Nekromanti Hur gör man egentligen?

[MartinGren]

Nu är det så att jag har skaffat Drakar och Demoner 6 från Riotminds. Men jag fattar inte hur man gör när man spelar. Jag har ingen att fråga, för jag känner ingen som spelar rollspel. Jag har läst en massa gamla trådar här på forumen, men där säger alla att "du kan prova på i närmaste spelklubb". Men nu är det så att jag har fem och en halv mil till närmaste spelklubb (Växjö), och det håller inte riktigt. Så nu undrar jag varför inte förklarar regelboken hur man gör? Det står hur man gör sin kampanj, jag vet att man sitter vid ett bord och 'pratar fram' en historia tillsammans. Men jag kan ju inte spela innan jag vet hur. Hur gör man när man kommer till ett ställe? Är det SL som gör något då? Ska man slåss eller vad kan hända egentligen? Jag tänkte man kunde göra andra saker än att slåss också. Det vore jätteroligt. Det finns folk som har berättat om andra saker, men det är ju inte DOD6 precis. Jaja. Nu blev detta lite konstigt skrivet men ni kanske fattar. Hur gör man?

 

[Oldtimer]

Jag vet inte om det är till någon hjälp, men Dunder&Drakar - Äventyrsspelet (som du kan ladda ner HÄR ) försöker i alla fall att beskriva rollspel för den absolute nybörjaren. Kanske finns det något där som gör det mer begripligt.

Annars kommer det säkert många och välformulerade svar från inbitna forumiter snart.

/Mikael

 

[DanielSchenström]

Hur man spelar:

Finns två parter i rolllpel, spelledaren och spelaren.

Spelledaren berättar hur miljön är och vad som händer, sedan reagerar spelarna på det, spelledaren reagerar på spelarna och så fortsätter dialogen.

Typ:

Spelledaren (SL): Ni kommer fram till det gamla värdshuset.
Spelarna: Vi går in.
SL: Värdshuset är nästan fullt, med människor som sitter och småsnackar över sina favoritdrycker.
Spelarna: Usch, ingen fart här, ska vi starta ett slagsmål.
SL: Hur?

Osv osv.

 

[Sodivra]

Rollspelarna beskriver alltså vad deras rollpersoner gör, och spelledaren beskriver alltid världen och hur den reagerar på deras handlingar. Om rollspelarna säger "Vi går dit!" så får spelledaren beskriva området, och vad som händer.. Spelledaren beskriver alltid omvärlden, spelarna bestämmer och beskriver vad rollpersonerna gör.. Fast förmodligen så kommer dom att handla i ordning med "handlingen" som spelledaren bygger upp: Spelledaren har oftast, om han eller hon inte improviserar helt, ett slags manus om ungefär hur saker kommer utveckla sig. Man vet aldrig precis vad spelarna vill låta sina rollpersoner göra, men ifall ett manus handlar om att leta upp Den Magiska Sockan, så ju SL beskriva hur en av rollpersonernas släktingar blir dödligt sjuk, och måste få Sockan. Då har rollpersonerna en logisk anledning att ge sig ut på äventyr, och då kommer förmodligen spelarna, som är sugna på äventyr, skicka ut sina rollpersoner.

Ett annat lätt sätt att få rollpersonerna att komma in i handlingen är ju att låta en gubbe erbjuda dom pengar om dom utför hans uppdrag.

Blev det klarar? Behöver jag förklara något annat, eller på ett bättre sätt?

 

[Firefly]

ok jag ska försöka ge ett exempel.

Barbaren Bjarne Brölvind (som spelas av svante) kliver in på ett vardshus tillsammans med sin vän Alven Blondlock.
SL beskriver utseendet av rummet, lukt, ljudnivå och antalet folk som sitter där, SL beskriver även hur folk reagerar på Spelarnas karaktärer.
SL: En storväxt man reser sig upp och tittar hotfullt mot Bjarne och med långa steg kliver han fram och stirrar Bjarne stint i ögonen.
Svante: Jag drämmer till han mitt mellan ögonen!
SL: vad har du i slagsmål.....
sedan kommer massa regeltekniskt tjaffs som jag inte orkar dra nu, men ungefär så kan det se ut.

Spelarna förkklarar sina handlingar och SL beskriver miljö och styr massa skurkar och Spelledarpersoner.

hoppas du har blivit lite klokare...

 

[Duddmannen]

Så här! Del 1 - vad är vad.

Först och främst måste man se till att man är några stycken som ska spela. Helst så många som fem eller sex personer, men tre eller till och med två kan funka. En av er måste ta på sig rollen som Spelledare (SL). Det behöver inte vara samma person varje gång. Spelledaren fungerar som berättare. Det är han som ska beskriva alla de platser som de övriga spelarnas rollpersoner(karaktärer) besöker under spelets gång.

Övriga deltagare är alltså spelare. De ska skapa varsin rollperson, en påhittad person som lever i den värld spelledaren beskriver. Reglerna för hur man gör dessa rollpersoner står i regelboken. När ni spelar talar spelledaren om vad era rollpersoner ser och hör, vilket väder det är, när på dagen det är och så vidare. Spelarna bestämmer vad deras rollpersoner gör och spelledaren talar antingen om vad som händer direkt eller talar om vad spelaren måste slå på sin tärning för att lyckas.

 

[Guest]

Hmm jag tycker mig känna lukten av ett Troll!

Men om du nu inte är det så oroa dig inte, när jag var 10 år och började med det gamla hederliga Drakar och Demoner så använde vi bara Rollformuläret och kastade bort regelböckerna efter att snabbt ha bläddrat igenom dom. I ungefär 1 år spelade vi konstant med helt påhittade och improviserade regler som inte var ett dugg realistiska. Men roligt hade vi. Sedan råkade ett ljushuvud (som råkade vara jag) läsa igenom regelboken och insåg att det fanns ett fungerande regelsystem. På grund av detta har man blivit tvingad in i rollen som spelledare. Och har man en gång börjat som spelledare är man sig aldrig lik.

Jaja nu giddrade jag iväg för mycket, poängen är att ni behöver inte regler för att spela. Prova istället lite regelöst rollspel innan du börjar fundera på reglerna. Alla utom en hittar på en person man är och en ledare hittar på historien.
Hitta på vad som händer istället för reglerna. Tycker du fortfarande att det är roligt så kan du ge dig i kast med reglerna.

Men att hjälpa dig förstå reglerna kan jag inte göra, det är ungefär som att be en hund lära sig prata. Antingen förstår man eller så gör man inte det, vissa riktlinjer kan man få men fattar man inte grunden har man inget att bygga på.
Nu har jag inte haft äran att läsa igenom DoD6 men jag är rätt så säker på att de förklarar hur man skall göra.

 

[Sodivra]

Går ALLA rollpersoner in i Värdshus och börjar slåss?
Äh, jag bara kommenterade svaren som Firefly och Daniel gav, inget fel i dom, men nu verkar det ju nästan som man "bara" kan slåss..

Du kan nämligen göra precis vad du vill med rollspel. Varje form av handling kan spelas ut i rollspel. (Tror jag iallafall. )

 

[Firefly]

Alltså det var ju som ett exempel.... anledningen till att jag tog det var ju för att det är ett ganska enkelt exempel, eller hur? men man skulle kunna supartävlingsexempel åxå...

nåja man måste få försvara sig.... lite i alla fal....l

 

[Dante]

Förklaring och kort spelexempel ...

Här följer ett kort utdrag ur mitt och Magnus Seters (egentligen hemliga) senaste påhitt:

- - -

Vad är ett rollspel?
Ett rollspel är ett sällskapsspel, där du tar rollen av modiga äventyrare i sagans värld. Tillsammans med dina vänner upplever du äventyr och strapatser, och till slut kanske ni besegrar de onda krafterna och hittar fantastiska skatter.
En av spelarna måste vara spelledare. Det är spelledaren som bestämmer vad som händer i spelet. Hon befolkar äventyret med monster och andra oknytt, och bestämmer var alla skatter är gömda. Till sin hjälp har spelledaren ofta ett färdigt äventyr, med en färdig historia där alla monster och skatter redan står nedskrivna. Då blir det lättare för spelledaren att leda spelet.
Alla andra spelare ska ha en egen rollfigur. Det kan vara den alviska bågskytten Valandrin, dvärgkämpen Borin eller kanske trollkvinnan Hekla. Välj bland de som din spelledare delar ut innan äventyret börjar. Du har full kontroll över din rollfigur och bestämmer vad hon ska göra i äventyret. Spelledaren beskriver platserna och situationerna i äventyret, och du berättar vad din rollfigur gör. Beroende på vad du och dina vänner hittar på, berättar spelledaren vad som händer sen.
Precis som i andra spel finns det regler i ett rollspel. I det här spelet är det bara spelledaren som behöver läsa igenom reglerna. Ibland ber spelledaren dig att slå två tärningar för att se om din rollfigur lyckas med det du vill göra. Om du slår högt är det en stor chans att din rollfigur lyckas, slår du lågt finns det risk att hon misslyckas. Bara spelledaren vet hur stora chanserna är att lyckas eller misslyckas, men om din rollfigur är duktig på en färdighet har hon alltid en god chans att klara sig!

Spelexempel
Magnus, Dante, Johanna och Perihan har bestämt sig för att spela rollspel. Magnus är spelledare, Dante spelar helaren Thord, Johanna spelar krigaren Ragnvald och Perihan spelar tjuven Trilla.

Magnus (spelledare): Ni står framför en stor port, som spärrar vägen in i trollens grotta. Vad gör ni?
Dante (helaren Thord): Jag säger till de andra, »Jag tycker det här verkar farligt! Finns det inget annat sätt att få tag på älvornas sten?«. Samtidigt ser jag mig nervöst omkring.
Johanna (krigaren Ragnvald): »Ha! Du är allt en vek hjälte du, Thord! Det här är den enda vägen in!« Jag drar mitt svärd, går fram till porten och ser efter om den är låst.
Magnus: Ja, porten är låst.
Perihan (tjuven Trilla): Jag går också fram till porten. »Jag kan säkert öppna porten med mina tjuvnycklar!«
Magnus: Du går fram till porten. Släpper ni andra fram henne?
Dante (helaren Thord) och Johanna (krigaren Ragnvald): Javisst! »Kom igen, Trilla!«
Perihan (tjuven Trilla): Jag försöker dyrka upp låset!
Magnus: Slå två tärningar, så får vi se om du lyckas!
Perihan (tjuven Trilla) slår två tärningar: Jag fick … 5 … och 3 … det blir 8. Min Öppna lås-färdighet är 5, så totalt blir det 13! Är det bra?
Magnus (spelledare): Ja, du lyckas öppna låset. Porten glider sakta upp … går ni in?
Dante (helaren Thord): Nej, jag försöker lyssna först, för att höra efter om det är någon därinne!
Magnus (spelledare): Okej, slå två tärningar!
Dante (helaren Thord) plockar upp två tärningar i handen och skakar dem …

Exemplet ovan var självklart bara en väldigt kort bit av äventyret, men ungefär så där kan det gå till när du spelar rollspel.

- - -

Hoppas att det här underlättar för dig och att du får riktigt roligt med Drakar och Demoner.

 

[MartinGren]

Om rollspelarna säger "Vi går dit!" så får spelledaren beskriva området, och vad som händer..

Men om vi ska jämföra med vår värld så kan man då som spelare vara i Göteborg och säga "Vi åker till Malaysia!", eller får man säga "Jag letar upp en resebyrå" så kan SL säga "Välkommen till vår resebyrå. Vill du köpa något eller ha information" i en roll som receptionist som SL tar direkt?

Men jag har väl lite tur. Jag spelar teater en del, och dem jag ska spela med gör också det. Så improvisation och följsamhet är vi rätt bra på. För rollspel är väl som teater en del eller??

Tack så jättemycket för hjälpen förrestren! Jag tror jag har fattat nu. Vi får väl prova. KAnske i morgon kväll. Jag ska läsa Dunder och Drakar också.

 

[The_Gorger]

Jag spelar teater en del, och dem jag ska spela med gör också det. Så improvisation och följsamhet är vi rätt bra på. För rollspel är väl som teater en del eller??

Åjo, det hjälper en hel del, men som allt annat man är nybörjare på räkna inte med att allt kommer funka. Jag minns första gången jag skulle spela. Ingen i gruppen visste hur man gjorde. Vi trodde att man skulle börja i sin hemstad. (det var eon) Vilket gjorde att vi hamnade på helt olika ställen på kontinenten. Det tog flera spelträffar innan vi ens träffade varandra, vilket gjorde att det blev RÄTT mkt dötid. Men det var ändå skitskoj.

 

[Sodivra]

Nej nej nej..

Inget fel med det, men det var ju lite olyckligt att du och Daniel tog samma exempel, vilket kan få Martin att tro att det "bara handlar om att slåss", vilket han undrade över.
Därför ville jag klara upp saken lite.

 

[Sodivra]

Gör som du vill!

Hur skulle dom gjort i en annan form av handling, bok eller film?
Jo, man kan både välja att "klippa" direkt till Malaysia, eller så spelar man en scen på en resebyrå, om nu rollpersonerna besöker en sådan.. Men jag förstår inte riktigt det där med Göteborg.. Var spelarna befinner sig har inget med deras roll att göra: En rollperson utarbetas med egen bakgrund och allt det där, i hänsyn till den spelvärld rollspelet ska utspela sig i. (Det kan förstås utspela sig i vår värld också.)

Jag tycker det verkar som du tänker dig att rummet man befinner sig i ska vara en sorts scen, som i teater? En del väljer att agera ut lite av det deras rollpersoner gör, Nightowl har ett rätt kul exempel på detta.. (Från tiden då Kitzune fortfarande var en blå användare.. Soundtrack: Tha Mi Sgith, Alan Stivell.) Normalt så brukar man docka sitta på sina stolar, och beskriva vad sina rollpersoner gör. Det verkar finnas ungefär tre sätt att göra detta på:

1) Man säger "Min rollperson går fram till skåpet, öppnar det och letar.. öööh, jag har 14 i 'Finna dolda ting..' "
Det vill säga, rollspelet är i hög grad ett spel där rollpersonen inte har en direkt koppling till spelaren.
2) Man säger "Jaså, det gör han? Ja då säger jag 'Du ska banne mig torka upp, din barbar', med nasal röst!" eller nåt sådant. Man referar alltså till rollpersonen som "jag"
3) Man säger rakt ut "Du ska banne mig torka upp, din barbar!" med nasal röst.

Äh, lite onödig lista, men det är så kan det gå till, och det faller naturligt för olika hur man ska göra.Men det finns inga hårda, fasta regler i rollspel. Gör som du själv vill. Besvarade jag något här, eller svamlade jag bara om sånt du redan vet?

Hur som helst, känn dig fri att fråga vidare.

 

[Troberg]

Det är betydligt svårare att förklara än att visa. Du kanske skulle försöka ta kontakt med en förening, även om det bara är för ett speltillfälle, alternativt tala om var du bor så kanske någon här kan stötta lite i början.

Jag säger inte att det inte går att lära sig själv, jag lärde mig själv på det sättet och det har blivit folk av mig också. OK, alla kanske inte håller med om att det blivit folk av mig. Några håller med i alla fall. Äh, skit, jag håller med mig i alla fall.

Jag tror dock att du slipper ett halvårs inlärningskurva och experimenterande om du får prova på en gång med en erfaren spelledare. Det är inte svårt, det är bara en del koncept som ska "klicka på plats".

Mitt råd är att trots allt försöka hitta någon som kan ställa upp och spela en eller ett par gånger med dig. Det finns många rollspelare, det borde finnas någon i närheten även om det inte finns en förening, troligen finns det till och med någon här.

 

[Snow]

Du har redan fått en massa bra råd. Tänkte ge några praktiska tips.

Var inte rädd för att bestämma väldigt omvälvande saker som kan hända. Är man spelledare kan man bestämma exakt hur det skall börja, man kan tillochmed berätta saker som rollpersonerna har gjort. In medias res är du säkert bekant med. Släpp ner dem mitt i smeten.

"Ni eskorterar en köpman genom milaskogen och har redan tre gånger slagit tillbaka banditer, orcher och annat otyg. Ni är ganska medtagna och väntar bara på att komma ut på slätten igen. I en lagom lugn situation kan du sen låta köpmannen kritisera dem för deras oförmåga att skydda honom. Han fick faktiskt en liten rispa och det blir säkert infekterat."

Kort sagt, rollpersonerna sitter rejält i klistret, det är inte deras fel men de måste anstränga sig om de ska överleva.


Introducera gärna någon elaking som spelarna vet vem det är som ställer till väldigt retliga saker. För att passa in något i exemplet ovan kanske en medresenär förråder hela karavanen till några rövare samt skär halsen av vakten. Det finns en massa utläggningar om skurkar här på forumet. Detta är min favorittråd:

http://forum.rollspel.nu/showthreaded.ph...&PHPSESSID=



Låt inte rollpersonerna (eller spelarna) tappa respekten för farorna. Låt dem inte komma undan för lätt. Några av mina bästa stunder som spelare har varit när min rollperson _nästan_ dött. Klart att det är en svår balans, speciellt om man kör helt enligt relgerna. Men om du kör enligt reglerna och en rollperson avlider fattar dina spelare att det är allvar. Här kan man dö.
God planering kan vara till hjälp här. Tänk ut någon bra räddning som kan glida in om det skiter sig totalt. Att avliva alla rollpersonerna kanske inte är så bra precis i början.

Exempelvis kan man låta rollpersonerna vara extremt ansatta av orcherna. Men i sista stund ser de skogskanten som de rusar mot. Därute har en patrull lätt kavaleri slagit sig till ro lämpligt nog. Kavaleri mot orcher är ju populärt i dessa dagar kan man säga



Om du vill ha fler uppslag kom jag genast att tänka på den spelledarguide som finns på mutants hemsida:

http://www.mutant.nu/artikel08.php

Den är visserligen för mutant (som är ett helt fantastist rollspel i mitt tycke) men kan lätt anpassas till vad som helst nästan.