Nekromanti Hur förmedlar ni spelvärlden till spelarna?

[wilper]

Jag har flera gånger funderat på att dra igång spel i etablerade spelvärldar, tex Ars eller 2300AD (som har en helt fantastisk spelvärld). Men hur skall jag förmedla spelvärldarnas särart till spelarna?

För diskussionens skull så kan vi anta att jag har traditionella sluskar och latmaskar till spelare. Sluskar har egenskapen att man ogärna lånar ut sina 20 år gamla klenoder till rollspel till dem. Latmaskar har egenskapen att de inte orkar se en film, än mindre läsa en bok, före spelet för att komma in i spelvärldens tänk.

Är jag hänvisad att leta reda på likasinnade på nätet och spela IRC/Forum-spel?

 

[Genesis]

Jag föredrar ju spel som inte har en detaljerad spelvärld, men jag kan tänka mig att ett vettigt sätt är att rollpersonerna från början inte känner till jättemycket av spelvärlden och sedan upptäcker den tillsammans med spelarna under spelets gång.

//Genesis postar på lunchen.

 

[Organ]

Jag skriver en kort sammanfattning av det spelarna behöver veta för att kunna spela som jag sedan mailar ut till dem. Jag har aldrig spelat med någon som varit så slapp att denne inte kunnat offra två minuter för att sätta sig in världen. En vanlig miss och något man ska akta sig för dock är att ge dem för mycket info. Det spelar ingen roll hur coola grejor det finns i settingen, om det inte är något spelarna bara måste veta för att kunna spela de första gångerna så är det bäst att hoppa över det. Sådant kan man alltid kompletera vad det lider.

/Anders

 

[wilper]

Sagan om ringen-stuket där rollpersonerna är hober som släpas ut på äventyr i världen? Jo, det är ju ett traditionellt sätt att angripa problemet.

Vad gäller din första ansats så har vi spelat mycket sådant, och det har varit trevligt. Men jag tycker att det är synd att det finns strålande spelvärldar som ligger orörda bara för att jag inte listat ut hur jag skall knuffa spelarna över tröskeln in i dem.

 

[Mogger]

Enligt en överenskommelse

Vi drar idag igång vår Burning Empireskampanj, och vår förlaga till spelvärlden är Coriolis, alltså 3:e Horisonten. Vad är unikt med 3:e Horisonten? Vad är det som lockar spelarna att med 3:e Horisonten? Jag vet inte allt det här. Så vad man gör i BE är att man skapar världen tillsammans. Om jag förstår dig rätt är det särarten du är ute efter, alltså det som du tycker är coolt med världen. Kan du formulera de dragen kort och koncist? Se till att valen präglas av dem isf. Sedan börjar ni brodera ut detaljerna tillsammans, och om ni inte iom det har ett färdigt kampanjuppslag så ska jag äta upp dina polisonger!

Den intressanta frågan här är ju nämligen varför vill du förmedla en spelvärld till spelarna? Vad vill du uppnå med det?

I många fall leder nämligen sånt här till läxa, och jag vet att mina spelare (vissa iaf) är hopplösa med sånt. Då för man lösa det på ett annat sätt.

Jag får väl återkomma imorgon och säga hur det gick, för det här är bara teori än så länge.

 

[wilper]

Re: Enligt en överenskommelse

Ang Burning Empires i Coriolis... Vem skall jag döda för att få en plats i den spelgruppen?

Vi körde ett upplägg liknande det du beskriver när vi spelade TSOY-kampanjen, jag spikade några fakta och sen gick vi några varv runt bordet och fördjupade/broderade ut det. Det funkade riktigt bra. Men eftersom mitt mål är "Att spela rollspel i 2300AD-settingen precis som den står skriven." är det ganska kontraproduktivt att "släppa in" spelarnas infall i världsbeskrivningen. Jag skulle vilja ha ett mer traditionellt upplägg där spelledaren dikterar allt som inte är rollpersonerna. Men samtidigt vill jag givetvis ha spelare som är lika peppade inför kampanjen som jag är.

 

[Mogger]

Re: Enligt en överenskommelse

[ QUOTE ]
Ang Burning Empires i Coriolis... Vem skall jag döda för att få en plats i den spelgruppen?

[/ QUOTE ]

Antagligen din arbetsgivare, om jag har förstått saken rätt.

[ QUOTE ]
"Att spela rollspel i 2300AD-settingen precis som den står skriven." [...]Men samtidigt vill jag givetvis ha spelare som är lika peppade inför kampanjen som jag är.

[/ QUOTE ]

Du får du sälja in det med den vassaste och lenaste tungan du har. Det finns inget annat sätt.

 

[wilper]

Re: Enligt en överenskommelse

[Farbror Barbro]Det finns inga genvägar till det perfekta...[/Farbror Barbro]

Mutter mutter.

 

[Kinapuffen]

Jag har spelare som har ungefär samma drag. Jag brukar försöka sammanfatta de viktigaste dragen kort och fint på några a4 som de kan läsa igenom. Sen har jag ett möte där vi diskuterar och pratar igenom allt och där jag smyger in så mycket information som möjligt och låter spelarna ställa frågor. Där brukar jag också ta upp eventuell uttalad stämning i världen och inspirationskällor som de kan söka upp själva ifall de orkar. Efter det så inleder jag varje spelmöte med att jag drar lite kort information om någon del/aspekt av världen som kan komma att bli relevant för omgången eller som jag helt enkelt tycker att de ska veta. Den approachen brukar ge hyfsat välinsatta spelare tycks det mig.

 

[wilper]

Du tycker inte att det spoilar mötet att ge spelarna viktig info om X precis innan X dyker upp i kampanjen?

 

[thark]

Är det en spoiler att visa pistolen på spiskarmen som senare kommer att användas i tredje akten?

 

[Genesis]

Jag lirade en Fading Suns-kampanj för ett tag sedan. Där funkade det hela mycket väl, eftersom jag snackade mycket om kampanjen innan den började. Prata litet om världen och vad som är häftigt med den och varför du vill spela i den. Ett antal sådana samtal med de andra spelarna ger en hel del info till dem.

 

[thark]

En viktig grej vad gäller att använda förskapade spelvärldar är IMHO att undvika frestelsen att ha med så mycket man kan och visa upp så mycket som möjligt av spelvärlden. (Som FtB-lyssnare är du säkert bekant med "tour de realms"-konceptet, men det behöver inte vara så extremt för att vara ett problem, jag inkluderar även att t ex inte involvera fler faktioner än vad som är absolut nödvändigt i sin komplott, och så vidare.)

Världen kommer oundvikligen att ha massor av balla grejer i sig; plocka ut de du vill använda och använd det urvalet till maximal effekt. Applicera "law of conversation of npcs" även till setting-element, så att säga.

 

[wilper]

Mmm, det är nog lite balansgång där. Jag kör gärna ett stickspår för att få ge lite färg till spelvärlden. Något som jag uppskattar även som spelare.

 

[solvebring]

Jag brukar göra det via beskrivningen av omgivningen och genom SLP's. Försök hitta välformulerade bekrivningar som klingar klockrent ihop med lika klockrena liknelser som verkligen sätter pricken över vad det är du försöker förmedla. En enkel liknelse kan vara utomordentligt träffande i sin just enkelhet för "det där" är just som "det här".

Se till att de liknande sakerna som lika gärna kunde finnas med i filmen/boken rör sig i din spelvärld. Sedan, hur SLP's ser ut, pratar, och främst de åsikter och tankar som läcker ut mellan dem, det säger mycket tycker jag. Vill jag skapa ett intryck om en plats kan ibland SLP's prat säga mer än själva beskrivningen. Svårt att förklara riktigt precis. Men låt mig säga så här, ta det ur filmen eller boken som du tyckter illusterar det hela bra och kör det runtom RP under spelmötena och gör det till dina ord så att de inte bara ser själva scenariot utan även världens djup och omgivning.

 

[wilper]

Mmm, bra tips när man redan är igång. Jag är just nu i ett tidigare skede då jag försöker bygga intresse för en blivande kampanj, och förbereda spelarna inför rollpersonsskapande.

 

[wilper]

Ars Magica ja.

Sedan när jag listat ut hur jag skall få med knotten i spelgruppen på hur cool spelvärlden är så återstår bara att få med dem på truppspelskonceptet också. Och det verkar vara en ännu större uppförsbacke. Jag behöver hitta gamla troll att spela med i Luleå.

 

[Johan K]

Men hur skall jag förmedla spelvärldarnas särart till spelarna?

Noveller, kanske. Om du skule ha nån novell liggande. Elelr iaf nån lite stämmnings-snutt liggadnes på lager. Så använd det. Eller så beskriv det bara, rakt upp & ner. kanske inte så kule, men fårhoppningsvis så kanske det väcks nått intresse hos dem att vilja veta mer.

/ Johan K, som är lagom mätt just nu.

 

[Miriam]

Min lösning på det här problemet har varit att köra introduktionsäventyr som liknar de konventsscenarion som florerar. Det vill säga att man skriver färdiga roller där man kan passa på att få in det viktiga med världen och även ge en känsla för regelsystemet, och sen till det skriver man ett äventyr som sätter stämningen. För även om jag och dom flesta jag spelar med tycker det är jätteviktigt att få vara med och göra sina roller till längre kampanjer själv så är inte en kväll så farligt att umgås med en helt annan roll. Det har också den fina effekten att när det sen är dags att göra roller för kampanjen så har alla spelarna både en känsla för världen, och för spelledarens stil vilket till exempel kan vara viktigt i system med för många färdigheter (om man inte varit med förut är det säkert svårt att inse hur många gånger man kan slå finna dolda ting eller upptäcka fara jämfört med andra färdigheter i klassiska dod för att ta ett känt exempel).

Jag tror det är många som inte skulle orka läsa en faktaspäckad a4 som skickas på mailen en vecka innan men som ändå skulle läsa och tycka det var kul att läsa en a4 med den roll som ska spelas under kvällens äventyr eftersom det blir så mycket mer direkt.

Enda risken jag ser är väl kanske att det blir väldigt mycket som sen ska "presteras" under det där introduktionsäventyret, det har hänt mig att äventyret blev dåligt och att kampanjen sen aldrig kom igång eftersom spelarna snarare tappat än fått intresset, men då kanske det ändå är lika bra att spela något annat.

 

[wilper]

Oooooerhört listigt! Tack så mycket!

Det är naturligtvis så jag skall göra.