade att vara men jag drar min tanke ändå.) Spelarna fick Skam när de uttryckte tankar/betedde sig på sådant vis att det kunde uppfattas som oärbart av samhället runtom, medan de fick Lidelse först när de hade en chans att agera på sina begär men avstod. Det blev därmed i min upplevelse lättare att få Skam och blev fler handlingar från spelarna för att bli av med Skam. Kanske bara vår Huldra som var försiktig, men annars funderade jag över om det var tänkt så? (Eller så speglade min upplevelse inte hur det faktiskt var.) Å andra sidan kanske det skulle leda till att samma scen för ofta skulle ge både Skam och Lidelse, vilket väl inte heller är poängen. Nåja, bara några reflektioner om mekaniken.
Tack för feedback! Intressant nog hade
@Murmelgnu exakt motsatt kommentar. Han tyckte att det var svårare att dela ut Skam eftersom man fick Skam av saker man gör och Lidelse av saker man inte gör, och sakerna man inte gör är alltid fler än sakerna man gör. I den omgången var jag Huldra och väldigt frikostig med att dela ut Lidelse.
Jag tror att en hel del av det handlar om att jag behöver fundera mer ordentligt på hur man ska arbeta med de här två resurserna, hur jag kan förklara konceptet. Sedan är det en funktion av vana och skicklighet. Jag har ju liknande mekanismer i Svar av kval och i Det sjätte inseglet, och första gången man jobbar med dem är det ofta svårt att veta hur man kan använda verktygen. Efter att man sett dem fungera lite i spel och skaffat sig lite mer vana så blir man bättre på att bruka dem. Inte så konstigt att det är svårt när man gör det för första gången, tänker jag.
Jag har sett två balla situationer som ibland uppträder och som visar på hur man kan använda mekaniken. Den första är när någon tvekar om att göra något skamligt, och både Huldran och Kyrkoherden håller fram sina markörer. Om du ger efter för lockelsen så får du Skam, men om du låter bli får du Lidelse (Vånda, Begär). Damned if you do, damned if you don't. Den andra situationen är när du har en inre dialog med Huldran, i de där ögonblicken där du är ensam. Huldran kan prata om den ena eller den andra lockelsen, och även om du inte agerar på det så väcker de din Lidelse, men sedan får du Skam av dina syndiga tankar.