Hur läser du en rollspelsmodul?

[MattiasLejbrink]

Interna referenser i en rollspelsmodul, ska dom utgå från att läsaren läser pärm till pärm eller gör nedstick där hen känner? Läsaren kanske inte ens läser all text innan hen använder modulen? Om man förutsätter att läsaren hoppar lite behöver man ju referera lika mycket baklänges som framlänges, som att på sista sidorna skriva "se introduktionen på sidan 4". Eller så skiter man i referenser helt och lägger samma information i flera stycken, alltså kopierar upp till alla ställen det kan vara relevant. Eller kanske bara skiter i det punkt, litar på att läsaren kan bläddra och leta. Eller ett index/en ordlista, men hur granulär ska den då vara?

Jag misstänker starkt att inte så många metatänker kring detta utan kör något som känns bra.

Hur gör du och hur vill du att författare ska göra givet att du ska använda modulen? Du kanske till och med har ett exempel på en författare som löst detta strålande!

 

[Bifur]

Jag tar gärna både bakåt- och framåt referens samt index av olika slag (behöver inte bara vara ordindex utan ännu hellre små sammanfattningar, personlistor utifrån gruppering och liknande).

Det sagt, om jag på allvar funderar på att använda en produkt (och oftast annars också) läser jag den som en bok, från början till slut - speciellt om det är ett äventyr (regelböcker kan jag vara mer extensiv med).

Skulle säga att jag tycker Trail of Cthulhu ofta strukturerar sina grejer bra på det viset (även om jag saknar flödesscheman där).

 

[Lemur]

Om det är ett äventyr (som jag planerar att köra) så läser jag det snabbt och slarvigt pärm till pärm. Sen läser jag noga de delar jag tror mig behöva inför varje spelmöte.

Om jag inte följer den metodiken inser jag ofta (för sent) att jag missat grejer och gjort tabbar.

Referenser framåt och bakåt är helt okej samt att hänvisa till appendix.

 

[God45]

Jag läser från början till slutet. Jag hoppar runt när jag prepar eller spelleder.

 

[krank]

Jag läser rollspelsböcker som jag läser vanliga böcker, dvs från pärm till pärm. Ibland skummar jag bara när det är för mycket plotter, typ regler och sånt, men det påverkar ju bara läsriktningen.

Däremot vill jag nog ha hänvisningar både framåt och bakåt. Dels är jag glömsk, och då är det bra att veta var man ska leta för att påminna sig. Och dels kommer jag ju eventuellt att, efter första genomläsningen, vilka använda boken mer som ett uppslagsverk.

Sen undviker jag gärna hänvisningar framåt när jag kan, åtminstone sådana man liksom måste följa. Jag försöker bygga ett "dependency tree" för mina böcker, och se till så att saker förklaras innan de används, så att säga. Jag vill inte att läsaren ska behöva bläddra framåt.

 

[Rangertheman]

Först lite allmänt bläddrande, sedan en snabb genomläsning. Därefter läser jag från pärm till pärm. Lite så gör jag även när jag korrekturläser. Då skummar jag först igenom texten och rättar uppenbara fel, för att sedan läsa den noggrant några gånger. Har jag tid gör jag ytterligare en snabb genomläsning.

 

[Rymdhamster]

TLR: jag behöver veta vad en modulen handlar om, innan jag kan läsa den. Jag kan inte läsa rollspel som jag läser romaner. Jag måste sätta mig in i modulen först på något sätt, sen kan jag läsa den pärm till pärm.

Och så här brukar jag gå till väga:

1) Först läser jag sammanfattningen.

Om modulen är så tafflig att den inte har en sammanfattning, så läser jag innehållsförteckningen, och inledningen, och så bläddrar jag igenom modulen lite snabbt, läser rubriker, kollar på bilder, och ser om jag får en uppfattning om modulen på det sättet.

Ärligt talat, underskatta aldrig värdet av en bra (och kort!) sammanfattning för att fånga intresset.

2) Nu har jag förhoppningsvis hittat ett par prylar som verkade coola, så jag bläddrar direkt till dem och kollar vad det handlar om. De leder troligtvis vidare till ett par andra saker jag måste bläddra till för att kolla upp vad de sakerna i sin tur handlade om (Sidreferenser eller kapitelreferenser här är guld).

3) Nu har jag antagligen fått en jäkligt bra bild av äventyret. Från punkt 1 har jag (förhoppningsvis) ett bra hum om vad hela äventyret handlar om, och genom att kolla närmare på ett par punkter har jag troligen uppfattat temat och stämningen i modulen. Om den verkar intressant så här långt kan jag nu sätta mig och faktiskt läsa modulen från pärm till pärm.

Många moduler saknar det här upplägget som låter mig göra så här. Det slutar ofta med att jag inte läser dem, om jag inte råkar snubbla på någon review eller dylikt som get mig det jag behöver och gör mig intresserad.

De gånger då en modul lyckas fånga mitt intresse tillräckligt väl för att jag ger mig fan på att läsa den, då behöver jag i allmänhet läsa igenom den två gånger. Först för att få ett hum om saker och ting, sen en gång "på riktigt". Det här är alltså _innan_ jag faktiskt börjar preppa modulen. Prepp kommer efteråt, men då har jag ju hyfsat bra koll på modulen redan. Men även då är en bra sammanfattning, en tidslinje, och ett bra index guld värda.

 

[Zire]

Jag läser från pärm till pärm. Och blir sur om jag får problem med framåtreferenser. ("Du kan läsa mer om Grugerna på sidan 42" är ok, att texten på sidan 12 kräver att jag måste läsa om Grugerna på sidan 42 för att förstå den är inte ok.)

 

[lupmet]

Jag läser pärm till pärm och det är något jag tänker använda (äventyr eller regelbok) men bläddrar som jag känner för om jag köpt eller läser något ”för det är kul”. Jag gillar inte en massa referenser hit och dit, det tyder på dåligt strukturerat upplägg. Om det behövs är det jättebra men det kräver omtanke av författaren. Ju tjockare bok, ju viktigare är index! Regelböcker utan index i detta digitala tidevarv är ett svårt brott!

Om det är en text som bara skall läsas digitalt (webbsida, ebok, pdf, ...) blir index och länkar än viktigare anser jag eftersom det inte går att ”bläddra bakåt 20 sidor” för ögonmåttet säger att där fanns den sökta informationen, att ta en bunta sidor, vända dem och se hur nära en kom till målet och på så sätt söka sig fram till rätt sida (”det var i närheten av översiktsbilden över staden, med en kråka i nedre, vänstra hörnet, som jag läste det...”). Å andra sidan funkar det att söka i sådana filer.

Läste någonstans en kommentar av en professionell författare (av fackböcker? av regelböcker?) att index var bland det svåraste att ställa samman – vilka begrepp skulle tas med? Det är tydligen en hel vetenskap.

 

[.Per.]

Uppskattar moduler med en sammanfattning efter varje kapitel, läser dem först, kronologiskt.

 

[MattiasLejbrink]

Det verkar ju som att de flesta av er någon gång i alla fall läser pärm till pärm. Och ja, index och referenser är svårt när det kommer till avgränsning tycker även jag. Man borde nog utsätta sitt verk för minst en provläsning. Alltså inte för att hitta korrfel, utan smälla den i handen på någon och be dom försöka läsa den precis som om dom hade fått den på brevlådan. No plan has ever survived contact with the enemy.

 

[Rickard]

Jag kollar igenom världen snabbt, läser igenom hur man slår ett slag och sedan ögnar igenom hur man gör rollperson för att få ett hum om hur man ska spela och i vad man ska spela. Sedan läser jag spelledarkapitlet noggrant. That's it. Sällan jag läser hela böcker, utan jag läser mer och mer ju mer jag spelleder spelet. Har spelat Feng Shui från och till i femton år och jag har ännu inte läst hela grundboken.

 

[Troberg]

Förr läste jag pärm till pärm, nu hoppar jag runt lite planlöst och läser det som verkar intressant.

 

[2097]

Olika moduler är upplagda på olika sätt och behöver därför tas an på olika sätt. Mästaren är Michael Prescott som använder speciell typografi för att det ska bli mer koncist; han har ett visst sätt att markera att "här har vi ett fenomen som kommer förklaras längre fram". En annan fantastisk bok är första GURPS Creatures of the Night av (jag kommer inte ihåg förnamnet) Maykrantz. Så koncis, så många idéer.

Eftersom Prescott resp Maykrantz är så koncisa, allt ryms inom dom närmsta sidorna, behövs inga referenser.

Det sämsta inom sandbox jag sett är Princes of the Apocalypse. Som vanligt med femmans hardbacks finns inga referenser, inget index, inga sidnummer ("se appendix B" står det om man har tur). "Typiskt InDesign!" tänker alla TeX-skallar.
Men inte nog med det. Dom två första kapitlen -- och "kapitel" i PotA är jättelånga -- är överblickar över den större regionen som äventyret utspelar sig i. Det är jättegeneröst att vi får en hel dal ist för det mycket mindre området i LMoP, men... byarna, broarna, platserna är upplistade på två ställen. Först en intro, sen lite mer detalj. För att kunna spelleda en viss by måste man bläddra upp dom i BÅDA kapitlen. Finns inga sidnummer osv till hjälp.

Linjära äventyr är en helt annan grej, där behöver jag ta mig an ungefär som vilken inspirerande roman eller serietidning som helst. (I bästa fall finns det stats iofs, och det är urbra om det gör det.) Även monsterböcker går att läsas med min metod, som jag ska beskriva nu: Jag har en lista över kategorier som jag ska dela upp elementen i (elementen kan finnas i mer än en kategori):
rule(r) quest(q) happening(h) encounter(e) item(i) findable(f) denied(d) stock(s) payoff(p)

Rule betyder att jag ska konstruera en mekanik för fenomenet. Kan vara hur en eld sprider sig och kan bekämpas, eller specifika triggers och konsekvenser för en curse.
Quest betyder att elementet bäst beskrivs som ett uppdrag för att göra/hämta/lämna något, med tillhörande plats och motstånd. A la Fate Crimeworld. Score & box.
Happening är ett event på den större skalan. Något som jag ska lägga in en randomchans att drabba en samhälle eller en plats. Dammbristningar, jordbävningar, luftfort med onda jättar, att det kommer en gurk-kung.
Encounter är nåt jag kan lägga in på party-nivåns mötestabell. Om dom campar i skogen ex vis.
Item är nåt dom kan köpa på bazaaren eller få på nåt sätt, i en skatthord eller i en fallen fiendes ficka.
Findable är som encounters men inte mobila. Måste ramlas över. Ett typ exempel är en förhäxad tjärn som leder till spegellandet. Gör sig utmärkt på en utökad encountertabell: använd den långa när partyt rör sig och den mobila delmängden när dom campar.
Denied betyder att jag inte tycker om elementet och inte vill använda det.
Stocks är varelser som gör sig bra som vakter eller boende i en dungeon. Dom är inte tillräckligt intressanta att väva en hel quest kring men kan lyfta ett rum eller ett lair.
Payoffs är saker som "kan raisa en död rp", "tillfälle att bevittna jordens undergång", "ett makalöst magiföremål" osv. Skatter bortom skatternas yttersta gräns, eller straff bortom straffens yttersta gräns för en payoff kan också vara nåt dåligt. Om man är en ond DM. Bra att kombinera med en quest eller ett encounter (findable eller vanligt).

 

[Henke]

Den här frågan hänger ihop lite med ett av mina störa rollspels-dilemman - Hur jag skall kunna/hinna konsumera mitt rollspelsbibliotek. Jag läser vanligtvis läser jag pärm till pärm, ganska noggrant och det finns inte en chans i världen att jag tar mig igenom allt under den här livstiden.

Så hur bör jag göra istället? Jag sållar just nu genom att främst läsa det som fått positiva recensioner, men behöver ett sätt att snabbläsa. Kanske jag borde börja läsa översikterna först och sedan gå vidare med dem som känns intressanta?

 

[krank]

"Typiskt InDesign!" tänker alla TeX-skallar.

Off Topic, men då har TeX-skallarna fel. Det är ruskigt enkelt att lägga in dynamiska sidhänvisningar i InDesign, som sedan dessutom magiskt blir klickbara korsreferenser i PDF:en.

Om någon som använder InDesign inte lägger in sidhänvisningar så är det antingen ett medvetet val eller så vet de inte hur man använder sitt valda verktyg. Och båda dessa är precis lika möjliga i TeX.

 

[2097]

Önskar WotC kunde lära sig det!

 

[God45]

Moduler utan en sammanfattning i början är skapade av Satan.

 

[MattiasLejbrink]

Jag känner också starkt för en sammanfattning i början. Men. Riskerar man inte att stöta sig med The Sand Box Posse då? Som någon uttryckte det: en sammanfattning som berättar vad som kommer att ske. Då känner jag att en falang kommer att tycka att man "railroadar". Typ, tala inte om för mig hur saker ska ske och i vilken ordning! Det blir ju svårt att ge en översiktsbild över vad som kommer att ske och samtidigt inte berätta vad som kommer att ske. En sammanfattning utan sammanhang/ordning blir ju mer... en innehållsförteckning. Tankar?

 

[God45]

Jag känner också starkt för en sammanfattning i början. Men. Riskerar man inte att stöta sig med The Sand Box Posse då? Som någon uttryckte det: en sammanfattning som berättar vad som kommer att ske. Då känner jag att en falang kommer att tycka att man "railroadar". Typ, tala inte om för mig hur saker ska ske och i vilken ordning! Det blir ju svårt att ge en översiktsbild över vad som kommer att ske och samtidigt inte berätta vad som kommer att ske. En sammanfattning utan sammanhang/ordning blir ju mer... en innehållsförteckning. Tankar?

Är det en sandlåda så är sammanfattningen att berätta att det här är en sandlåda, i den finns det en konspiration med ödlemän, en massa odöda och ett tematiskt fokus på vad en persons värde är genom slumptabeller och NPC:er.

Men även i rakare scenario bör inte sammanfattningen säga vad spelarna väljer att göra.