Nekromanti Hur bygger man ett äventyr egentligen?

[Max Raven]

Lite funderingar jag har haft:

Spelet och äventyrets upplägg styr vad som funkar bäst. Ska man ha actionäventyr så är i regel räls enklast att bygga äventyr efter.

Mysterier sandboxas eller är intrigspel (fisktank). Spionäventyr blir övervägande fisktank med bomber*.

Nu ser jag inte gränsdragningarna mellan typer som helt perfekta. Det finns lite luddighet vad gäller vad ett äventyr är för sort för mig - men jag plockar glatt från allt jag kan få. *Jag är också lite tveksam till att säga att bomber är en egen spelstil - det känns lite tunnt. Som inslag i andra strukturer, dock, absolut. Men jag har iofs inte erfarenheten att bygga äventyr kring bomber. (RP-centrerad fisktank?)

 

[obak]

Jag brukade ha en bok vid sängen för drömmar, en txt fil på skrivbordet för ideer när jag sitter med burken och en anteckningsbok och pennstump i jackfickan för ideer när jag inte var hemma.

 

[Mutanten]

Jag vet inte om någon redan har svarat det här för jag orkar inte läsa igenom alla svar men en äventyrsgenerator kan vara till hjälp för att generera milstolparna i äventyret. Särskilt en äventyrsgenerator som är gjord för just det spelet du ska skapa äventyr till. Ex den här äventyrsgeneratorn om du spelar Operation: Fallen Reich.

 

[Rymdhamster]

Ex den här äventyrsgeneratorn om du spelar Operation: Fallen Reich.

Det där var ju en jättehärlig generator! Lätt och överskådlig, men jag klickade några gånger och varje resultat gav mig massor av inspiration till äventyr. Allt som saknas är ett verktyg för att producera passande SLP:er.

 

[solvebring]

Det finns en massa olika varianter och som tur är har vår gode Rickard Elimää gjort en lista!

http://story-games.com/forums/discus...enture-writing

Ja, för min del tycker jag att man ska utgå från sådana kunskaper och sedan fråga sig:

Vad är det för slags scenario jag vill skapa/spelleda?

Vilken scenariostil fungerar väl med mitt spelledande – och spelgruppen?

... Genom de två frågorna kan man, troligen, rätt snart ringa in om man ska lira räls, fisktank eller sandlåda.

Därpå tycker jag att man ska fundera på om man skriver/skapar för sig själv eller andra. Ska man behålla scenariot för sig själv bör man anteckna det efter bästa personliga passformen. Själv gillar jag korta, enkla anteckningar som stödord, tankekartor osv. Ska man skriva för andra ska man se till att vara noggrann, se till att göra ordentliga översikter, sammanfattningar, faktalistor osv.
... Jag avskyr att få en färdigskrivet äventyr där informationen är spridd åt alla håll och kanter. Naturligtvis bör behövlig fakta finnas under rätt rubrik, men också finnas sammanfattad på ett eller flera blad där all during-game-fakta bekvämt kan hämtas. Exempelvis, om en massa spelledarpersoner känner till en massa olika bitar i en gåtas lösning, bör vad alla vet finnas summerat på ett blad, alternativt på en tankekarta eller bild. Man (iaf jag) har ingen lust att fumla med papparsluntan (eller datorn) och öh:a, be spelarna vänta fem minuter och totalt komma av sig, bara för att man glömt om det var betjänten eller skogvaktaren som sett kökspigan i hemlighet överlämna en kassett till ryttmästaren.

 

[Tre solar]

Jag tycker den här metoden funkar bra:
+ hitta på en intressant plats
+ hitta på en intressant person/varelse/grupp
+ hitta på något intressant som de gör på den platsen
+ bestäm om de gör det, har gjort det eller är på väg att göra det

= du har nu en "scen" i vid bemärkelse

rita ut scenen på ett papper, som om du påbörjade en mindmap

fundera över sammanhanget
+ vad har en geografisk, emotionell, tematisk eller annan relation till scenen? andra platser, varelser, händelser, saker? rita ut dem på ditt papper
+ vilka relationer är nära, vilka är indirekta? rita ut kopplingarna på ditt papper.

= du har nu ett kluster av scener, eller ett äventyr i vid bemärkelse
beroende på vad du fyllt dina scener med och hur du organiserat dem har du till exempel skapat en räls, en äventyrsplats, en dungeon, ett detektivmysterium (om ursprungsscenen var gåtans lösning eller gåtans början).

Vill du ha mer?
+ För att göra en kampanj av klassiskt snitt upprepar du proceduren på ett annat papper OCH skapar en brygga mellan dem (till exempel: men legenden säger att det finns sex stavar till. Hitta dem alla!).
+ För att göra en sandlåda upprepar du proceduren på ett annat papper OCH skapar ett nivåförhållande mellan dem (till exempel: en dungeon i ett region, ett detektivmysterium i en stad).

Skillnaden mellan "kampanjen" och "sandlådan" är alltså att i kampanjen interagerar spelarna bara med ett äventyr* åt gången (först mordgåtan, sen kryptan, sen resan till berget), medan de i sandlådan interagerar med flera samtidigt. Därför finns det ingen tydlig riktning i sandlådan, eftersom allt är både sammanlänkat och fristående på samma gång. Det lättaste sättet att göra en "äkta" sandlåda är att se till att en av dina nivåer (alltså mind-maps) är helt baserad på geografiska relationer.

--
* förstått i vid bemärkelse

 

[Snow]

Jag diggar att komma på en bra bakgrund till mina äventyr. Vad har lett fram till punkten där det startar? Ibland går det tillbaka tusentals åt, ibland bara några dagar. Oftast kan bakgrunden vara något som rollpersonerna utforskar. Att lära sig om bakgrunden ger nyklar för att lösa problemet just nu.

I princip använder jag ungefär samma metod som andra beskrivit här. Man kommer på aktörer, problem och situationer. Fast forward. En del aktörer och problem är nya medan andra är kvar. Givetvis också beroende på hur lång tid som gått. Jag tycker att det känns naturligt att börja långt tillbaka och sen tänka framåt mot nutid. Istället för att börja i nutid och försöka komma på vad som hänt tidigare.

Såhär:
Öhh... det är en krigare och magiker, som är sura på varandra. Magikern åkallar en demon för att döda krigaren. Krigaren dör men hans dotter tar upp kampen några år senare. Under tiden har demonen slagit sig lös och magikern försöker fängsla honom. Dottern träffar magikerns lärling utan att veta vem den andra är men har ett gemensamt mål, att fördriva demonen. Enter rollpersonerna.

Istället för:
Det är en demon, en krigare och en magikerlärling. Krigaren och Magikerlärlingen försöker fördriva demonen. Hmm... magikerlärlingens mästare kan vara den som åkallade demonen, för att döda krigarens far.