Ojdå det var ju länge sen. Vete tusan hur jag ska börja.
Någon gång under mellanstadiet (kan ha varit i fjärde klass) läste jag en tidningsartikel (Expressen eller Aftonbladet) om ett nytt hemskt spel från USA där man spelade olika sorters sagofigurer. Spelet ansågs som tämligen kontroversiellt och jag minns hur jag hajade till när jag läste något i stil med "
för att ta livet av figuren/karaktären måste man bränna honom eller sänka honom i syra, annars kan han återvända från de döda". Mina föräldrar blev väldigt upprörda och sa att det lät helt sjukt.
Vad fan är det där för jävla spel? Det kommer inte innanför de här dörrarna. Det ska jag se till, sa morsan som är av det minst sagt hysteriska slaget.
Jag som hade väldigt livlig fantasi och gillade att leka "pretend-lekar" tyckte det lät hur häftigt som helst. Bilden till artikeln var avgörande för att väcka nyfikenheten - den föreställde ingenting mindre än Citadel Imperial Dragon, även kallad "chicken dragon" pga dess enorma storlek. Figuren fanns f.ö. att beskåda längst ned i figurmontern på Tradition som på den tiden låg på Storgatan på Östermalm. Den följde även med till Humlegårdsgatan samt till Sturegallerian där någon erbjöd sig att restaurera den. I den vevan ska tydligen den dyra rariteten ha försvunnit.
Den enorma draken, de små tennfigurerna och texten om en fantasivärld där allt är möjligt, fick mig att vilja skaffa spelet direkt men såvitt jag minns dröjde det något år eller två innan drömmen gick i uppfyllelse.
Vi var ett par som pratade om spelet i skolan och en kompis storebrorsa snackade om nånting som måste ha varit AD&D. "
Man har såhäääär tjocka böcker till spelet och det är på engelska" (måttade mellan tummen och pekfingret och fick det att se ut som en bok i storleken telefonkatalog).
Hur som helst gick det en tid och nyfikenheten kring spelet fanns kvar men något spelinköp var det inte tal om. Däremot besökte jag både Åhléns och Stor & Liten och på den tiden såldes det en hel del gjutformar från Prince August, föreställande orcher, dvärgar, skelett, riddare, trollkarlar osv. Jag lyckades samla på mig en hel del formar och gjöt för glatta livet. Målade gjorde jag också så gott det gick och till en början fick jag nöja mig med att leka krig med figurerna. I samma veva hittade jag även färdiggjutna figurer från Citadel. Mörka figurer till stor del beståendes av bly och de fick fantasin att skena iväg ordentligt. En ny värld öppnades och jag dagdrömde om olika äventyr i sagans värld men fortfarande kände jag ingen som ägde något rollspel.
En tid senare var jag iväg på ett barnläger med Unga Örnar där två av de äldre killarna pratade om drakar och demoner. Jag lyssnade uppmärksamt och frågade om olika detaljer och de pratade om att kanske spela nåt improviserat äventyr under lägret. Men de saknade t4:or, t8:or, t10:or osv. Jag begrep ingenting till en början men blev mer och mer intresserad. De berättade väldigt kortfattat om att man har en domare av något slag som berättar en historia och att man ställs inför olika val som avgörs med tärningsslag. Det lät makalöst häftigt och jag var hur ivrig som helst till att få börja spela.
Under hösten (-84 eller -85?) dök leksakskatalogerna upp och där hittade jag äntligen Drakar och demoner i den svarta lådan med Elric på omslaget. Jag hade dessförinnan läst lite om det och om D&D i Prince Augusts tidning som behandlade tennfigurer, tenngjutning, konfliktspel, karoliner, dioramabyggen etc.
Självklart hamnade Drakar och demoner överst på önskelistan (tidningsartikeln om det hemska amerikanska spelet hade mina föräldrar glömt bort vid det här laget) och jag väntade spänt på att det skulle bli jul. Självklart fick jag spelet och blev överlycklig. Jag fick även ett par soloäventyr om Ensamma Vargen vilka såklart spelades med enorm glädje och inlevelse.
Det var f.ö. Ensamma Vargens äventyr i Magnamund som gav mig inspiration till mina egna äventyr. Efter nyår träffade jag en av klasskompisarna och han berättade om att han spelat Drakar och demoner med sin kusin och det var hur häftigt som helst. Det tog väl bara ett par dagar innan vi satte igång och spela, jag som spelledare med mina tennfigurer och Prince Augusts grottsystem i gips, en karta föreställande spelvärlden (uppritad på baksidan av spelplanen till något gammal Algaspel) och de märkliga tärningarna.
Känslan var helt magisk och resten är som man säger, historia.....
=)
Jo just det..bilden på "the chicken dragon"
