Nekromanti Hur bred är din smak när det kommer till spel?

[God45]

Så innan jag blev avstängd fick jag en massa: "Vad spelar du för spel då?!" frågor som set ups för att kunna anfalla "tillbaks" eller något. Och här är grejen, jag spelar galet många olika spel. Jag spelar Svart av kval och Vampire och Ravenloft. Jag spelar hippy story spel och OSR och Pathfinder. Mitt enda kriterium för vad jag inte spelar är dåliga spel. Jag undviker spel som är aktivt dåliga. Men det verkar som om det, åtminstone här, är en hel del personer som bara spelar en sak.

Så, hur olika spel spelar du?

 

[krank]

Jag är väldigt smal i min rollspelssmak. Just nu är jag så smal att jag inte spelar något alls. Som spelare kan jag tänka mig att spela det mesta, men det jag verkligen går igång på är deckaruppdrag/brottslösning och heistäventyr. Strid tråkar ut mig, diplomati ger mig ångest, spelardrivna fisktankar gör mig passiv och ointresserad om det inte finns någon stor ball Hemlighet att undersöka kring.

Däremot gillar jag definitivt att andra gillar andra sorters spel än jag gillar. Jag gillar att läsa vad hängivna AW-spelare och Eonspelare och indiespelare skriver, så länge det de skriver inte är att jag spelar fel och är dum och dålig.

 

[Cissi]

Jag spelar just nu allt jag kommer över och där det finns grupper att spela i. Jag är en av de där rollspelarna som faktiskt inte kan bry mig mindre om regelsystem så länge det finns möjlighet att bygga en bra story. Dock är jag väl av den åsikten att lätt är bra och därför kanske regeltunga spel som EON borde skrämma mig men hittills har det inte varit spelförstörande för alla andra runt bordet fattar systemet och hjälper mer än gärna till. Likadant i DoD som jag har spelat galet mycket och i Vampire när det begav sig.

Så i korta drag, min spelsmak är jättebred, hittills har jag inte hittat något rollspel som jag inte har tyckt om. Det finns några spel som jag känner inte har så stor replayability för mig men de var roliga när jag spelade dem.

 

[kloptok]

Jag är helt för att testa allt som är bra. Jag vill spela bra spel, oavsett var det befinner sig på alla de möjliga skalor vi kan sätta upp för att kategorisera spel så som nytt/gammalt, regeltungt/regellätt, svenskt/utrikiskt etc. Jag älskar OSR-spel för deras ohämmade kreativitet, jag gillar hippieflumspel för att de hjälper mig att skapa riktiga, trovärdiga personer att spela och för att alla hjälps åt att skapa storyn. Och så är jag en systemjunkie som älskar att testa nya regelsystem. Det jag har svårt för är spel som bara rullar på i gamla hjulspår och inte strävar efter att utmana och förnya, sådana spel känns inte som att de adresserar något alls och de får mig inte intresserad.

Varför spelar folk bara ett spel då? Finns nog ett gäng anledningar. Men jag tror det handlar mycket om den tid och energi man investerat i spelet. Finns nog någon term för det, men det här att man investerat väldigt mycket i något och då inte vill släppa taget om det. Man tycker att startsträckan som krävs för att byta och börja med ett nytt spel är för lång. Att det är för mycket jobb att lära sig ett nytt system och sätta sig in i en ny värld. Vilket ju dock inte är sant för väldigt många spel, och framförallt inte när det gäller de spel jag gillar mest.

 

[Lukas]

Jag skulle kalla min spelsmak ganska bred, Jag gillar spel med en spelmekanik som tillför något roligt och som hjälper/lyfter spelet i en speciell riktning. Iden att regelsystem skall vara helt ur vägen har jag gett upp med, för vill man uppnå den effekten så tycker jag man skall friforma istället. (vilket är kul det med)

Just nu är jag spelledare i Apokalypsworld, Monsterheart, Nya western och One ring.
Och det är alla fyra spel som jag tycker är bra.

 

[RasmusL]

Jag spelar Pathfinder, så mycket samberättarspel jag kan (senast har det varit mycket WtWE och jag är fetsugen på att spela mer Nerver av Stål och testa Imagine), på sistone ett par OSR-spel både som lekledare och spelare, jag lajvar både i den lite mer artsy nordic larp-traditionen och klassiska fantasylajv med plastvapen och allt och jag har börjat falla mer och mer för lekar för vuxna, typ A Drift som vi spelade på LinCon.

 

[Zorbeltuss]

Min spelsmak är väl olika beroende på, men jag gillar spel där världen känns som den utveklas beroende på inte bara karaktärerna utan resten av världen. Spelsystem ska passa världen, mer än så har jag väl inte som krav där.

/Luna Lovegood

 

[.113]

Jag spelleder en houserulad variant av 5th edition d&d. Jag spelar inte längre för vi hinner inte med fler grupper :/

Skulle gärna köra lite olika andra spel dock, men det känns väl som att ju mer man hinner spela desto mer sugen på pröva nytt blir man.

 

[DeBracy]

Jag spelar nästan bara spelardrivna grejer, typ spelledarlösa hitta på-spel och old school-D&D/OSR.

 

[Mutanten]

Jag tror jag gillar rollspel som utspelar sig i en värld som ligger nära den riktiga världen som typ Kult, Call of Cthulhu, Chock, Western, Hollow Earth Expedition, En Garde, Viking, Wastelands, Operation: Fallen Reich osv. Jag gillar precis som Krank deckarrollspel eller snarare skräckmysterierollspel. En sak är iaf säker science fiction är inte min grej. Men ytterst beror det nog på spelstil, spelledare och spelare. Jag har haft väldigt roligt när jag har spelat Drakar och Demoner och jag har haft väldigt tråkigt när jag har spelat Drakar och Demoner beroende på spelledare och spelgrupp.

 

[nyvinter]

Jag har svårt för nivåbaserade spel men jag kan pröva på att spela det mesta. Spelargruppen känns viktigare än vad faktiskt — sedan må mina egna preferencer gå från Burning Wheel till Fate Accelerated när det gäller system och när jag spelleder tenderar det att bli någon form av historisk eller nutidsfantasy.

 

[PAX]

VA! Ska vi spela rollspel också? Jag trodde vi var här, för att vi endast gillade att diskutera rollspel. Att rollspela rollspel är för pöbeln...

.... för böveln!

 

[Krille]

Just nu är jag i en fantasy-fas med Trudvang, D&D5 och Fantasy! i tre delvis överlappande grupper.

Tittar jag på min spelhylla så hittar jag några övergripande teman:

• Superhjältar: Supergänget, More than Human, Silver Age Sentinel, Marvel Heroic Roleplaying, Smallville, DC Heroes, Mutant City Blues, Teenage Mutant Ninja Turtles. Här känns det som att jag letar efter något med rätt stämning, men att jag verkar ha hittat det med Marvel/Smallville. Därefter har det inte kommit till några nya, även om jag har hållit dem i handen.
• Rymdspel: Space: 1889, Albedo, Serenity/Firefly, Star Wars i ett antal smaker, Doctor Who: Adventures in Time and Space, The Babylon Project, Coriolis, Jovian Chronicles. Det är ofta licensspel, märker jag. Nya varumärken har inte lyckats sälja sig till mig. Coriolis känns lite som att den är med för att den är svensk.
• Efter katastrofen: Mutant i en massa inkarnationer, Apocalypse World, Rotsystem, Engel, Mutants Down Under. Jag ser inget direkt mönster här, men jag misstänker att jag tycker att hela genren gör fel eftersom de är så vitt skilda.
• Mer eller mindre historiskt: Night Witches, Achtung! Cthulhu, Operation: Fallen Reich, Yggdrasill, Fate of the Norns: Ragnarök, Ars Magica, Pendragon, Castle Falkenstein. Det är mycket inriktning på det fornnördiska eller på andra världskriget, och ofta med fantastisk twist.
• Fantasy: D&D5, Pathfinder (Reign of Winter-serien), Lamentations of the Flame Princess, Burning Wheel, Mouse Guard, Hellfrost, ett antal Sagan om Ringen-spel, Drakar&Demoner i en klase inkarnationer, Gondica, Symbaroum, Saga, Dragon Age, 13th Age, Basic Roleplaying, Spelet om Morwhayle, Legend. Den tolkienska traditionen är rätt stark här, liksom alla former av fantasy med snö. Men det känns också som att jag inte har nått fram till vad jag är ute efter (ännu en ledtråd är att jag har gett ut Järn och Västmark). Också verkar jag vara förtjust i det lite mer primitiva men konsekventa hållet: gärna ca sen järnålder eller tidig högmedeltid, men helst inte utspritt över hela vägen från antiken till renässansen.
• Skräck: Kult, Call of Cthulhu, Trail of Cthulhu, Dread, Splatter. Det är mycket Cthulhu, och jag är lite förvånad att jag inte har Realms of Cthulhu också. Å andra sidan har jag en klase Achtung! Cthulhu.
• Japanskt: OVA Anime Roleplaying, Panty Explosion, Classroom Deathmatch, Maid, Usagi Yojimbo, Big Eyes Small Mouth, Golden Sky Stories, Feng Shui, Skuggornas Mästare. Den här gruppen vill jag spela mer av, men jag är typ ensam om det. Skuggornas Mästare och Feng Shui är här som bubblare egentligen.

Det finns lite OSR här och var, och ett par indiespel, men tillräckligt få för att det mest känns som en parentes eller något som jag har skaffat för att inspireras av. Så jag är nog rätt mycket tradspelare, men kan tänka mig att testa annat för att inspireras och få nya idéer.

Jag tror också att jag är ute efter spel där man kan göra kompetenta och coola rollpersoner. Ledtråden ligger i spel som Feng Shui, Spelet om Morwhayle, OVA Anime Roleplay, tidiga Star Wars d6, Pendragon och Apocalypse World, samt förstås superhjältespelen.

Jag är nog också ute efter spel med en äventyrlig atmosfär, som Doctor Who, Castle Falkenstein, Star Wars, Pendragon, eller de episka spelen där man spelar roll, som Sagan om Ringen (även om det där är mer något jag vill ha men aldrig får eftersom spelen aldrig låter en trampa Frodo på tårna), Dragon Age och Star Wars (igen).

Jag verkar också vara förtjust i boxar, med tanke på att jag har en massa beginner's boxes, Morwhayle, Mutant År Noll, Genlab Alfa, Operation: Fallen Reich och dess lifeboard, Dragon Age, Doctor Who (igen) och megaboxen Horror on the Orient Express till Cthulhu.

Sen har jag en klase spel i källaren, men eftersom de är i källaren så är de nog inte vad jag var ute efter.

 

[Genesis]

Jag är ganska smal i min spelsmak. Jag gillar att få kasta ur mig idéer som andra bygger vidare på, och att själv bygga vidare på andras idéer. Jag vill ha auktoritet att hitta på saker om berättelsen och världen, men inte ansvaret att hitta på alltihop själv. Just nu fascineras jag av att skapa komplexa berättelser med flera vändningar, men utan plotthål, med så lite förberedelser som möjligt. Jag spelar gärna egendesignade spel, eftersom de är anpassade efter min spelstil.

Jag kan tycka att det är kul att pröva på spel med mer strikt uppdelning mellan spelledare och spelare ibland, men det får inte bli för ofta, för då blir jag frustrerad. Jag kan spela oneshots i mer "traditionella spel", men skall det spelas en längre kampanj behöver jag något mer öppet, gärna spelledarlöst. Jag beundrar folk med bredare spelsmak, men jag har lärt mig vad jag gillar och ser inget fel i att fokusera på det.

 

[Ond bråd död]

Jag spelar nog det mesta om det bjuds. Om man får önska så, inga hippiespel, men riktiga rollspel som influerats av hippiesar funkar. Helst inte allt för tunga regler, och spel med en massa feats och skit som man måste hålla ordning på är ingen höjdare.Inte friform heller. Spel som är byggda kring encounters är inte min grej heller.

Av settings föredrar jag lite mer lågmälda grisodlarhistorier, men har nog inga problem med nån genre egentligen.

 

[Ulfgeir]

Testar gärna nya spel. Det som jag spelar just nu är massa Pathfinder. Lite av det nya Star Wars spelet, även om jag inte är helt förtjust i mekaniken i det då den är för fipplig, sedan har vi en paus just nu i Dresden files.

Jag skall testa D&D 5e, Shadowrun 5e, nya Exalted när det nu kommer, samt att jag skall spelleda Ministry of Peculiar Occurences.

Ser man till vad min spelsamling består av så finner man en hel del FATE-baserade saker (Dresden Files, Atomic robo, Spirit of the Century, Fate och Fate Accelerated. De 2 första på listan är bäst i mitt tycke), Sedan massa Shadowrun, lite Savage worlds, MERP, Cthulhutech, Diverse svenska spel, samt en del andra småspel som jag troligtvis inte kommer spela, men som jag köpt för att konceptet var intressant eller för att skaffa mig ett ex av allt som jag korrläst.

Men man kan väl säga som så att jag gillar spel där regelsystemet inte kommer i vägen för spelandet, och där man kan göra en hel del olika rollpersoner, så att det liksom inte blir standardperson 1A pga att det är vad man måste göra om man skall få en rollperson som är bra på det han/hon gör. Jag gillar spel med intressanta världsidéer. En viktig sak dock är att världsbeskrivning och mekanik hänger ihop. Om man nu utmålas som det hårdaste som någonsin gått i ett par skor, då skall man också vara rejält hård. *blänger surt på gamla White-wolf-spelen, Dark Heresy, James Bond...*

Jag vill ju att man skall börja på en nivå där man är hyfsat kompetent, men med rum för utveckling.

/Ulfgeir

 

[Eksem]

Jag gillar hippiespel, investigationhorror, dungeon crawls och i synnerhet rulings not rules-sandbox. Jag inbillar mig att jag skulle gilla culture gaming om jag gav mig hän det på riktigt.

 

[micromonkey]

Förut va det allt alllt och ja allt. Inte nu.
Spelvärlden kan va vad som helst men just nu endast hemma regler utan tärning. Hälst spelledarlöst. Lite åt polaris även om det inte är de vi spelar. Det är grejor vetni.

 

[anth]

Numera är det viktigaste för mig att det är rules light, vad det är i övrigt spelar faktiskt inte så stor roll.

Den minsta gemensamma nämnaren, d.v.s. det enda spel som alla i spelgruppen kan enas om att spela, är dock OSR. Så då blir det mest OSR.

 

[Arfert]

Om nån annan spelleder är jag extremt bred, kan spela allt.

Spelleder jag själv vill jag dock ha regler som är enkla och inte kräver en massa pluggande, och en vettig spelvärld som jag kan leva mig in i. Och om jag har engagerande spelare kan världen vara komplex, det gör inget.

Bästa spelledarminnen har jag från AD&D, Empire of the Petal Throne, Warhammer FRGP, Dragon Warriors, CoC och Saga.