Hur fungerar era hjärnor?

[Man Mountainman]

Talade med en spelare om detta, som gav vid handen att han hade en benägenhet att "låsa sig" vid sin egen tidigare visualisering av en situation. Därför kunde han ibland bli blind för handlingsmöjligheter osv eftersom de inte medgavs av den bild han skapat sig av situationen, även om ingenting hade etablerats åt ena eller andra hållet runt spelbordet.

Själv tror jag att mina visualiseringar tenderar att vara mer open-ended: de innehåller liksom "frågetecken", vita fläckar eller abstrakta placeholders där ingenting tydligt har etablerats. Möjligen har det fördelen att jag är mer benägen att föreställa mig alternativa möjligheter, ställa följdfrågor till SL och så vidare, för jag har inte låst mig vid någon given tolkning av situationen.

Jag tyckte den här kontrasten var intressant: tanken att visualisering på ett konkret sätt kan påverka en spelares strategiserande och beslutsfattande runt spelbordet, och vilken typ av information spelledaren bör förmedla till sina spelare inte bara för att de ska få en tillfredsställande estetisk upplevelse, utan för att de ska kunna ta sig an spelet på ett effektivt sätt. Kanske skulle vi alla vara betjänta av att tala mer med våra spelare om hur våra fantisatorer fungerar.

 

[Mogger]

Jag tyckte den här kontrasten var intressant: tanken att visualisering på ett konkret sätt kan påverka en spelares strategiserande och beslutsfattande runt spelbordet, och vilken typ av information spelledaren bör förmedla till sina spelare inte bara för att de ska få en tillfredsställande estetisk upplevelse, utan för att de ska kunna ta sig an spelet på ett effektivt sätt. Kanske skulle vi alla vara betjänta av att tala mer med våra spelare om hur våra fantisatorer fungerar.

Stämmer in på mig! Låter nästan alltid min inre bild (och min karaktärs känsloliv) diktera handlingarna. Om det blir regler ("nu borde det vara mer effektivt med en Fint eftersom min motståndare just gjorde ett Kraftigt utfall") så tycker jag inte alls att det är lika kul.

Om det har med visualisering att göra vet jag inte. Kan ju vara preferenser rent allmänt med.

 

[Nässe]

Rollspel har många visuella hjälpmedel. Kartor, illustrationer, figurer, mm. Det tror jag hälper oss icke-visualiserare mycket.

Men tycker du att det gör det? Jag visualiserar inte alls, i stort sett (ser ingen majonäsburk) men har upplevt i flera rollspelsgrupper att jag är den som är minst intresserad av handouts, props, kartor och figur. Förstår liksom inte poängen alls. Eller jo, kartor gillar jag. Men inte för att de hjälper mig visualisera.

En konstig sak, som jag inte tänkt på innan, är att jag när jag gjort iq-test i olika sammanhang får lika höga värden på spatiala deltest som på andra. Men jag löser ju inte uppgifterna genom att ”snurra runt saker i luften.” Så lite som Genesis är inne på. Undrar om det är så att man behöver mer stöd? Kanske man bara upplever det annorlunda?

 

[Ulfgeir]

Jag kan visualisera saker om jag aktivt gör det, men normalt sett ingen visualisering i bilder av saker och ting när jag exempelvis läser en bok. Å andra sidan så minns jag ALDRIG mina drömmar, så vet ju inte ens om jag drömmer när jag sover.

 

[Dilandau]

Men tycker du att det gör det?

Det hjälper mig förstå hur saker ser ut. Kanske mer stämning och känsla på setting än rent praktiskt.

 

[Frippe]

Eller, om man spelar med @Frippe - Svullo. (hoppas det är samma Frippe som på vrålan btw..)

Det är samma på forumet som på discord. Är lite dålig på att logga in på forumet bara...
Jag tar Svullo-liknelsen om en komplimang!