Nekromanti Hur dog era husdjur?

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
Jag hade en vädurskanin (slokande öron) en gång i tiden. Den var riktigt smart. Lyckades fly ur buren vi byggt flera gånger genom att vicka hönsnätet fram och tillbaka så att det slutligen brast. Så ibland var kaninrackarn borta i flera dagar, men när det började regna så kom den blöte stackarn hem och upp på bron och ville bli ompysslad.

/Han som kan säga att kaninen åt ihjäl sig när den fick för mycket grön föda efter en vinter med mestadels pellets
 

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
Vi, det vill säga min storasyrra förr kanske åtta år sedan, hade två eldsalamandrar. Det vill säga, först var det bara en, en jävligt het akrobat som hette Kelis och kunde göra saker. Sedan köpte vi en till, den lite större Kompis.

De bodde i ett stort akvarium och allt var frid och fröjd, men sedan så råkade Kompis fastna under en sten med ena benet. Och nu kommer det fantastiska i kråksången.

Kelis åt nämligen upp sin kamrat levande, ganska hemskt egentligen. Kompis var där med ute ur bilden, men kort därefter blev Kelis deprimerad och ville inte äta. Han svalt ihjäl, stackarn. Och så var två eldsalamandrar hädangångna. Frid över deras minne.

-Hjalle, gillar ödlor.
 

Eva Florén

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
2,107
Location
Smara - Stockholms län (7,5 km Edsbro, 20 km Knutb
-Akvarium - Jodå, vi har det och vid ett delvattenbyte (man byter delar av vattnet, inte allt på en gång pgr av att man vill behålla bakteriefloran) hände följande. Disträ och sömning så tappade jag "klockan" (slangänden som ska i akvariet när man tappar av vatten) i nedanstående fotbadkar (den bara nuddade ner) och gick sedan och gjorde allt enligt konstens regler. En halvtimme efter vattenbytet började en del fiskar simma med buken mot ytan... Förtvivlad stod jag och såg våra älskade fiskars dödskamp. Temperaturen var grejt, lufttillflöde grejt osv. Jag förstod bara inte vad som hände. Tills jag kom på det. I fotkaret använder vi fotbadsolja... det var den lilla minimala mängden olja som nu effektivt dödade våra fiskar. Det blev så att säga ett dyrt fotbad, lite över 600 spänn gick åt att ersätta de fiskar som dog.

-Katter. Jag har genom åren förlorat åtskilliga katter. Endast ett fåtal vet jag hur. De flesta har försvunnit ute i "skogen". Men Arwen, min första älskling dog vid sidan av vägen. Inga skador visade att hon blivit påkörd, troligen rörde det sig om en inre infektion som vi inte upptäckte i tid. Surran avlivade vi för lite över ett år sedan - cancer i hela bröstkorgen. Vi avlivade henne när absesserna (eller vad det heter) började blöda och hon uppvisade tydliga tecken på konstant smärta.

- Chinchillor. Är experter på utbrytning, men har också den mest delikat tunna benstomme. Broderns tillfälligt inkvarterade chinchilla (jul och alla var hemma hos oss) bröt obehagligt nog benet och när vi ringde runt för assistans hos tidens veterinärer så var det ingen som ansåg att det var någon idée att ta hand om lillkrypet. Han dog, förmodligen i stora smärtor.

- Gerbiler. Avlivning av femte kullen... de höll på att bli alldeles för många och jag klarade inte av det... slutet var grymt och jag kommer aldrig göra om något liknande.

- Grannens dansmus. Här förenade vi pjosk med mord. Saken var den att grannen inte förmådde att avliva djuret framför ögonen på sin dotter (eller ens i närheten av hemmet) så maken min tog hem den till oss (rehoming :gremfrown: ) och vi lämnade över problemet till Katten Arwen.... Jodå. I en låda satt dansmusen och stank (de luktar illa helt enkelt) och vi satte ner Arwens framtassar i densamma. Arwen vägrade att ta i musen. Den var ju mattes! :gremsmile: Det tog en del propsande innan katten slutligen avverkade musen. Hon var ju hårt uppfostrad med att djur i bur eller låda var inte tillåtna... :gremsmile:


Vi har haft fler tragedier med vilda djur än jag vill räkna. Som när grannen gjorde en Runar... eller vår variant på Runar. Sätt honom i vardagsrumsfönstret, peka ut rådjur med brutet bakben, låt musik spela högt och låt honom skjuta sagda djur. Givetvis har grannen licens och vi hade varit i kontakt och fått klartecken från polis. Skottet gick snett ner mot backen (vilket är viktigt i sammanhanget då vi bor i sommarstudeområde - även om han missat, vilket en så skicklig jägare som han är och på det avståndet inte borde göra, så kommer inte kulan ta något annat än backen.). Så fick vi bort ett skadat rådjur ur vår rådjursbesättning som de åren (innan vi fick jägare i området) kunde vara så stort som 20-30 djur bara i vår del av området.

Påkörda djur är en helt annan historia... två katter, en räv och nu sist ett rådjur. Som gjorde väldigt liten skada och dog ögonaböj. Puh!

:gremsmile:
 

haltageten

Dum inuti huvudet
Joined
11 Apr 2004
Messages
578
Location
Stockholm
När jag var liten hade jag ett aquarium där det simma en hel del glada fiskar. Men sen blev dem sura och griniga och ville vakta sina revir. Det började med att dem bet sönder varandras stjärtfenor. Sen så gick det vidare till att dem åt upp varandra. Detta grundar jag på att en av de mest plågade stackarna låg köttad på botten av aquariet. Den enda fisken som inte drabbades var min vitprickiga, feta chokladmal. Den levde tills bara för något år sedan. Den var stor för att vara så liten. Nu ligger dess skelett i bokhyllan och ser allmänt ballt (larvigt).

Sen så hade vi även en stor rysk herdehund. Den var enorm och lade lätt upp huvudet på bordet för att titta, och smaka på vad vi åt till middag. Designat för ryska vintrar och slagsmål med varg och björn så var den inte direkt anpassad för svensk sommar och fick stora variga eksem, sår, whatever på ryggen så vi förmådde oss inte att se Morris, som han hette, lida. Det är iaf en jycke jag inte kommer glömma.

- Jocke, djur är fest.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
"...absesserna (eller vad det heter)..."
Om det är varböld du menar så är det nästan rätt. Abscess. Lärde mig det ordet när jag läste igenom A i ordboken en gång i tiden. :gremsmile:

"Gerbiler."
Bildgooglade och guuud vad söta de var. Skulle dock inte vilja ha någon gnagare som husdjur, då jag antagligen tröttnar på dem efter 2-3 månader. Dessutom så märkte jag att jag var allergisk mot chinchilla när jag hade en i lägenheten. Visst, det behöver inte betyda att jag är allergisk mot alla "råttor", men varför ta risken?

"dansmus. /.../ och vi satte ner Arwens framtassar i densamma. Arwen vägrade att ta i musen. Den var ju mattes!"
Jag hittade bara att dansmus var någon psykisk sjukdom. Lydig katt. Visste inte att man kunde lära katter något... annat än att skita i en låda då. :gremsmile:

/Han som skapade tråden för det är nästan något tragikomiskt i hur husdjur dör (men det är också intressant att veta anledningen)
 

Dewil

Skrivbordsgeneral
Joined
30 Jun 2000
Messages
1,769
Location
Nett-ruh-bi
Figuren Babsan hade en gång ett tv-program som hette Babsans Show. Ett stående inslag där var "Hur dör djur?", en parodi på Söndagsöppets "Hur gör djur?" :gremsmile:

Till allvaret: Familjen hade en gång två kaniner. Den ena fick något fel, antingen en ryggskada eller en tumör som pajade ryggmärgen, men hon blev i alla fall förlamad i bakkroppen. Det hindrade förvisso inte henne från att flänga omkring som ett jehu och jaga kanin nummer två, men vi blev tvungna att hjälpa henne att tvätta sig eftersom handikappet dels gjorde henne inkontinent och dels försvårade hennes rörlighet såpass att hon inte klarade av att tvätta sig själv. Hon magrade dessutom kraftigt, trots att hon fortfarande åt som en häst, eller i alla fall som en mycket större kanin. Veterinären trodde att ryggskadan hade stört hennes näringsupptagning.

Efter ett par månader beslöt i alla fall mina föräldrar att vi borde avliva henne eftersom hon inte verkade må så bra längre. Vid det laget bestod hon bara av skinn och ben så veterinären behövde tre försök innan sprutan med narkosvätska hamnade i kaninen och inte på min t-shirt.

Lämnad ensam började den andra kaninen att matvägra och dog så av sorg efter tre veckor.

Dewil
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Jag är uppvuxen i en familj utan husdjur men med gott om nyttodjur. Vilket i praktiken innebär en liten gård med diverse halvtama djur som alla förväntas fylla en uppgift som till exempel att bli föda (en av de enklare) eller fånga möss. Detta har förstås medfört att massor av djur har passerat förbi i revy utan att några starkare band har skapats mellan mig och dem. Än idag har jag ett ganska osentimentalt förhållade till djur, framförallt katter. Den vanligaste döden för våra katter har varit överkörning eller att de krypit in i en motor för att värma sig och sedan dött eller skadats svårt när bilen startats.

Eftersom jag var äldst i syskonskarar föll det ofta på min lott att skrapa ihop diverse kattrester och slänga dem på dynghögen eller gräva ner dem någonstans. En inte särskilt kul uppgift kan jag meddela.

Någon gång när jag är lite mer fast rotad och bor bra så ska jag skaffa mig katt, hund eller bådeoch.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Well, tror bestämmt att min kanin åxå dög av övergödning. Eller ja, han var sig inte riktigt lik efter det att vihade kastrerat honom.. Har nog aldrig sett en så fet & slö kanin någonsin efter detta..

/ Johan K, som pga alergin hade dessa kaniner utomhus & i lekstugan...
 
Top