Hur får man en intressant rollperson?

[Zeedox]

Vill man ha en utmaning så försöker man gestalta en intressant människa som är lycklig. Det är svårare.

Många av mina absoluta favoritkaraktärer är hellyckliga helyllemänniskor. De landar ofta bäst efter att jag blivit mätt på annat som är mörkare.

 

[ceruleanfive]

Ni har svarat fel, allihopa. Rätt svar var ”en rolig dialekt”.

 

[crilloan]

Med risk för att upprepa mig så tycker jag en intressant rollperson är någon som gör intressanta saker med de andra rollpersonerna.

Jag blir aldrig särskilt intresserad av en rollperson innan den hamnat i spel. Det spelar ingen roll vad som står på formuläret från början. Personligheten och egenskaperna levandegörs för mig först i mötet med gruppen och spelvärlden.

//EvilSpook

That

En rollperson som är intressant och ger de andra spelarna något att spela med. Den buttre riddaren från monsterslaktarsläkt som har krav på sig att fixa fru för att föra släkten vidare*. Sedan de andra spelarnas mer eller mindre lyckade försök att hjälpa till..
En bra skapad rollperson och en spelare som får andra att växa hjälper spelledaren med världen.

/C

*jorå så att, faktiskt från vårt drullande i Dimmornas dal.., Anabella verkar vara ett bra kap hittills

 

[Oscar Silferstjerna]

Detta har jag alltid trott vara sant, men tappade tron på det. Att det inte liksom funkar så bra och dessutom tappar luft när det är avslöjat. Men ni som får detta att lyfta, vad är tricket?

Jag tror inte att det går att säga något generellt om vad tricket är. Helt enkelt för att det inte finns ett enda trick utan många. Spelar man bara ett äventyr behöver hemligheten passa just det äventyret - och förmodligen också avslöjas i det (om det nu inte bara är den enskilde spelaren som har kul med hemligheten). I en längre kampanj kan det finnas flera lager i hemligheten - RP:n är inte bara KGB-agent utan jobbar egentligen som mullvad åt CIA men till slut visar det sig att KGB har känt till detta hela tiden och därför serverat vilseledande information etc.

Vad tricket är tror jag också har med settingen att göra. Vilken typ av hemligheter passar i Mutant? Eller Noir? Eller Call of Cthulhu? Det blir helt olika saker. Jag tror också att en del settingar passar särskilt väl för hemligheter medan andra inte alls gör det. En förutsättning för en mer komplicerad hemlighet är nog att karaktären inte dör genast. Att Ash i Alien blir intressant är för att man först har trott att han är människa (bara när man ser om filmen inser man att han är robotlik hela tiden). Så det handlar om att först bygga upp en förväntan, även om det är lätt att det blir förutsägbart om spelarna kan settingen bra.

En del settingar närmast är sina hemligheter. Tänker exempelvis på Mutant och Pyrisamfundets historia. Olika aspekter av den är ganska lätta att bygga in i enskilda personers bakgrunder - psi-mutationer, hemligt ursprung, koppling till enklav, medlemsskap i Järnringen eller annat sällskap etc. Egentligen fungerar många andra settingar på liknande sätt. Det finns något större att ta reda på i spel. Gör någon eller alla RP:na till en del av det. Om det är intressant för alla i spelgruppen att känna till hemligheterna i förväg beror förmodligen på hur man spelar och vad man tycker är viktigt för upplevelsen. Själv tycker jag att det är viktigt att kunna överraska varandra.

 

[krank]

Eftersom jag spelar med ganska starkt fokus på att Lösa Äventyret™ så är "intressant rollperson" ju sällan mitt mål, men en sak jag missat om den nämns är att låta rollpersonen helt enkelt ha något att tillföra gruppen som ingen annan har. En förmåga som är hyfsat flexibel och kan användas i olika situationer till exempel. De bästa förmågorna är ju de som inte är one-trick-ponies; rena stridsförmågor är ju t.ex. aptrist medan "kan teleportera små saker upp till en meter" kan användas i tusen situationer på tusen olika sätt. Då blir rollpersonen användbar, och användbar är ju också en sorts "intressant" =) Dessutom en typ av "intressant" som inte distraherar från att Klara Äventyret™ =)

 

[Zeedox]

Eftersom jag spelar med ganska starkt fokus på att Lösa Äventyret™ så är "intressant rollperson" ju sällan mitt mål, men en sak jag missat om den nämns är att låta rollpersonen helt enkelt ha något att tillföra gruppen som ingen annan har. En förmåga som är hyfsat flexibel och kan användas i olika situationer till exempel. De bästa förmågorna är ju de som inte är one-trick-ponies; rena stridsförmågor är ju t.ex. aptrist medan "kan teleportera små saker upp till en meter" kan användas i tusen situationer på tusen olika sätt. Då blir rollpersonen användbar, och användbar är ju också en sorts "intressant" =) Dessutom en typ av "intressant" som inte distraherar från att Klara Äventyret™ =)

I de lägena tycker jag också att kontakter kan göra rollpersonen intressant! Typ om man har en historia till labbteknikern, eller känner en antikvarie, etc, etc. Det gillade jag verkligen när jag testade Blades in the Dark.

 

[Zire]

En intressant rollperson är en rollperson som man vill höra mer om.

Följande skulle jag vilja höra mer om:

• En rollperson som har tydliga svagheter som man förväntar sig kommer att komma i vägen för vad den hittar på.
• En rollperson som är i en väldigt besvärlig situation som tvingar den att fatta avgörande beslut.
• En rollperson som befinner sig i en osäker situation där det är oklart hur det kommer att sluta.
• En rollperson som är en trafikolycka man inte kan hålla blicken borta från. Det kommer att gå åt helvete på något sätt, frågan är hur.
• En rollperson som man kan känna sympati för, som fattar moraliskt begripliga beslut.
• En rollperson som dras till obalans och inte väntas behålla en statisk situation. Typ om rollpersonen blir bonde och söker sig till det lugna livet så vet man att tidigare eller snara framtida handlingar kommer att leda till att personen slits ur balansen och tvingas till intressanta val.

 

[Rangertheman]

Med risk för att upprepa mig så tycker jag en intressant rollperson är någon som gör intressanta saker med de andra rollpersonerna.

Jag blir aldrig särskilt intresserad av en rollperson innan den hamnat i spel. Det spelar ingen roll vad som står på formuläret från början. Personligheten och egenskaperna levandegörs för mig först i mötet med gruppen och spelvärlden.

//EvilSpook

Håller helt med! Hur rollpersonen interagerar med övriga rollpersoner och med spelvärlden är det som gör hen intressant.

Jag har varit med om en rollperson som vore hyperintressant om hen var en karaktär i en roman, men det fanns varken öppningar- eller dynamik gentemot de övriga rollpersonerna och då funkade det inte. Till råga på allt skavde hen mot premisserna för äventyret också. Hellre då en enkel servettskiss som formas av omgivningen och äventyret.

 

[Rangertheman]

Jag är generellt sett inte särskilt förtjust i hemligheter eller för mycket annat som inte delas med resten av gruppen. Om det inte är en uttalad del i scenariot, som till exempel i Alien, så riskerar det att skada tilliten mellan spelarna, mer än det tillför något till spelpassen.

 

[Mogger]

Jag tycker att det räcker med detta;

1. Vad vill din RP uppnå?
2. Varför?
3. Vad står i hennes väg? Varför har hon inte redan uppnått det?

Det här kan man diskutera runt och hela bordet bör vara med så får man en kreativ "RP-workshop" där alla bollar och brainstormar.

Det behöver inte vara krångligt eller unikt. Det viktigaste, tycker jag, är att du som spelare bryr dig. Annars är det bättre att slopa det och göra en RP som iaf passar in i sällskapet. Då kommer nog drivkrafterna och motgångarna ändå.

 

[Ymir]

Inre konflikt.

 

[aknaton]

Följ Dostojevskij här: Alla lyckliga människor är lika, men alla olyckliga människor är olyckliga på sitt egna, unika vis.

Jag tycker nog din synpunkt låter mer som en travestering på första meningen i Leo Tolstojs roman Anna Karenina: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt särskilda sätt."

Men bortsett från mitt kvasiintellektuella gnabb så är det en bra synpunkt

 

[Genesis]

Jag tycker nog din synpunkt låter mer som en travestering på första meningen i Leo Tolstojs roman Anna Karenina: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt särskilda sätt."

Men bortsett från mitt kvasiintellektuella gnabb så är det en bra synpunkt

Jag tänkte när jag skrev det:

1. Är det här Dostojevskij, eller är det någon annan ryss? Jag borde kolla upp det.
2. Hur fan stavar man Dostojevskij på svenska? Jag borde kolla upp det.

Sedan kollade jag inte upp någon av dem, så tack för rättningen! Har alltid haft svårt att hålla isär de där ryssarna.

 

[Basho]

Vad tycker du gör en rollperson intressant och varför? Både för spelaren i fråga och för medspelarna? Vilka verktyg finns det för att hjälpa spelare att skapa intressanta rollpersoner?

Unika karaktärer med egenheter, svagheter, relationer till andra karaktärer, SLPs, spelvärden och till vad spelet ska handla om gör en rollperson intressant. Detta ger spännande karaktärer som tar initiativ och som det är intressant att se hur det ska gå för dem.
Jag har utgått från ungefär följande:

• Create a character connected to the premise and the problem the game will be about.
• Create a character with human weaknesses. Someone you care about. Think about the character in different everyday situations.
• Skip what you as a player don't care about.

Concept. Who or what you are. Origin and occupation. Something unique that makes you special and sets you apart. Something that makes you as a player interested in the character and that you want the game to be about.
Drive. Desire, dreams and passion. Makes you feel something, to act, and to expose yourself to hardship and danger. What do you want? Why? What is stopping you?
Goals. Concrete and short-term goals you strive for. Can be achieved within one or two game sessions. Is there a problem or a difficult situation?
Flaws and Distractions. Causes difficulties for you. Can be in the Concept. E.g. flaw, vulnerability, obligation or responsibility, follies, phobias (lingering irrational fear), manias (obsession or compulsion about a subject).
Character traits and Personality. Can be concretized in a sentence.
Quirks. Behaviour, routine, bad habit, or interest.
Relations to player characters. May contain tension and conflict but you must be able to work together. Come up with 1-2 “which of you” questions about history, emotion, relation, connection, or opinion for the other characters. Can be concept related. E.g. “which of you has hired me for my services?”
Relations to NPCs. An important person or friend whom you want to help and protect. A rival, competitor, opponent, or enemy. Contacts. The group can have different relationships to the same NPC.
Home. Do you have a home, your own house? Are there family members or a significant other?
Traumatic event. It has disrupted your normal life, which can't continue as usual. All characters can have the same event.

Jag vill ha intressanta karaktärer men vill också att de ska gå snabbt att skapa. Jag överväger slumptabeller för ovan punkter, och/eller att en del punkter kan fylas i för session två.

 

[nyvinter]

Sedan är det absolut så att luften går ur hemligheten när de andra vet och rollpersonen tagit sitt straff eller vad det nu handlar om. En bra hemlighet har ju reella konsekvenser för rollpersonen när den avslöjas. Kanske måste rollpersonen till och med pensioneras! Det är ju sånt som är bra för att bygga stakes. Men efteråt? Nä, en hemlighet är sällan speciellt intresseskapande efteråt. Att spela en rollperson som haft en hemlighet är ju inte så intressant.

Det här håller jag inte med om. En hemlighet och dess konsekvenser försvinner inte bara för att någon vet om den, i varje fall inte de bra. Nu har du folk med hållhakar på dig istället. Och om den avslöjas dramatiskt för allmänheten, då kanske folk dömer dig för det i flera år.

Men hemligheter tycker jag drivs bäst av två motsatta krafter: (1) rollpersonen som inte vill att det ska avslöjas och (2) spelaren som vill att det ska komma fram. Men detta beror också på att jag tycker att om något inte kommer fram i spel, så spelar det ingen roll alls. Om jag har en hemlig identitet och det bara stannar mellan mig och spelledaren och aldrig påverkar spelet, då är det en helt meningslös hemlighet.

 

[Mikl]

Jag håller med de som tar upp svagheter som en nyckel till att göra en rollperson intressant. Men det behöver vara en svaghet som inte de andra spelarna stör sig på. Exempelvis, en kamrat som inte går att ta med någonstans utan att den gör bort sig blir tålamodsprövande i längden. Det kan i vissa fall vara roligt första gången men det blir gammalt snabbt.

 

[God45]

Gör dem onda. När en ond karaktär varit följd ett tag i någon typ av media börjar folk gilla den. Då kickar kognitiv dissonans in och folk rättfärdigar för sig själva att de gillar karaktären genom att tillskriva den djup.

 

[Quadrante]

Jag håller med de som tar upp svagheter som en nyckel till att göra en rollperson intressant.

… med förbehållet att det är inte svagheten i sig, utan avvikelsen. Det finns något unikt att berätta om/med.

 

[krank]

Det här håller jag inte med om. En hemlighet och dess konsekvenser försvinner inte bara för att någon vet om den, i varje fall inte de bra. Nu har du folk med hållhakar på dig istället. Och om den avslöjas dramatiskt för allmänheten, då kanske folk dömer dig för det i flera år.

Ja, men det är ju något jag upplever snarare gör rollpersonen jobbig än intressant. I min spelstil, med fokus på att klara äventyret, då.

Men hemligheter tycker jag drivs bäst av två motsatta krafter: (1) rollpersonen som inte vill att det ska avslöjas och (2) spelaren som vill att det ska komma fram. Men detta beror också på att jag tycker att om något inte kommer fram i spel, så spelar det ingen roll alls. Om jag har en hemlig identitet och det bara stannar mellan mig och spelledaren och aldrig påverkar spelet, då är det en helt meningslös hemlighet.

Det där är ju verkligen något jag vänder mig emot. Vaddå meningslös? Kanske är det meningslöst för de andra spelarna, men vad spelar det för roll? Din hemliga identitet påverkar ju hur spelet känns för dig, och det är väl en mening i sig?

Sedan är ju sådana där motsatta krafter helt anatema för mig, eftersom jag föredrar inlevelse och dieges… Men som sagt, det gäller ju bara min spelstil. Är man okej med en massa metatänk och så blir det ju såklart en annan avvägning.

 

[Zeedox]

Att ingen nämnt ett intressant namn än! Flera av mina rollpersoner, samt andra jag spelat med, har vecklat ut sig i min fantasi enbart på grund av deras snärtiga namn.

…just därför den biten på rollformuläret är den svåraste!