Jag är allergisk mot att bygga upp romantiska plots med regler. Sex (som jag envist hävdar inte behöver ha något med kärlek att göra om man inte verkligen vill) blir också i mina ögon lite fel om det regelspelas på klassiskt sätt.
Däremot så behöver inte plotten alls bli död när kär person får annan kär person (jag har haft så pass många bi-homo-och arttranscenderande karaktärer att jag får bredda pojke-flickakonceptet en smula
). Då börjar ju kampen för att få förhållandet att funka, osäkerheten, svartsjukan, framtidsplanerna (om sådana bör finnas). Sketakul! 
Book of Erotic Fantasy är helt uppenbart skriven av människor som inte haft sex i hela sitt liv. Nej, det är att uttrycka det för milt. Jag har svårt att tänka mig att de oskulder jag känner skulle kunna skriva något så totalt flåsfånigt och verklighetsfrånvänt. Värst är nog det genomgående antagandet att sex är just en mekanisk handling som kan bli "bra" eller "dåligt" bara på basis av stats. Ingenting om personkemi, matchande sexuella preferenser, nivån av fångat intresse... D&D i stort är helt enkelt inte uppbyggt för att kunna hantera någonting så pass perosnligt och varierande på ett vettigt sätt.
Så, hur skulle man kunna skriva en modul och sex eller kärlek? (Motsätter mig fortfarande att de nödvändigtvis måste hänga samman.) Till att börja med så måste en modul inte innehålla regler, utan vara en beskrivning av hur romantik och/eller sex hanteras i kampanjvärlden och tips på hur man kan föra in det som drivande plotpoints.
Vill man gärna ha med regler av olika slag så borde det gå, även om jag erkänner att det knappast är mitt specialområde. Jag tror dock väldigt lite på att basera de reglerna på saker som styrka/smidighet/uthållighet eftersom de inte gör en skicklig älskare mer än vad stora händer automagiskt gör en skicklig pianist. Det krävs patos också, fantasi, känsla, erfarenhet, och många skickliga pianister har inte ens stora händer. Pianisten har till och med ett stort plus i jämförelsen, eftersom de flesta pianon reagerar likadant när man spelar på dem. Så nej, skippa de opersonliga regelmätningarna och försök hitta ett system som matchar personliga kopplingar mer än det premierar så höga stats så möjligt. Det ultimata sexmästargeniet är antagligen den som kan läsa av vad varje ny partner vill ha, medvetet eller omedvetet, och ha tillräckligt bred smak för att kunna bli kåt av att ge det, oavsett. Om det ens är nödvändigt att kunna skapa ett regelmässigt sexmästargeni. Kanske kan man helt enkelt nöja sig med att en rollperson är fantastisk i sängen med en partner, men ganska usel med en annan.
Du har jag börjat dravla. Hoppas poängen gick fram.
//Alva
Däremot så behöver inte plotten alls bli död när kär person får annan kär person (jag har haft så pass många bi-homo-och arttranscenderande karaktärer att jag får bredda pojke-flickakonceptet en smula
). Då börjar ju kampen för att få förhållandet att funka, osäkerheten, svartsjukan, framtidsplanerna (om sådana bör finnas). Sketakul! Book of Erotic Fantasy är helt uppenbart skriven av människor som inte haft sex i hela sitt liv. Nej, det är att uttrycka det för milt. Jag har svårt att tänka mig att de oskulder jag känner skulle kunna skriva något så totalt flåsfånigt och verklighetsfrånvänt. Värst är nog det genomgående antagandet att sex är just en mekanisk handling som kan bli "bra" eller "dåligt" bara på basis av stats. Ingenting om personkemi, matchande sexuella preferenser, nivån av fångat intresse... D&D i stort är helt enkelt inte uppbyggt för att kunna hantera någonting så pass perosnligt och varierande på ett vettigt sätt.
Så, hur skulle man kunna skriva en modul och sex eller kärlek? (Motsätter mig fortfarande att de nödvändigtvis måste hänga samman.) Till att börja med så måste en modul inte innehålla regler, utan vara en beskrivning av hur romantik och/eller sex hanteras i kampanjvärlden och tips på hur man kan föra in det som drivande plotpoints.
Vill man gärna ha med regler av olika slag så borde det gå, även om jag erkänner att det knappast är mitt specialområde. Jag tror dock väldigt lite på att basera de reglerna på saker som styrka/smidighet/uthållighet eftersom de inte gör en skicklig älskare mer än vad stora händer automagiskt gör en skicklig pianist. Det krävs patos också, fantasi, känsla, erfarenhet, och många skickliga pianister har inte ens stora händer. Pianisten har till och med ett stort plus i jämförelsen, eftersom de flesta pianon reagerar likadant när man spelar på dem. Så nej, skippa de opersonliga regelmätningarna och försök hitta ett system som matchar personliga kopplingar mer än det premierar så höga stats så möjligt. Det ultimata sexmästargeniet är antagligen den som kan läsa av vad varje ny partner vill ha, medvetet eller omedvetet, och ha tillräckligt bred smak för att kunna bli kåt av att ge det, oavsett. Om det ens är nödvändigt att kunna skapa ett regelmässigt sexmästargeni. Kanske kan man helt enkelt nöja sig med att en rollperson är fantastisk i sängen med en partner, men ganska usel med en annan.
Du har jag börjat dravla. Hoppas poängen gick fram.
//Alva