Minimoni
Homelander
Lycka till på alla punkter! Men ha samtidigt realistiska förväntningar, allt som är bra tar energi att nå. Jag vet inte hur många dåliga dejter och misslyckade försök till förhållanden jag genomförde innan jag träffade min fru. Nu gifte jag mig ”tidigt” då jag var 24 och min fru 23 men jag dejtade jävligt friskt under den tid jag pluggade i Japan och till slut hittade jag rätt.
Sen är alla liv olika och det värsta man kan göra för sin egen mentala hälsas skull är att jämföra med andras mycket mer ”lyckade” liv. Jag har ett ok jobb och tjänar ok men inte så mycket jag skulle vilja och utan min frus betydligt högre inkomst så skulle familjen gå runt men inte mycket mer. Jag ser ibland tex på min bror som i bästa fall kan dra in motsvarande min årsinkomst på en månad eller på vänner som har dubbelt så hög lön som jag och då blir jag nedstämd. Ibland känner jag att jag slängt bort så mycket potential i mitt liv då jag hade högsta betyg möjligt i skolan och har flera universitets-examina med mig men tjänar ändå rätt mediokert jämfört med många andra.
Det är då jag måste tänka på vad jag faktiskt har och inte vad jag saknar. Jag vet att du Ymir är en duktig skribent och av allt att döma förmodligen bra mycket mer intellektuellt begåvad än gemene person. Du har bott/pluggat i Kina och upplevt massor av saker andra säkert avundas dig så även om det ibland/ofta kan kännas som att alla andra har ett bättre liv så är det helt enkelt inte sant. Sociala medier är bra men de har också skapat personliga skyltfönster där inte hela sanningen om en människa visas. Den förmögne personen med det till synes perfekta familjelivet kan vara djupt olycklig och har ofta sina egna problem då ingen människa går genom livet utan att ärras.
Betyder detta att du måste må skit och acceptera att vara deprimerad!? Självklart inte, sök all professionell hjälp du kan få samtidigt som det garanterat finns människor som bryr sig om ditt välbefinnande. Jag har aldrig träffat dig och jag bryr mig om ditt välbefinnande då jag dels ser dig som en medmänniska men också för att jag känner igen mig själv i de tankar du uttrycker här på forumet. En del skulle garanterat se på mig och tro att jag alltid borde vara lycklig då jag som nämnt har en god ekonomi tack vare min fru och vi har två perfekta barn. Men jag har hela mitt liv gått med ångest och har diagnostiserats med GAD och depressioner som är helt oberoende av vad som egentligen händer i mitt liv och jag kommer att behöva medicineras med bensodiazepiner hela mitt liv för att inte krascha.
Så jag hoppas verkligen att allt kommer gå så bra det kan och att du på något sätt får den hjälp du behöver för att acceptera ditt eget liv och hitta det som gör dig så lycklig som möjligt. Som alltid, trots att vi inte känner varandra annat än att du är en av de forumiter jag uppskattar allra mest på forumet så vill du bara snacka skit så är du välkommen att skicka PM. Jag lovar inte att jag har några lösningar men jag lyssnar gärna utan att döma och ibland kan det vara riktigt skönt att bara berätta hur man känner just där och då. All lycka till dig Ymir!
. Lycka till och hoppas allt löper ut på ett för dig tillfredsställande sätt .
