Jag säger inte att det är lätt, men det jag tror man måste är att lära sig bortse från kvalitet och bara fokusera på att utföra, oavsett resultat. Annars kommer man hindras av att man blir missnöjd. Målet måste nog va att göra en viss aktivitet en viss tid eller med en viss frekvens.
Hur bygger man vanor?
- Thread starter Svarte Faraonen
- Start date
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Ja, det var ditt postande om det som lite sporrade mig att själv ta tag i någon sorts träning. Tyvärr var det inget som höll, men det var i vart fall något jag gjorde ett litet tag. Men jag är absolut med dig på att jag inte egentligen bryr mig så mycket om vad jag presterar, utan mest vill att min kropp ska hållas i trim.
Sedan tror jag att vi är rätt olika på det här med struktur, som ju också många andra har tagit upp. Jag är en fruktansvärt ostrukturerad människa, som kan gå väldigt långt för att undvika att titta på ställen där jag kan tänkas ha placerat en påminnelse om att göra något. Just det här att strukturera livet är något som får mig att reagera med en sorts instinktiv motvilja och gör mig illa till mods.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Mycket av min vilja att lära mig olika kreativa saker handlar om en vilja att vara med eller att kunna göra något andra gör. Jag går till exempel på öppna scenen på Mässingshornet och tänker "Vad roligt det hade varit att kunna vara med och spela!". Eller så ser jag någon posta en snygg bild i Nördkonst-gruppen på Facebook och tänker "Om bara jag hade kunnat få ner mina mentala bilder på papper!". Tyvärr innebär detta också att jag jämför mig en del med andra. Så jag ser personer som tar hand om sina barn, har ett högkvalificerat heltidsjobb och dessutom lyckas utöva ett par fritidssysselsättningar där de har uppnått en hög nivå av skicklighet och dessutom hålla kroppen i form, och så jämför jag med mig själv som inte har barn, enbart har timvik och ändå inte lyckas ta mig tiden att förbättra mig. Så det blir att jag grämer mig över mina låga energinivåer och över att jag haft så pass mycket tid på mig i livet att bli bra på saker jag hade velat kunna, men ändå bara har ödslat min tid på – vadå? Inget som gjort mig bättre på något, känns det som. Så min vilja att bygga någon sorts vanor för att förbättra mig själv handlar också om att försöka kompensera för vad jag upplever som en långvarig lättja som gjort mig mindre nöjd med mig själv.
Jag vill komma med ett helt annat tips: prata om vad du ska göra/har gjort. Säg "nu ska jag till gymmet" när du går från jobbet. Visa teckinigar för folk, eller ännu hellre rita där de tittar på. Att förklara att man gör/har gjort saker och visa dem är för min del en mycket viktig del i att få nåogt alls gjort.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Skulle du rekommendera att sköta det på egen hand via videor, eller att söka upp en yogastudio? Jag har aldrig ägnat mig åt det, så är det kanske värt att få hjälp från någon som har koll?
Jag vet inte om det har sagts, men jag har märkt att mål med belöningar funkar bra för mig. När jag har sprungit totalt tre mil så får jag en treat. Jag gillar att ta i lite, köpa något för en femhundring eller ännu mer till mig själv. Ett spel, bio och middag, onödigt dyra plastfigurer etc etc.
Det coola är att jag noterat att det inte ökat min konsumtion nämnvärt för tidigare köpte jag allt detta ändå medan nu så har jag ett bivilkor för det hela.
Det coola är att jag noterat att det inte ökat min konsumtion nämnvärt för tidigare köpte jag allt detta ändå medan nu så har jag ett bivilkor för det hela.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Mitt problem när jag har gjort det förr är att jag alltid har tappat vanan efter ett tag, så när folk frågat om det senare har jag mest fått muttra ett "det blev inget med det".
Träna hemma (ens något litet) går inte alls för mig, men tar jag mig till gymmet så kör jag en dryg timme som en duktig gosse (det finns liksom inget annat att göra där). Min utmaning är alltså inte att träna utan att ta mig till platsen där tränandet sker.
Tar du dig till yogastudion kommer du träna. Sätter du dig vid ritbordet kommer du rita. Slår du dig ner vid ett piano kommer du spela på det. Etc.
Ingen aning om det här hjälpte men kanske en infallsvinkel.
PS. Min personliga stötesten är inte att alla andra är duktiga utan att alla andra har 7000 kompisar och gör roliga saker hela tiden. Troligtvis är det inte sant. DS.
Tar du dig till yogastudion kommer du träna. Sätter du dig vid ritbordet kommer du rita. Slår du dig ner vid ett piano kommer du spela på det. Etc.
Ingen aning om det här hjälpte men kanske en infallsvinkel.
PS. Min personliga stötesten är inte att alla andra är duktiga utan att alla andra har 7000 kompisar och gör roliga saker hela tiden. Troligtvis är det inte sant. DS.
Trent Reznor sa en gång någonting i stil med "om jag sätter mig ner med ett tomt papper och en penna och försöker skriva den perfekta låten så är det enda jag får ut av det ett tomt papper". Jag tror det ligger mycket i det. Ritar man tio bilder och en av dem blir bra så är det den bra bilden folk kommer komma ihåg.
Übereil
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Problemet med det är att, tja, jag skriver ju. Och jag har aldrig riktigt känt så kring mitt skrivande – jag producerar något, och så blir det i mitt tycke helt OK (fast jag har som bekant ingen vidare förmåga att bedöma det). Men jag har aldrig upplevt den här processen av nötande, förkastande, hårt arbete och liknande som så många kreativa människor beskriver, vilket får mig att misstänka att jag egentligen inte är vidare bra.
Typ, idag såg jag ett gäng bekanta dela den här bilden på Facebook:
Och jag känner verkligen inte igen mig i det. Jag tycker inte det känns som om jag jobbar hårt när jag skriver saker, vilket gör att jag inte heller känner att det har något värde innan jag får det bekräftat av, typ, läsare som inte känner mig och inte har någon som helst anledning att säga snälla saker. Så att ta mig an saker i stil med att nöta in andra färdigheter får mig att känna att jag kanske inte ens är bra på de saker jag redan tror mig kunna, eftersom jag inte har gått igenom samma process där.
För mig har hemmaträning/yoga funkat enormt mycket bättre än träning på gym eller i en studio. Tröskeln är lägre - ingen som tittar, det är bara att köra igång och jag behöver inte ta mig iväg nånstans. Har jag börjat en yogavideo så har jag lurat mig själv att jag måste jag köra igenom hela, vilken får mig att ta mig igenom hela passet
Dimfrost
Special Circumstances
Det här är inte ett tecken på att du är lat utan mer ett tecken på att du är deprimerad, skulle jag säga. (Källa: egen erfarenhet.)
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Jo, men slutprodukten blir ju densamma – att jag spenderat tjugo år (mer eller mindre) med att vara mindre produktiv än jag hade kunnat vara, prestera sämre och inte lära mig saker jag hade velat kunna. Kanske rent utav att långvarig depression har åsamkat mig permanenta hjärnskador som innebär att jag aldrig kommer kunna prestera på en normal människas nivå. Att det så att säga är utan min förskyllan gör det ju inte mindre surt.
Dimfrost
Special Circumstances
Det är inte det jag menar. Jag förstår att slutprodukten blir densamma, men att det inte är rationellt och hälsosamt att utgå ifrån de upplevda misslyckandena när det gäller att bygga vanor. Men jag är oförmögen att ge några bra råd här. Jag ville bara uppmärksamma en potentiellt destruktiv analysväg.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Samtidigt tänker jag att ett mått av realism kring vad man kan prestera är en nödvändighet. Problemet är att bedöma exakt vari denna realism består – om jag underskattar eller överskattar min förmåga.
Just nu är jag den ende som har @Svarte Faraonen nya Eon-bok Troll & vättar i bokhyllan, men nästa vecka börjar utskicket! Så jag vill med bestämdhet förkasta påståendet om improduktivitet!
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Skrivandet av den boken är dock ett exempel på vad jag pratar om. Jag gjorde inte det som någon mödosam strävan, inte någon jobbig process. När jag ser hur andra personer som skriver beskriver sina vedermödor känner jag inte alls igen mig, så det känns mer som om jag bara leker författare.
Franz
Nin geed gali jirey geed loo ma galo
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 6,906
Kan det handla om att du har roligt under processen när du skriver men inte har lika roligt när du tecknar eller tränar?
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Ja, absolut. Men då blir det ju svårt att bättra mig inom något där jag inte tycker det är lika roligt.
Ja? Naturligtvis är det så. Jag hoppas du inte väntade dig något annat.
Skall man bli bra på något så är det en massa övning och repetition som behövs. Finns tyvärr inga genvägar runt det.
Är det något man inte tycker är särskilt roligt så blir all den där övningen ganska tråkig och jobbig. Lyckligtvis så blir de flesta aktiviteter lite roligare när man börjar behärska dem.