Hur märklig karaktär hade du låtit någon spela?

[Bifur]

1. Nej
2. Nej
3. Nej
4. Ja
5. Nej

 

[Mogger]

Jag tycker ju att magin uppstår när våra fantasier möts och skapar något ännu större, så jag är positiv till det mesta. Men, om det bara är en gimmick/kul grej/for gags så skulle jag vara tveksam. Nu känner jag ju alla mina spelare väl och ingen av dem skulle göra en trams-RP men om en ny spelare dyker upp och vill hoppa in i kampanjen och "spela en stor rosa mecha-pony" så skulle jag bli lite misstänksam.

Blir lite som när polarens syrra var med i vår DoD-kampanj och spelade en stor blå kvinna, med tre bröst som lystrade till namnet Bruce Willis. Det var ju en rätt kul omgång, men de fick inte vara med mer (vi snackar 90-tal här f.ö)

 

[Henke]

4 och 5

 

[wilper]

Det är i och för sig sant. Så köper det

Det är väl CoC i ett nötskal, av alla tidslinjer som skapas av rollpersonernas handlingar lever vi i den där alla lyckades.
Tidslinjen där Tage fick en kniv i ryggen av en glosögd kustbo är inte den vi lever i.

 

[Vimes]

Jag tycker att My Little Pony-roboten är det bästa och det för den hypotetiska kampanjen mest passande karaktärskonceptet av de här. Vad har ni emot den?

 

[Dr_Dängrot]

Jag tycker att My Little Pony-roboten är det bästa och det för den hypotetiska kampanjen mest passande karaktärskonceptet av de här. Vad har ni emot den?

För att den är för out there och många av karaktärskoncepten som presenteras här känns som något en spelare skulle komma på bara för att göra sig obstinat inför sl lite som den där spelaren som alla spelat ihop med nån gång som envisas med att spela ökenbeduin i en piratkampanj eller absolut måste få spela Stormtrooper i en all rebel kampanj till star wars osv

 

[krank]

Jag tycker att My Little Pony-roboten är det bästa och det för den hypotetiska kampanjen mest passande karaktärskonceptet av de här. Vad har ni emot den?

Jag tycker Tage är det mest passande karaktärskonceptet, men placerar MLP:n på god tvåa. Det jag har emot konceptet är att det signalerar från spelaren att "jag tänker ta väldigt mycket plats kring spelbordet". Och så riskerar det ju också att bli – just eftersom roboten är STOR. Jag förutsätter att den åtminstone är stor nog att dess ögonhöjd hamnar vid en människas, och då kommer det ju att behöva diskuteras hur den får plats och tar sig fram hela tiden, till exempel. Åker hiss, tunnelbana, etc.

Det finns absolut spelgrupper där det funkar, och spelledare som uppskattar sånt. Jag som SL vill ju generellt ha fokuset på äventyret/mysteriet hellre än på rollpersonerna, och vill dessutom ogärna att någon spelare ska ta jättemycket plats på bekostnad av de andra om det inte är något alla inblandade gillar och är med på.

Jag tänker också att beroende på spelaren så kan "rosa" och "my little pony" skära sig mot "mörk" cyberpunk. Sen beror det väl också på vilken sorts mörk cyberpunk man tänker sig…

 

[Tant Ragnar]

Okej, så dags för en 100% vetenskaplig undersökning. Om du hade spelledit kampanj X hade du då låtit någon spela karaktär Y?


Kampanjen 1: Modernt mysterielösande utan något övernaturligt.

Karaktär 1: En tränad orangutang som är en annan spelarkaraktärs husdjur. Som i Every Which Way but Loose!


Kampanj 2: Standard fantasy kampanj.

Karaktär 2: Modern forskare från vår värld som råkat skapa en dimensionsportal och ramlat igenom.


Kampanj 3: Mörk cyberpunk kampanj.

Karaktär 3: En stor rosa My little pony robot.


Kampanj 4: Call of Cthulhu Sverige.

Karaktär 4: Unge Tage Erlander!


Kampanj 5: Hård Sci-Fi.

Karaktär 5: Karaktären är ett memetiskt virus som får folk att tro att han är en riktig person. Det är han inte, han finns egentligen inte överhuvudtaget.

3+4 är ok. Resten nej.

 

[Cybot]

Jag tycker Tage är det mest passande karaktärskonceptet, men placerar MLP:n på god tvåa. Det jag har emot konceptet är att det signalerar från spelaren att "jag tänker ta väldigt mycket plats kring spelbordet". Och så riskerar det ju också att bli – just eftersom roboten är STOR. Jag förutsätter att den åtminstone är stor nog att dess ögonhöjd hamnar vid en människas, och då kommer det ju att behöva diskuteras hur den får plats och tar sig fram hela tiden, till exempel. Åker hiss, tunnelbana, etc.

Det finns absolut spelgrupper där det funkar, och spelledare som uppskattar sånt. Jag som SL vill ju generellt ha fokuset på äventyret/mysteriet hellre än på rollpersonerna, och vill dessutom ogärna att någon spelare ska ta jättemycket plats på bekostnad av de andra om det inte är något alla inblandade gillar och är med på.

Jag tänker också att beroende på spelaren så kan "rosa" och "my little pony" skära sig mot "mörk" cyberpunk. Sen beror det väl också på vilken sorts mörk cyberpunk man tänker sig…

Om jag hade tillåtit det beror helt på vem som spelar karaktären. Men grundpremissen är 100% cyberpunk, där äventyrarna tillhör en klass som har sålt sina kroppar för att överleva på den sadistiska arbetsmarknaden. Personen i den humanoida hästrobotkropper har sålt sin kropp till corpen. De är ett spektakel i en värld där grymhet mot dem som ligger längre ner än dig på den sociala stegen är normen. Som att vara personen som gör reklam för Heinz i en stor korvkostym, men personen kan aldrig sluta bära kostymen....för den är hens kropp.
Och det går inte ens att slå tillbaka, för Cybernetiklagen från 2043 gör att tungt cyberfierade kroppar räknas som dödliga vapen och allt våld innebär en automatisk konfiskation av all cybernetik...och personen har inget icke-cybernetiskt kvar.

 

[Vimes]

 

[Basenanji]

1-3: Nej. Jag är tråkig.
4-5: Ja, men vad vill spelaren uppnå? Kan vi diskutera lite mer?

 

[Lupus Maximus]

Alla svar baserade på att det är en spelare som kommer att spela det "seriöst" och är en person som inte försöker ta allt rampljus eller är ute efter att på andra sätt sabba de andras spelupplevelse.

1. En orangutang (om det inte är en hane i närheten av en hona) är tydligen inte lika aggressiv som en chimpans. Med tanke på de avsteg man troligtvis redan gjort från realismen så kan man nog skippa aggressionstendenserna (har man lagt sig på samma nivå som CSI så kan den nog få kunna spela schack också).

2. "Standard Fantasy" tenderar att vara Gonzo nog, och jag gillar Isekai-genren. Så om upplägget inte har begränsat det av andra anledningar, så varför inte.

3. Om vi talar mörk i benämningen "alla är klädda i svart" i en Trenchcoats & Katanas setting så får jag svårt att se hur en MLP-robot skulle kunna passa in. Men jag har faktiskt svårare att se mig spelleda en Trenchcoats & Katanas setting. Men talar vi mörk i avseendet enorma samhällsklyftor och misär är min fråga snarare om den nivån av AI finns, och hur stor talar vi om? Dryga två meter om den står på bakhovarna lär funka rätt bra.

4. Jag tror jag aldrig hittills har spellett något där spelare har en en rollperson som är etablerad i settingen, utan att alla skapar en egen till den. Detta även i rollspel där den spelstilen är en uttalad möjlighet (som James Bond-rollspelet). Så jag säger nej redan på den nivån. Att jag skulle ha starka misstankar att spelaren antingen hatar sossarna och tänker spela pajas, eller dyrkar sossarna och skulle Gary-stua rollpersonen har inget med det att göra...

5. Talar hård sci-fi på nivån "The Martian" eller "Star Trek och Traveller är hård sci-fi"?

I mjuk sci-fi som Star Trek och Traveller kan jag själv inte se att ett virus skulle få flera olika personer att hallucinera samma sak, och jag har svårt att se hur spelet skulle kunna manipularas så att de inte vet att de sett olika saker. Så för mycket krångel. Ett "memetiskt virus" som leder till "två sinnen i en kropp" där två rollpersoner delar på samma kropp? Kör på.

Om det är hård sci-fi så skulle jag snarare inse att jag totalt missat min pitch om vad som skall spelas.

 

[Franz]

Okej, så dags för en 100% vetenskaplig undersökning. Om du hade spelledit kampanj X hade du då låtit någon spela karaktär Y?


Kampanjen 1: Modernt mysterielösande utan något övernaturligt.

Karaktär 1: En tränad orangutang som är en annan spelarkaraktärs husdjur. Som i Every Which Way but Loose!


Kampanj 2: Standard fantasy kampanj.

Karaktär 2: Modern forskare från vår värld som råkat skapa en dimensionsportal och ramlat igenom.


Kampanj 3: Mörk cyberpunk kampanj.

Karaktär 3: En stor rosa My little pony robot.


Kampanj 4: Call of Cthulhu Sverige.

Karaktär 4: Unge Tage Erlander!


Kampanj 5: Hård Sci-Fi.

Karaktär 5: Karaktären är ett memetiskt virus som får folk att tro att han är en riktig person. Det är han inte, han finns egentligen inte överhuvudtaget.

Problemet med många av de här idéerna för mig är att de riskerar att ta över allting. De andra rollpersonerna pressas tillbaka till bakgrunden och handlingen börjar handla om vad som är möjligt för den här rollpersonen och inte. Det blir lite en one man's show. Jag har liknande problem när jag själv gör rollpersoner, de tenderar att bli så färgstarka och extroverta att det är svårt för andra rollpersoner att få plats. Nåväl, till svaren:

1. Nej. Det skulle bli alldeles för mycket diskussioner om vad orangutangen förstår och inte förstår av vad alla säger och vad som händer.

2. Hm, kanske. Det beror på hur galen fantasyvärlden är och hur seriös kampanjen är.

3. Inte om hästen är fyrbent! Har haft mardrömsupplevelser i fantasykampanjer där en spelare varit kentaur. Spelet fick ständigt avbrytas till förmån för diskussioner om vad kentauren klarade av och inte. Kunde hen gå in genom den eller den dörren? Kunde hen gå ner för trappor? Kunde hen klättra i rep? Vägde hen för mycket för att kunna vara på flotten? Spelaren ville dessutom aldrig ge sig och blev sur när hen missade saker, trots att hen var varnad innan när karaktären skapades. Aldrig mer!!!

4. Ja, det hade nog gått bra. Jag tycker faktiskt det vore kul med ett gäng rollpersoner som helt bestod av historiska personer!

5. Jag har för lite erfarenhet av att såväl spela som spelleda hårt sci fi för att avgöra om detta är en bra idé eller inte.

 

[God45]

Problemet med många av de här idéerna för mig är att de riskerar att ta över allting. De andra rollpersonerna pressas tillbaka till bakgrunden och handlingen börjar handla om vad som är möjligt för den här rollpersonen och inte. Det blir lite en one man's show. Jag har liknande problem när jag själv gör rollpersoner, de tenderar att bli så färgstarka och extroverta att det är svårt för andra rollpersoner att få plats.

Går alla lika hårt brukare det lösa sig. Det är mest ett problem om hälften går hårt och andra halvan inte gör det. Man kan alltid ha en Chewbacka, Buffy eller Scooby i gruppen av normala eller en normal person som Bella eller Batman bland freaksen.

 

[revault]

Jag brukar generellt inte tillåta rollpersoner som bryter mot den stämning som jag vill uppnå med kampanjen. De gånger jag har gjort det brukar det leda till att jag tappar intresset och kampanjen rinner ut i sanden. Så alternativ 1-3 skulle jag säga nej till direkt. Alternativ 4-5 skulle kunna fungera om jag upplever att det inte bryter allt för mycket med vad jag vill uppnå med kampanjen. Om någon av mina spelare absolut ville spela en orangutang, en tidsresenär eller en rosa ponny så kan jag nog tänka mig att spelleda ett scenario med de premisserna.

 

[Zorbeltuss]

Okej, så dags för en 100% vetenskaplig undersökning. Om du hade spelledit kampanj X hade du då låtit någon spela karaktär Y?

1: Mer än absolut
2: Nej
3: Ja, så tillvida att det är resonabelt att anta att serien finns i spelvärlden
4: Ja
5: Troligtvis ja

Förtydlingar:
1 Mysterie rollspel nutid utan övernaturligt låter dötrist så orangutangen skulle få mig att faktiskt bli intresserad av tanken.
2 Den karaktären kan få övriga spelare att förvänta sig mer än standardfantasy.
3 Om det är något mer cyberpunk än branding så vet jag inte?
4 Om spelaren inte är okej med att det inte går historiskt eller så tillvida denne vill så kommer den inte förbli en spelare i min grupp, annars lär det funka perfekt.
5 Om inte spelaren tycker att jag ska tolka det på ett annat sätt än jag gör så visst, (jag tolkar det som dennes karaktär får inte köra solospel men allt annat funkar normalt bara att de andra karaktärerna utför aktionerna denne gör om någon vill skriva en tredje parts krönika).

 

[Jocke]

1. Jag tror inte det, men det är ju bättre än att spelaren har ett kompetent husdjur (eller en butler) som ofta glöms bort. I Fem böckerna är ju hunden den femte så det kanske går att få till på något sett. Jag kommer nog vara avtänd på iden om spelaren inte säljer in den bra.

2. Forskare är det jag är kritisk mot, inte någon från vår värld - det är ju ändå en vanlig trop i standard fantasy. En trucker, supermodell eller dylikt skulle jag inte alls ha problem med men jag får känslan av att forskaren kommer hävda att saker i fantasyvärlden ska följa samma logik och fysik som i vår värld. Tex att det finns bakterier, gravitation och atomer - och det är jag faktiskt inte säker på är sant i en fantasyvärld.

3. Hur är rollpersonen mörk? och hur passar det mörkret in i temat? Om den ska bete sig som en My Litte Pony så passar det ju inte, men om det är en tillfällig kropp, eller vad som nu kan passa så är det ju inte konstigare än att tex fånga ett döende medvetande i en svart låda.

4. Ja, om de andra rollpersonerna också har någon sags verklighetsanknyting. Som nån slags League of Extraordenary Gentlemen. Karl Gerhad kanske är en av de andra osv.

5. Det blir lite som att spela spöke i en kampanj utan andra övernaturligheter, så det här är jag lite tveksam på. Om det är Doctor Who är det ju bara att köra men hård-hård sf tycker jag att spelaren ska välja något annat i stället. Men såklart går det att prata om.

 

[Bifur]

Alla svar baserade på att det är en spelare som kommer att spela det "seriöst" och är en person som inte försöker ta allt rampljus eller är ute efter att på andra sätt sabba de andras spelupplevelse

Grejen är väl att de inte riktigt går att ta seriöst? Jag har aldrig varit med om folk som pitchat så konstiga idéer som dessa (utom Erlander, men den är ju i princip okonstig) - själva förekomsten av dem ger mig intrycket att spelaren inte är intresserad av kampanjen. (Och i en grupp där detta var ett vanligt sätt att föhålla sig till sina RP hade inte jag varit med.) Sen finns det aspekter av allihop som kanske hade gått att göra något med, ett tema eller situation för RPn som kanske kan få en annan för settingen mer passande form utan att spelaren kunnat tänka ut den.

 

[Lupus Maximus]

Grejen är väl att de inte riktigt går att ta seriöst? Jag har aldrig varit med om folk som pitchat så konstiga idéer som dessa (utom Erlander, men den är ju i princip okonstig) - själva förekomsten av dem ger mig intrycket att spelaren inte är intresserad av kampanjen. (Och i en grupp där detta var ett vanligt sätt att föhålla sig till sina RP hade inte jag varit med.) Sen finns det aspekter av allihop som kanske hade gått att göra något med, ett tema eller situation för RPn som kanske kan få en annan för settingen mer passande form utan att spelar kunnat tänka ut den.

Att det beror på att man är ointresserad av kampanjen är bara en av möjligheterna, inte den enda. Och det i sig behöver inte göra att det är fel. Det kan vara något som gör deltagandet intressant nog trots temat, och göras på ett sätt som inte saboterar för de andra. Vissa kan hantera det. Andra kan det inte.

Nu är t.ex. Cyberpunk inte en setting jag är så värst förtjust i (men tycker att väldigt mycket av Cyberpunk passar i t.ex. Traveller), men en MLP reklambot som fått sin AI uppgraderad eller att det är en Clopper-bot ser jag tematiskt passa rakt in. Frågan för mig är faktiskt mer om hur det kommer att hanteras av spelarna. Är det mer temat från MLP spelaren är ute efter, så hade det blivit fel även om rollisen är en människa.

 

[DanielSchenström]

Ja till alla så som originalposten beskriver det.

Om jag säger nej till ett karaktärskoncept är det för att det inte fungerar såsom jag vill att spelets värld ska vara, att jag vet att det inte fungerar i det äventyr eller kampanj som ska spelas, eller det skulle slå hål på folks suspension of disbelief, eller att jag inte vet hur det ska hanteras.

Det som dyker upp i huvudet när jag läste frågan var en spelares frågan om de kunde spela en person som var rullstolsbunden i en modern miljö. Där var jag tvungen att säga nej för att det skulle innebära mer arbete för mig att anpassa äventyren för att få det att funka.