Hur går en dejt till?

[Rickard]

Se till att betala för allt. Lätt aspiga killar med dålig kvinnovana i vår kultursfär förstår inte detta. Och kvinnor fullkomligt HATAR det. Min flickvän skulle hellre vara ihop med hagamannen än en kille som vill dela på notan på första dejten.

Jag antar att du är stockholmare. Från vad jag har fått för mig är det en grej där, medan det är mer jämlikt utanför huvudstaden (eller möjligtvis bara utanför Östermalm). Kvinnorna förväntar sig att bli uppvaktade och bjudna på dejterna.

Tänker lite på den här annonsen där en tjej ville ha en dejt med någon med bil på IKEA, för att hon behövde ta hem en möbel.

Ni är två personer som möts. För mig är det uppenbart att båda betalar för sig, om det inte är andra eller tredje dejten, där man kan börja betala så att den andre kan betala igen senare.

 

[krank]

Ni är två personer som möts. För mig är det uppenbart att båda betalar för sig, om det inte är andra eller tredje dejten, där man kan börja betala så att den andre kan betala igen senare.

Ja, det här, absolut.

Den delen av landet jag kommer från (eller den sociala krets jag var i?) hade inte ens "dejt" som del av vokabulären. Man "dejtade" inte. Man tog en fika kanske, eller en filmkväll, eller så träffades man på fester eller whatever. Det här med dedikerade "träffar" känns för mig oerhört konstruerat, nästan lite… importerat? Jag vet inte, under hela min uppväxt var "gå på träff" något amerikaner gjorde i amerikanska filmer; varken jag själv eller folk omkring mig (unga eller gamla) gjorde det, riktigt.

Men om man nu går och tar en fika, så betalar man absolut för sig. Åtminstone uppe i Hälsingland =)

 

[Rickard]

Mitt råd är att motverka nervositeten genom att ständigt komma på nya mål. Jag brukar föredra att ta en promenad som en dejt, för om ni skulle få slut på saker att göra så går ni ändå och tittar på saker - pauser känns då inte lika onaturliga. Gå till djurparken eller någon annan attraktion, men inget som kräver att ni har fullt fokus på en aktivitet (som bio), för ni går trots allt på dejten för att lära känna varandra. Café kan vara rätt intensivt, särskilt om ni sitter rakt emot varandra. Föreslå en soffa eller sätt dig inte rakt emot den andre. Nackdelen med café är att det kan dessutom vara svårt att "komma undan", utan ni är där utan mycket spelrum.

Det kommer att vara nervöst, men kom ihåg att den andre är där för att träffa dig. Du kan liksom inte göra bort dig, för intresset finns redan. Ni är där för att lära känna varandra bättre. Du har två öron och en mun. Använd munnen så att du kan få lyssna.

Skapa mål, precis som under ett spelmöte. Aktivera den andre. Efter att ni hälsat, skapa ett mål. Gå och beställ något. Medan ni utför målet eller efter målet, skapa ett nytt. Exempelvis fråga något genuint; om den andre är nervös eftersom du är det; hur tankarna går kring vad ni ska beställa; diskutera hur det kom sig att ni träffades; om personen läst någon bra bok senast. Har ni redan ett gemensamt intresse har ni mycket vunnet redan där.

Ha rätt pacing. Skapa inte mål maniskt. Ha fingertoppskänsla. Det gör inget om det är en paus ibland - det är bara bra med berg- och dalbana. Planera att inte planera. Ha en mängd lösa saker förberedda att ta upp eller göra men rälsa inte. Ju bättre förberedd du är på att kunna slänga in nya påhitt, desto mindre nervös kommer du vara.

Återigen, ni är där för att lära känna varandra bättre. Ibland klickar det inte; det måste inte klicka. Se mötet som en chans för att få en ny erfarenhet och förstå att du kommer att njuta av det i efterhand, oavsett hur det går. Alla gör misstag; det är naturligt att tänka "Äh, varför sade jag inte såå?!".

När ni fikat klart och känner att ni har snackat klart - säg att du ska göra något och måste gå och föreslå att ni kan höras vid online. Det är mycket lättare att stämma av i efterhand utan att se den andres ansikte. Det är lättare att säga att det inte finns något intresse eller att bli avvisad på det sättet.

 

[Vimes]

Se till att betala för allt. Lätt aspiga killar med dålig kvinnovana i vår kultursfär förstår inte detta. Och kvinnor fullkomligt HATAR det. Min flickvän skulle hellre vara ihop med hagamannen än en kille som vill dela på notan på första dejten.

Om det på riktigt är en dealbreaker för nån är hon nog ingen man vill dejta ändå, tänker jag.

 

[Bifur]

Erbjud dig att betala. Jag tycker att om man är två vuxna mnniskor så är det alldeles snurrigt att en person ska betala bara för att han är man.

Det är faktiskt en på många sätt väldigt konstig konvention som lever vidare hos folk som inte alls bryr sig om könsroller på det viset annars. Men jag tänker att man kan se det som något allmän-trevligt. Det är smickrande om någon erbjuder sig att betala - oavsett kön och relation, även om det bara det är en kaffe eller en öl. (Sen finns det gränser där det blir obekvämt dyrt för båda parter och ju sämre man känner varandra desto lägre summa.) Förhoppningsvis får din dejt samma råd.

En aktivitet är bra, så klart något båda tycker är hyfsat kul. Hade min bästa första dejt, i forntiden när det var aktuellt, på Kulturnatten i Malmö och jag tillskriver aktiviteten en stor del i det.

 

[Franz]

Det är faktiskt en på många sätt väldigt konstig konvention som lever vidare hos folk som inte alls bryr sig om könsroller på det viset annars. Men jag tänker att man kan se det som något allmän-trevligt. Det är smickrande om någon erbjuder sig att betala - oavsett kön och relation, även om det bara det är en kaffe eller en öl.

Det är precis så min fästmö menar, att det är en trevlig grej att erbjuda. Sen kan den andra alltid tacka nej. Personligen tycker jag att det är overkill att betala allt, men jag kan se en poäng i att om man exempelvis sitter på en bar och tar några öl, om man då går iväg till baren och köper en drink var, kommer tillbaka och säger "Den här bjuder jag på", det kan jag tycka är en trevlig sak att göra.

 

[krank]

En trevlig sak… Jag vet inte, jag.
Jag måste nog säga att det för mig känns mest… pinsamt och lite obehagligt. Jag är uppvuxen med att alla betalar för sig – om jag betalar för någon så finns en mer eller mindre underförstådd grej att personen nu är skyldig mig nåt, och antingen betalar nästa gång eller swishar mig senare.

Om nån tycker att det är en deal breaker att jag inte bjuder så tar jag nog hellre det än att riskera att någon går runt och tycker sig vara skyldig mig något.

För mig är det varken smickrande eller trevligt. Om nån erbjuder sig att bjuda på notan åt mig så känns det antingen som att vederbörande vill sätta mig i skuld eller som att hen tror att jag är fattig.

Men så'n är jag, och så har jag formats av min uppväxt.

 

[Franz]

En trevlig sak… Jag vet inte, jag.
Jag måste nog säga att det för mig känns mest… pinsamt och lite obehagligt. Jag är uppvuxen med att alla betalar för sig – om jag betalar för någon så finns en mer eller mindre underförstådd grej att personen nu är skyldig mig nåt, och antingen betalar nästa gång eller swishar mig senare.

jag förstår helt hur du menar, ingen har ju rätt eller fel i detta, men för mig hade det nog känts mer pinsamt att börja begära swish efter att jag hämtar varsin drink. Oftast brukade den jag dejtade helt enkelt säga "Då tar jag nästa" och då löser sig ju situationen av sig själv eller så säger personen "Tack vad snällt" och då har jag gjort en trevlig sak.

Däremot håller jag helt med om att man gärna vill undvika att den andra är skyldig något.det är en av orsakerna till att jag tycker att det är overkill att betala för precis allt.

 

[Vimes]

Jag gissar att det här är en klassgrej. Men jag antar att vi kan säga att det i medelklassen är sjukt osexigt att visa att man bryr sig om småpengar och traditionella könsroller... Så som vanligt är det vi i medelklassen som ska försöka upprätthålla motsägelsefulla kulturella normer. Inte konstigt att vi är ängsliga.

 

[Sömniga Isaac]

jag förstår helt hur du menar, ingen har ju rätt eller fel i detta, men för mig hade det nog känts mer pinsamt att börja begära swish efter att jag hämtar varsin drink. Oftast brukade den jag dejtade helt enkelt säga "Då tar jag nästa" och då löser sig ju situationen av sig själv eller så säger personen "Tack vad snällt" och då har jag gjort en trevlig sak.

Jag tänker som krank säger att det kan bero på var i landet vi är uppväxt och i vilket umgänge. Alla umgängen och alla delar i landet har inte samma syn på saker, i somliga delar finns det en mycket större prägel att man betalar för sig själv. Min farmor till exempel kan inte ta emot hjälp, hon måste betala för den hjälp hon får även om det är från familj. Det är så hon växt upp och det är så det alltid varit där hon växt upp. För henne skulle allt annat vara underligt. Så jag tror inte Krank menar att det är fel, han förklarar nog mer en norm han kommer ifrån och lever med.

Red: För min farmor handlar det här om självständighet och att inte vara beroende av andra.
Red 2: Ignorera att jag sa "menar att det är fel" jag läste fel på och läste ut "ingen har ju rätt eller fel i detta" helt galet... Jag läste lite för snabbt...

 

[krank]

Jag gissar att det här är en klassgrej.

Betyder det att jag fortfarande har kvar lite arbetarklass-credd från mitt ursprung? YESS! =D

 

[krank]

Oftast brukade den jag dejtade helt enkelt säga "Då tar jag nästa" och då löser sig ju situationen av sig själv

Just att ta det en grej i taget känns om inte annat som en hyfsad lösning för då märker man motpartens inställning innan den upplevda "skulden" blivit speciellt stor =)


Jag tror precis som VImes är inne på att det förutom rent geografiskt-kulturellt kan det också vara en klass-grej. När man inte har så mycket pengar så är småpengar viktiga, och även små skulder känns mycket. Att lägga ut för både sitt eget käk och motpartens kan bli en riktigt kännbar ekonomisk uppoffring som känns resten av månaden, om man äter ute. Och den där grejen sätter sig djupt. Har man väl varit där så släpper inte det tänkandet så lätt, helt enkelt.

 

[Franz]

Att lägga ut för både sitt eget käk och motpartens kan bli en riktigt kännbar ekonomisk uppoffring som känns resten av månaden, om man äter ute. Och den där grejen sätter sig djupt. Har man väl varit där så släpper inte det tänkandet så lätt, helt enkelt.

Jag håller med, men det finns ju gradskillnader. Att lägga ut för en annan person middag är ju rätt rejält och aldrig något jag skulle gjort när jag dejtade. Att inte ta betalt för en drink är ju inte lika mastigt så att säga

 

[krank]

Men jag antar att vi kan säga att det i medelklassen är sjukt osexigt att visa att man bryr sig om småpengar

Efter att ha tänkt lite, så tror jag att det här kan kontrasteras med att det i arbetarklassen är väldigt viktigt att visa att man inte behöver någon annans välgörenhet. Det finns en ganska stark (och inte så sällan kontraproduktiv) stolthet i att kunna neka hjälp och klara sig själv. Då blir det här med balans väldigt viktigt… Det är helt OK att byta grejer och byta tjänster etc; det är när man får något som det blir speciellt, och riskerar att skapa en obalans och känsla av skuld…

Det här påminner ju också om @svumpyn s farmor, även om jag såklart inte har någon aning om hennes klasstillhörighet. Men jag känner igen den attityden.

 

[Bifur]

Jag gissar att det här är en klassgrej.

Kanske strukturellt. Men individuellt är det det är nog mer personlighet. Jag har en kvinnlig kompis som var tydlig med att hon ville bli bjuden av sina dejter och att det var ett tecken på god uppfostran. En slags mansnormgrej trots att hon är uppvuxen i arbetarklass i en småstad (eller just därför?). Jag har också manlig vän som jag känt sen grundskolan och som är snabb med att bjuda när vi är ute någonstans. Det är bara att anpassa sig och bjuda tillbaka. Och han är från samma medelklass som jag.

 

[Lukas]

Alltid riskabelt att prata klass, man blottar ofta snabbt sina egna fördomar.
Men min erfarenhet är att de jag känner rifrpn en mer arbetarklass bakgrund ofta varit snabba att erbjuda sig bettala för andra i många ärenden.
Jag har alltid sett det som de kommer ifrån en bakgrund där man ska visa att man har och kan.

 

[Lukas]

Min dejt erfarenheter är nästa del baserad på förorts, medelklass feminister.

De har inte uppskattat att män förutsätter att de ska få bettala för dem.

 

[Dr_Dängrot]

Se till att betala för allt. Lätt aspiga killar med dålig kvinnovana i vår kultursfär förstår inte detta. Och kvinnor fullkomligt HATAR det. Min flickvän skulle hellre vara ihop med hagamannen än en kille som vill dela på notan på första dejten.

Är din flickvän en ukrainsk golddigger?

 

[michael]

Uppenbarligen är frågan om huruvida mannen ska eller inte ska betala dejten det perfekta lackmustestet - oavsett om man är lagd åt det traditionella eller progressiva hållet. Om enighet i frågan kan nås under slutskedet av dejten så är ett av moderna dejtingdjungelns största hinder avklarat.

 

[Gurgeh]

Är din flickvän en ukrainsk golddigger?

MODERERING

Det där var en helt onödig pik, som inte tillför något till diskussionen mer än dålig stämning. Undvik sånt, tack!