Administrera spelledandet vid strid
Du använder figurer i strid, va? Köp i så fall pokerchips, pengar eller sådana där manastenar som Magicspelaren använder.. Stenarna finns i olika färger.. Du kan även få tag på dem i sybutiker, vilket brukar vara lite billigare..
Dela upp orcherna i grupper, typ "Grupp a", "Grupp b" och så vidare.. Ha lite olika stats för grupperna.. Allting ska helst få plats på ett A4-papper.. Skit i feats.. Det krånglar till..
Slå massor av
tärningsslag från början.. Använd initiativslagen gruppvis och enskilda anfallsslag person för person.. Skriv ner alla resultat (uträknat och allt) på pappret.. Det här är förvisso ett tips för regeltunga eller spelsystem med långsamma tärningsslagningsmetoder (typ Eon), så du kan nog ignorera detta..
Använd spelledarskärm och använd väggarna för att sätta upp papper.. Helst inte sådana som du måste anteckna på, utan det ska vara papper som har stats eller annat du måste hålla reda på..
Vid strid så kolla och stryk initiativslagen för respektive grupp.. Gör det enkelt för dig låt de spelare som till vänster om dig få möta en typ av grupp och de till höger om dig en annan..
Gå i klockvis ordning runt bordet och utför handlingar med spelarna.. De kommer ändå inte att kunna påverka varandras handlingar..
När någon orch blir skadad så sätt en markör vid eller under dennes figur.. Detta representerar hur skadad individen är.. Gör gärna något simplifierat skadesystem för personer som inte är så viktiga..
Att sitta och köra med förslagna värden kommer förvisso inte att gå snabbare än att slå slaget, eftersom du nu inte är van vid att göra sådant.. En liten risk finns också att du kanske inte är objektiv.. Tänk inte taktiskt utifrån slaget, utan vad verkar logiskt i situationen..
<font size="1">MEN OK. HUR GÖR JAG EGENTLIGEN?</font size>
Själv har jag inte haft något problem med 10-12 motståndare (i DoD) och då har jag ändå spelat med kroppsdelssystemet som finns i DoD, vilket kräver mer bokföring än DnD:s system.. Jag brukar (brukade, för det var så länge sedan jag spelledde strid i DoD och jag har ändrat min spelledarstil sedan dess) rita ut var alla rollpersoner står på ett papper i form av cirklar och skriva en bokstav i dem.. Alla motståndare de möter skriver jag ut (inuti cirklarna) i sifferordning och även gruppen (a, b, c, d...) de tillhör.. En motståndare kan möta 1a, 2a och 3b.. Hur många orcherna är från varje grupp är oviktigt.. Det viktiga är antalet.. Anteckna hur många motståndarcirklar du har ritat ut.. När du har kommit upp i 22 (vilket var antalet orcher) så har du alla orcher på kartan..
När någon blivit skadad har jag skrivit "1a - h arm: 4 - KP: 4", vilket säger cirkeln med en 1:a i sig är från grupp a) och har 4 poäng i skada i sin högra arm och 4 i skada på sin totala hit points.. När denne har blivit utslagen (jag kontrollerar efter varje skada mot orchmall a)) så stryker jag denne från pappret och från
kartan.. Överkryssade cirklar är utslagna orcher.. Stryk inte och sudda inte.. Det kan vara viktigt efteråt att veta vilka som blev halshuggna och vilka som "bara" blev av med armen, om spelarna vill förhöra någon utav de stridande.. Glöm inte att stryka över den utslagne på skadepappret.. <-- Väldigt viktigt och väldigt enkelt att glömma..
Jag brukar använda grupperna för att säga hur bra de är.. a är sämst och d är värst exempelvis.. Det är oviktigt hur många a, b, c eller d det finns.. Det där balanserar jag utefter hur bra det går för spelarna.. Går det bra så slänger jag in en magiker-d som börjar besvärja.. Går det dåligt så är det bara a-personer som kommer som backup.. Gå alltid ut från att ha dåligt motstånd så att du kan förstärka med bättre trupper.. Det är rätt svårt att göra tvärtom..
Vill du inte avslöja hur bra de är för spelarna så skriv 1a på pappret där du markerar skadan och skriva endast ut 1:an på kartan över striden..
22 motståndare är inte så jobbigt.. Det är ju inte direkt så att du måste slå 22 slag på en gång.. Du kommer att dela in det i mindre småstrider.. Däremot är strider jobbigare, ju fler rollpersoner det är (fler förkortningar på kartan. fler olika markeringar på skadepappret och
fler delstrider).. Där får du banne mig skylla dig själv.. Om du nu vill att spelarna ska möta många motståndarna, så gör rollpersonerna
bättre än att spelarna ska få fler gubbs att lira med.. Jag vet inte vad jag får för känslor av att de har fler karaktärer men "helidiotiskt" kommer upp i mina tankar.. Inte för att jag har något emot principen med fler karaktärer, men det blir så jäkla jobbigt för spelledaren..
Initiativ mellan spelarna är oviktigt.. Gå istället i klockvis ordning runt bordet. Det är ju inte precis så att spelarna kan påverka varandras handlingar ändå.. Magiker måste du dock i regel fråga först av allt vad de tänker göra.. Att gå i klockvis ordning gör också att du bokför motståndarna i ordning.. Spelare 1 får möta orch 1a, 2a, 3b och spelare 2 får möta orch 4b och 5b.. Spelare 1:s motståndare hamnar alltså längre upp på pappret än Spelaren 2.. Ha luftigt bokföringspapper, för det kan komma till fler motståndare som angriper exempelvis Spelare 1.. Att ha skurkar mot en rollperson samlade på ett ställe gör att du slipper leta på skadepappret.. Det är mycket bättre än nummerordning.. Därför så suger stridsnoteringsforumlär gammal getpung.. Bättre med blankt papper, för då kan du styra
var du ska skriva (observera "var", inte vad)..
Stridsbeskrivningarna kommer att lida, men jag har inte lyckats få till sådant i torftiga 80-talsspel ändå.. Det kräver helt andra regelsystem för det.. Vad som är viktigt är att du säger vad motståndaren har för vapen och om denne är skadad.. Om grupp a) har kortsvärd och grupp b) har spikklubba så dra en sammanfattning för spelaren om vad denne möter varje gång denne ska strida.. Kolla upp detta medan spelaren slår sitt initiativ.. "Ja, just det.. Du har två stycken med kortsvärd och en med spikklubba mot dig.. En med kortsvärd blöder lite.. Du vinner initiativ".. Jag lovar.. Spelaren har också glömt bort vad denne möter för typ motståndare och hur det gått i dennes batalj med dessa.. Hur många spelaren möter kan denne dock se på pappret..
Annars har jag min artikel som handlar om
tärningsslagning.. Det borde hjälpa lite.. Jag vet att du har läst den, men det skadar inte med lite repetition..
Tipsen om att slå tärningarna medan spelaren är upptagen med annat och att slå flera tärningar samtidigt för alla motståndare är väl de viktigaste punkterna där.. Den som jag har bokfört "längst upp" på skadepappret av de som är inblandade i delstriden brukar jag ge den tärning som ligger längst till vänster efter slaget resultat.. Den som står nästlängst upp får tärningen som ligger nästlängst till vänster.. Så om jag har slagit 9,3 och 19 från vänster till höger i en handvändning med 3T20 så får orch 1a 9:an, orch 2a 3:an och orch 3b tärningen som visar 19..
/
Han som någon gång borde börja skriva sin artikel om att spelleda strider
PS. Ibland brukar jag vara lat och sätta aslågt initiativ på motståndarna, för då slipper jag slå initiativet och kan säga att spelarna jämnt börjar.. DS.
