Nekromanti Hur är en bra hisspitch?

[MattiasLejbrink]

"Inspirerande beskrivningar" hänger ihop med "vita fläckar" och "lösa trådar", och speglar hur vi skriver vårt kampanjmaterial.

Okej, då är jag med, det låter rimligt. Det skulle ni faktiskt kunna skriva ut, alltså berätta _hur_ era beskrivningar kan hjälpa att inspirera (alltså det du precis förklarade för mig), inte _att_ de är inspirerande.

Sen är det som du säger att ni har som två målgrupper: de som redan har en relation till Kopparhavet och de som inte har det. Jag tror att det blir jättesvårt att använda samma text för att sälja in till dessa två grupper. En idé kan ju vara att marknadsföra mot de som redan älskar Kopparhavet och hoppas på att de sprider ordet så att säga. För en som inte känner till Kopparhavet alls (som jag själv) blir de där uppräkningarna av orter kanske inte dåligt, men intetsägande.

 

[Voldstagg13]

luddwig: Det senaste du skrev tyckte jag var en bra pitch.

 

[MattiasLejbrink]

Jag älskar också sammansättningen av reglerna. De tar bara några minuter att förklara, flyter på bra under spel, innebär ingen komplicerad matematik eller ohanterliga tärningspölar men är samtidigt tillräckligt detaljerade för att ge många valmöjligheter och en skön stadga till spelet.

Här skulle du kunna åka på ett vanligt problem inom etablerade marknader: att alla andra som säljer rollspel också påstår att deras regler har samma egenskaper som de du beskriver (enkla men samtidigt tillåter mer avancerat spel). Det är kanske inte sant, men om alla andra tror det om sina regler blir det väldigt svårt för en köpare att veta vem man ska tro på.

Mixen av retro-scifi och det övernaturliga, där har du däremot något som kan bli en egen nisch.

 

[zonk]

Här skulle du kunna åka på ett vanligt problem inom etablerade marknader: att alla andra som säljer rollspel också påstår att deras regler har samma egenskaper som de du beskriver (enkla men samtidigt tillåter mer avancerat spel). Det är kanske inte sant, men om alla andra tror det om sina regler blir det väldigt svårt för en köpare att veta vem man ska tro på.

Mixen av retro-scifi och det övernaturliga, där har du däremot något som kan bli en egen nisch.

Ska man strunta i att säga nåt om reglerna i det läget, tros? Fokusera på det unika?

 

[luddwig]

...att alla andra som säljer rollspel också påstår att deras regler har samma egenskaper som de du beskriver...

Jag vet, men det där var svar på Tant Ragnar fråga och inte en egentlig pitch. Det du påpekar är dock helt klart ett problem, men vad är lösningen? Att skriva "spelet har regler" är korrekt, men poänglöst. Att skriva "spelet har fantastiska regler" är subjektivt och ger inte läsaren någon användbar information. Hur skriver man då något informativt och kortfattat om regler? Eller ska man mer eller mindre utelämna reglerna från beskrivningen?

 

[Quadrante]

Jag vill veta två saker.

Regelsystemet (är det något nytt eller bekant, kan man dumpa det) och vad det är tänkt att handla om (skapar man eget inom en premiss eller finns där mycket innehåll färdigt att använda).

Eftersom man antagligen kommer dumpa endera delen i de flesta fall, så är det bra om i alla fall en är unik.

Är bägge generiska så vill jag få se inspirerande bilder.

 

[Rickard]

Start With Why – Simon Sinek

Varför -> Hur -> Vad

Många fokuserar för mycket på "vad", i stil med värld, regler, referenser till andra saker etc, när det som säljer in folk är att kunna känna att detta kan bli (eller redan är) en del av deras identitet.

 

[luddwig]

Eftersom man antagligen kommer dumpa endera delen i de flesta fall, så är det bra om i alla fall en är unik.

Du kanske gör så, och jag har hört andra som gjort detsamma, men är det verkligen så vanligt? Jag har husreglat vilt, skrivit egna regelsystem och byggt mer eller mindre egna världar men aldrig plockat en färdig värld från spel A och reglerna från spel B. Det funkar säkert. Även jag har lekt med tanken. Men är det mödan värt?

 

[Quadrante]

Du kanske gör så, och jag har hört andra som gjort detsamma, men är det verkligen så vanligt? Jag har husreglat vilt, skrivit egna regelsystem och byggt mer eller mindre egna världar men aldrig plockat en färdig värld från spel A och reglerna från spel B. Det funkar säkert. Även jag har lekt med tanken. Men är det mödan värt?

Jag vet inte hur vanligt det är men upplever att det varit en norm. Men...

Det jag vill poängtera är egentligen att de flesta antingen har en värld/äventyr/tanke som de vill förverkliga och då med regler som förhoppningsvis ska ge möjligheter till det

eller

... att de har ett system de gillar redan men vill få inspiration till nya berättelser eller en värld som inspirerar.

Sammanfaller det så att man hittar ett spel med nya regler som berättar en ny berättelse och/eller inspirerar till detta, så är det en femetta.

 

[Quadrante]

Så här gör man.

https://www.facebook.com/groups/461779620606892/permalink/2084618958322942/

Bilden räcker nästan ensamt, texten fyller i resten.

 

[luddwig]

Så här gör man.

Men är det där verkligen en hisspitch? I så fall för vad? För ett spel? Jag uppfattar det som en beskrivning av en klass till något av Pelles minimalistiska ny-OSR-spel. Och en sådan där grej är förstås marknadsföring, väl anpassad till målgruppen, men samtidigt något helt annat är en beskrivande mening som "a wagon train to the stars".

 

[Bifur]

Men är det där verkligen en hisspitch? I så fall för vad? För ett spel? Jag uppfattar det som en beskrivning av en klass till något av Pelles minimalistiska ny-OSR-spel. Och en sådan där grej är förstås marknadsföring, väl anpassad till målgruppen, men samtidigt något helt annat är en beskrivande mening som "a wagon train to the stars".

Det där är ju svårigheten med diskussionen om hisspitchar. De som funkar riktigt bra är de som bygger på något redan känt. Referensen till den påstådda Alien-pitchen är ju sådan. För att ta en rollspelsvariant skulle man kunna pitcha Symbaroum som "Det är MUA fast fantasy" - men i slutändan säger det ju inget för den som inte redan är insatt.

 

[Quadrante]

Typ så som Bifur säger.

Men även att en bild är den bästa hisspitchen, den behöver inte vara snyggast utan mest rätt (an)spela på de rätta konventionerna.

Till exempel LofFP, så är omslagsbilden hisspitchen, utan den så hade man (jag) inte orkat bry mig om innehållet (även om jag fick det presenterat kortfattat eller uppläst).

Nyckeln för mig är väl att det ska skapas en bild eller finnas en bild som skapar en känsla (trigger). Om det då är en beskrivning av system (trigger, ser sig spela, ser hur det påverkar spelandet), en bra värld/konceot (ser vad man skulle ha där att göra, vad berör det mig), en bild (ger en känsla av vilka äventyr, vilken värld och hur man skulle spela i/med detta).

TLDR: visualisera för att skapa intresse.

 

[luddwig]

Men även att en bild är den bästa hisspitchen...

Det är klart att en bild kan vara en bra grej för att sälja in något, men för mig är en hisspitch ord, inte en bild.

 

[Quadrante]

Det är klart att en bild kan vara en bra grej för att sälja in något, men för mig är en hisspitch ord, inte en bild.

För mig är en bild oftare en hisspitch än ord.

Men om det är ord, ska det skapa en bild av vad jag kan få, eller något att leva mig in i.

 

[krank]

För egen del brukar jag utgå från wikipedias definition av vad en hisspitch är. Man kan såklart välja att själv utvidga definitionen, eller uppleva att något – t.ex. en bild – är en hisspitch i överförd betydelse, men grunddefinitionen för mig är helt klart att det är meningar och ord, att grundtanken är vad säger du under en kort hissresa för att få någon intresserad. Man säger inte en bild, och man kan inte antas ha en utskriven bild i fickan när man ska hisspitcha.

Som Luddwig är inne på kan det såklart vara väldigt bra att ha en bild som snabbt säljer in ett spel, men jag tycker nog inte heller att det är en hisspitch.

Sedan bör såklart orden alltid vara anpassade till mottagaren. Hisspitchar man till någon som tycker att det är viktigt att man får en inre bild av pitchen så bör man såklart se till att leverera en sådan pitch. Hisspitchar man däremot till t.ex. någon med afantasi så får man anpassa orden man använder utifrån det. Idealiskt, tänker jag, så har man ett par olika hisspitchar som är anpassade för olika mottagare. Beroende på hur ens målgrupp ser ut, såklart...

 

[Quadrante]

---> Att den ska förmedla en bild av vad den vill att man "köper" (satsar på). Läser jag följande som " ... is a short description of an idea, product or company that explains the concept in a way such that any listener can understand it in a short period of time.", vilket en bild gör bättre än en text.

Men oavsett om man nu använder sig av rösten, en bild eller skriven text, för att förmedla sin pitch så ska de alla måla upp en bild av vad man förväntas få (för att vara bra).

Jag kan nog tycka att man som förläggare ska kunna förvänta sig att den som pitchar har en bild i bakfickan (eller telefonen). De ska i alla fall kunna måla upp bilden för att ge den där känslan av "värt att satsa på" (USP). Har man inte en plan för det visuella, så är man nog inte färdig med sin ide.

 

[krank]

vilket en bild gör bättre än en text

Ja, vi har alla förstått att du föredrar bilder framför hisspitchar. Och det är klart att det även i hissen inte är direkt någon nackdel om man kan ackompanjera sin hisspitch med en bild, eller ha en bild istället för en hisspitch.

Men en bild är inte en hisspitch. Oavsett hur mycket du tycker att de kan fylla samma syfte.

 

[Quadrante]

Men en bild är inte en hisspitch. Oavsett hur mycket du tycker att de kan fylla samma syfte.

Sa i och för sig att den gör det bättre än en, inte att den är en.

 

[krank]

Alltså jag lovar, det här blir sista inlägget från mig, sen kan du försöka hitta på någon ytterligare anledning till att du hade rätt egentligen helt fritt utan att riskera att jag kommer och krånglar.

Sa i och för sig att den gör det bättre än en, inte att den är en.

en bild är den bästa hisspitchen

Till exempel LofFP, så är omslagsbilden hisspitchen