Nekromanti Hur beskriva sin "adress" i medeltidsfantasy-by?

[Björn Wärmedal]

... Eller stad, för den delen?

Det känns som att någon som bor i en by beskriver platsen för sin bostad i stil med "på kullen bredvid kvarnen i Bryggeby" eller "Antonssons torp i Ljuslaved". Låter det rimligt? Hur vanligt är gatnamn och numrerade hus i era fantasy-städer och byar? Om din rollperson vill skicka brev hem till familjen i byn, vad säger den till kuriren för att brevet ska komma rätt?

 

[Mogger]

Redan de gamla grekerna... Ja, som vanligt alltså. Kittelflickargränd och Hamntorget går way back! Romarna hade namn på sina gator.

Gatunummer är kanske lite mer anakronistiskt. Innan dess hade nog själva byggnaden ett namn, eller närliggande byggnad. Men det vanliga var nog inte att man kom hem till folk, utan träffades på någon inrättning istället. Man åt ju inte hemma exempelvis. Om vi nu talar om västeuropeisk medeltid och Rom (rent urbana miljöer alltså).

Byar behöver inga namn på gator. Alla känner varandra.

 

[Rymdhamster]

I städer kör jag rätt hårt med både kvartersnamn, gatnamn och gatunummer (Där just gatunummren gärna får vara lite godtyckliga och väldigt förvirrande när folk klämt in extra bostäder mellan redan existerande hus).

I småstäder och framför allt i byar går jag istället helt bort från det här. Där känner man helt enkelt alla som bor där (eller känner till, i vart fall), så man hänvisar helt enkelt till vilken by man hör till. Om det sedan kommer ett brev eller någon som vill besöka en så behöver de bara fråga runt i byn så pekar folk en rätt.

Detta bygger ju kanske lite mer på "mys fantasy" där folk överlag är hyggliga och hjälpsamma. Kommer det ett brev till en viss person i byn, så lämnas det helt enkelt över till någon som sägers sig ha vägarna förbi dit det skall. Eller så lämnas det på det lokala värdshuset/handelsboden så överlämnas det nästa gång adresaten kommer till byn.

I mer mörkare världar så som warhammer kanske detta funkar sämmre.

 

[Björn Wärmedal]

Det är alltså fullt rimligt att bara säga vilken by en kommer ifrån? Eller vilken gata i en stad en bor på? Det senare känns lite mindre träffsäkert, tycker jag. Om byggnaden inte har ett nummer, och kanske inte heller ett namn, hur beskriver en platsen för en budbärare då?

 

[Björn Wärmedal]

Men det vanliga var nog inte att man kom hem till folk, utan träffades på någon inrättning istället.

Det här funkar ju rimligt bra om en bestämmer träff med någon, men om jag söker efter en specifik person som inte nödvändigtvis vet att och när jag kommer till stan på besök?

 

[Mogger]

hur beskriver en platsen för en budbärare då?

Om man är av sådan status och dignitet att man får budbärare på besök så vet garanterat alla vem du är! Annars får väl budbäraren åka hem igen med oförättat värv. Eller bara lämna skiten på närmsta taverna med en liten lapp på eller nått.

Samma sak gäller ju om du kommer på oväntat besök. Jag själv minns hur det funkade innan mobiltelefonen och då fick man helt enkelt fråga sig fram så gott det gick. Man kan ju tänka sig olika anslagstavlor som folk faktiskt tittar på. Isf går det att lämna meddelande som med lite tur kan finnas kvar en dag eller två.

 

[Skarpskytten]

Det är alltså fullt rimligt att bara säga vilken by en kommer ifrån? Eller vilken gata i en stad en bor på? Det senare känns lite mindre träffsäkert, tycker jag. Om byggnaden inte har ett nummer, och kanske inte heller ett namn, hur beskriver en platsen för en budbärare då?

Jag tänker att om en bestämmer att vanliga människor i ens fantaysvärld kan läsa och skriva och att det finns ett postväsende som de har tillgång till, ja då finns det väl också ett adressystem.

I Sverige fick t ex alla hemman ("gårdar") ett hemmansnummer (under 1800-talet så vitt jag kan förstå); det var av kamerala skäl men man kan ju sno det rakt av ett ett fantasyadressystem. Varje går benämndes då alltså med byns/ortens namn, plus ett nummer: "Blomstermåla no 1", "Blomstermåla no 2", etc.

 

[Rymdhamster]

Om man är av sådan status och dignitet att man får budbärare på besök så vet garanterat alla vem du är!

Alltså, det kanske stämmer rent historiskt. Och passar bra i spel som har mer historiska aspirationer/inspiration. Men i mycket fantasy kommer ju budbäraren med medelande till den där gamle smeden som visar sig vara en stor riddare som dragit sig tillbaka och liknande saker.

 

[Mogger]

Alltså, det kanske stämmer rent historiskt. Och passar bra i spel som har mer historiska aspirationer/inspiration. Men i mycket fantasy kommer ju budbäraren med medelande till den där gamle smeden som visar sig vara en stor riddare som dragit sig tillbaka och liknande saker.

Jo, precis. Man kan ju tänka sig en fantasi-post och husnummer. Om man vill. Jag hade nog ändå kört på att budbäraren får fråga sig fram. Som sagt, innan mobiltelefonen och internet var det många gånger så här med. Det är inget konstigt alls.

 

[Rymdhamster]

Jo, precis. Man kan ju tänka sig en fantasi-post och husnummer. Om man vill. Jag hade nog ändå kört på att budbäraren får fråga sig fram. Som sagt, innan mobiltelefonen och internet var det många gånger så här med. Det är inget konstigt alls.

Absolut, men jag tror å andra sidan att det _skulle gå_ att fråga sig fram även om mottagaren inte hade någon större dignitet eller status. Jag tror man helt enkelt kände varandra mer förr, eftersom man i större utsträckning skulle behövt varandras hjälp i byar och även i städer.

 

[Mogger]

Absolut, men jag tror å andra sidan att det _skulle gå_ att fråga sig fram även om mottagaren inte hade någon större dignitet eller status. Jag tror man helt enkelt kände varandra mer förr, eftersom man i större utsträckning skulle behövt varandras hjälp i byar och även i städer.

Ah, ja, jag uttryckte mig lite dumt. Ja, jag menade precis så.

 

[Robert E. Howard]

Rent historiskt så kom typ husnummer, gatnummer och sådant först på 1500-talet. Så, för hard core medieval grisodlarkänsla har jag eliminerat allt sådant i mina kampanjer. Man träffas snarare vid publika plaster så som torg, portar osv.

 

[God45]

Man har ett lokalt postkontor med brevlådor eller någon alla träffar ofta som tar emot posten och delar ut den. Jag använder kyrkorna till det här när jag kör min nuvarande kampanj. Det är great för då sköter de censuren och ser till att folk inte skickar necromantiska formler eller politisk propaganda till varandra också. Vill du inte att Lagbringarens präster läser din post får du bli rik nog att hyra egna budbärare/köpa egna brev ugglor.

 

[Conan]

I mitt jobb så tar jag rätt mycket adresser av folk från den palestinska landsbygden. De anger i regel bara byn eller orten de bor på och vilken familj de tillhör. Möjligtvis kan de ange att deras hus ligger vid något visst landmärke. Detsamma gäller egentligen från folk från städerna, men då är de ofta lite mer specifika me detaljerna.

 

[Herr Nils]

I ett medeltida Europa så skulle brevet inte adresseras till en plats utan en person. Om den man vill nå är så obetydlig att budbäraren inte vet var man skall finna den så adresseras det till känd överordnad, det klan vara en förste, professor, gillesmästare men mest troligt kyrkoherden för församlingen. I det sista fallet så lär någon ur kyrkan ändå behövas för att läsa brevet.

 

[Mekanurg]

"Jag bor i Möckleköping, alldeles söder om Stortorget, i huset med två röda skorstenar."