Hur man ser på regler

[Genesis]

Behöver vi en gammal hederlig definitionstråd, "Vad är regler"? =)

Varsågod: https://www.rollspel.nu/threads/vad-är-en-regel-egentligen.76934/

 

[Svarte Faraonen]

Jag tänker att man när man tar sig an ett nytt spel gör det på samma vis som man tar sig an ett recept på en ny maträtt, kanske från ett kök man inte är bekant med. Man börjar med att nyfiket testa så som det står skrivet, mer eller mindre – visst, med erfarenhet av matlagning kanske man inser att vissa saker blir bättre om de modifieras lite, men huvudsakligen följer man ju instruktionerna för att man vill se vad det leder till. Sedan, när man har blivit bekant med vad det är man lagar så börjar man medvetet eller omedvetet göra det till sitt eget, utveckla egna preferenser och i slutändan har man något som kanske inte är exakt samma som det man började med men som passar en bättre. Om man däremot börjar göra stora modifikationer redan från början? Ja, då blir det ju sällan som man får chansen att verkligen upptäcka något nytt, utan man kommer antagligen bara göra mer av det man redan är bekväm med. När jag ser folk göra husregler och även modifikationer till spelvärldar så är det tyvärr så att väldigt många mest gör det mer bekant – de gör reglerna mer lika andra spel de har spelat, spelvärlden mindre egen och mer generisk. Och jag ser inte riktigt vad nyttan är med det.

 

[krank]

Och jag ser inte riktigt vad nyttan är med det.

Det kanske beror på huruvida det man är ute efter är att uppleva nya regelsystem eller inte. Jag vet inte om jag riktigt spelar rollspel för att "testa nya saker", på samma sätt som jag sällan eller aldrig är speciellt intresserad av att testa nya maträtter. Jag ser för all del nyttan med det, men det är inte vad jag spelar för.

Så nyttan kanske är att man får en spelupplevelse man faktiskt trivs med istället för en som skaver, att man efteråt känner att det var väl spenderade timmar där man fick ut vad man ville få ut snarare än att man slösade bort dem. Men att man kanske istället fick uppleva en ny estetik, känsla, spelvärld, samhällsstruktur, mytologi eller dynamik. Vad det nu var man köpte spelet för att tillföra sitt eget spelande.

 

[Ram]

Nu har vi ju sladdat en hel del från orginalfrågan "[J]ag förstår inte varför man man ställer frågan och inte bara kör med det man tycker är skoj", men för mig så känns hela den här tråden som Varför har inte alla andra kul på mitt sätt?

Jag menar, om en spelare, oerfaren eller erfaren, frågar om detaljer i ett spel så beror det på att denne är intresserad av hur konstruktören ser på det. Det är ingen större skillnad mellan det och att fråga en scenarioförfattare om en karaktärs agenda i ett köpt scenario eller att undra hur stor en namngiven men inte beskriven stad på en karta är. Man frågar för man undrar hur författaren eller annan hjärntrust ser på det hela och helt enkelt för att man är intresserad. I förlängningen funderar man troligen över konsekvenserna av att använda det man frågar om eller att ändra det.

Så ja, vi spelar alla olika.

 

[Max Raven]

Står det inte i reglerna så utgå från genren eller verkligheten/vett. Klart magiker får/inte får ha rustning om det inte nämns i reglerna. Reglerna konstrueras oftast med vad konstruktörerna ser som kritiskt i åtanke, så finns det inte med så är det mer personlig smak.

 

[JohanL]

En ytterligare sak kring om magiker kan bära rustning är att det säger något om världen, något som intressanta regler ofta gör.

Varför kan inte magiker bära rustning? Är det för att metall interferar med magin (järn i Expert DoD och RQ)? I så fall borde man kunna bära icke-metallisk rustning, och det borde gå att använda den här egenskapen hos metall till annat om man vill stoppa magi. Eller är det för att den är i vägen för rörelser? I så fall kan vi dra slutsatsen att magi kräver mycket akrobatiska eller precisa rörelser. Ger rustning någon sorts Stamina-minus som man inte har råd med som magiker (Dragon Age)? Då borde man kunna ha på sig rustning när man inte behöver kunna kasta magi. Kräver rustning att man har en färdighet i rustningsträning, som prioriteras bort i magiakademierna eftersom man har viktigare saker att syssla med? I såfall borde en äventyrande magiker kunna lära sig det. Är det ett rent tabu? Då borde det framgå, samt att magiker i så fall skulle kunna ha på sig rustning i hemlighet.

 

[Bolongo]

I just Svärdet Sång är svaret på den ursprungliga frågan att det inte finns några begränsningar. Men det beror på att det spelet inte balanseras genom utrustning, utan genom talangerna - och magiska och icke-magiska talanger anses lika värdefulla.

 

[luddwig]

Om en regel är otydlig tycker jag att det är fullt rimligt att fråga hur andra personer tolkat reglen.

Om det saknas en regelmekanik som spelaren vill ha med tycker jag att det är fullt rimligt att fråga hur andra löst detta.

Jag tycker allmänt att det är kul med regler. Det betyder inte att jag vill ha en stor mängd regler. De regler som finns ska dock vara tydliga och funktionella. Värsta sortens regler är de som är detaljerade och samtidigt otydliga.

 

[zo0ok]

Ganska ofta postas regelfrågor som jag tycker är märkliga.

En anledning är nog att det inte alltid är så lätt att hitta regler. Eller att det ibland inte är så lätt att veta vilken regel som faktiskt gäller. Vem som får ha rustning: står det på klassen, i rustningstabellen, i stridsreglerna? Jag tror vi alla missat någon regeldetalj någon gång. Ibland har man också en förväntan om hur det funkar (om man slår 20 så blir det väl crit?), men så är det kanske inte så, i alla fall.

I just Svärdet Sång är svaret på den ursprungliga frågan att det inte finns några begränsningar. Men det beror på att det spelet inte balanseras genom utrustning, utan genom talangerna - och magiska och icke-magiska talanger anses lika värdefulla.

Ännu svårare att hitta regeln, om den inte finns

Jag tror att många spelare, inte minst med en bakgrund i D&D, lägger stor vikt vid att klasser ska va balanserade mot varandra så att man inte har generell fördel eller nackdel av att välja en viss klass.

Många rollspel har någon slags... kompetetivt element, dvs

1) olika rollpersoner överlever olika bra
2) olika rollpersoner har olika förmåga/kapacitet att lösa problem som rollpersonen/gruppen ställs inför

Ofta är det ganska tråkigt när några rollpersoner är mycket mer kompetenta än andra. Ofta är det ganska tråkigt att inse att ens egen rollperson spelar en menlös biroll, som inte klarar av att göra något, och när hon försöker så håller hon på att dö (mycket mer så än de andra spelarnas rollpersoner).

Detta tror jag gäller alla rollspel som har någon slags tävlings/överlevnads-moment (vilket är många, men inte alla, rollspel), och de flesta rollspelare (det finns säkert spelare som inte bryr sig om deras rollpersons kompetens alls, och inte tycker det sabbar upplevelsen att vara genomgående mer inkompetent).

Sedan kan reglerna inte balancera allt. Om SL skriver äventyr där Präster är den stora grejen, så kommer det vara bättre att spela präst än tjuv.

Men jag har svårt att se att detta är en D&D-grej. Jag tycker alla bra spel bör ha någon slags balans-tänk. Sedan kan man ha någon avsiktlig obalans, men att bara lämna det vind för våg påstår jag är dåligt.

Och då är det rimligt att fråga vad som faktiskt gäller magiker, eftersom magiker - av olika skäl - inte brukar kunna gå runt i helrustning i de flesta fantasyspel.

 

[Brödbane]

....för mig så känns hela den här tråden som Varför har inte alla andra kul på mitt sätt?

Jo, det är väl hela grunden för det här forumet?

 

[PhilArt]

Men jag har svårt att se att detta är en D&D-grej. Jag tycker alla bra spel bör ha någon slags balans-tänk. Sedan kan man ha någon avsiktlig obalans, men att bara lämna det vind för våg påstår jag är dåligt.

Det är såklart inte en specifik D&D-grej (jag nämnde ju även exemplet VtM), men just det där med balans behandlas väldigt olika i olika spel, och huruvida det är avsiktligt eller inte är inte alltid givet. Exempelvis inom OSR brukar ju det här med balans inte riktigt betraktas som så viktigt, och att man i regel slår fram sina startvärden vilket kan ge väldigt olika förutsättningar, ger ju inte heller helt rättvisa RP. Sen finns ju de spel i den genren som ändå försöker balansera startvärdena, exempelvis utrustningstabellen i Into the Odd.

 

[JohanL]

Men jag har svårt att se att detta är en D&D-grej. Jag tycker alla bra spel bör ha någon slags balans-tänk. Sedan kan man ha någon avsiktlig obalans, men att bara lämna det vind för våg påstår jag är dåligt.

Balans behövs i vissa sorters spel (till exempel Gamist-spel, för vad är det för utmaning om något bara är strikt bäst?).

Det alla (OK, kanske inte alla, men ändå) spel behöver är Niche Protection. Din rollperson måste inte nödvändigtvis vara balanserad med de andras, men det måste finnas något den är bäst på.