Nekromanti Hur mycket tid bör man ge rollspel & system ?

[Johan K]

Har en liten fundering här..
Hur mycket tid tycker ni man ska ge rollspel, system & sådant innan man hyllar det eller säger nej tack, alldrig mer detta system.

För min del så tycker jag uiaf att man skall minst ge det 30-40 timmars spelande av äventyr, testande & sådant. Är dett för lite eller är det "lagom" mycket tid ?

/ Johan K, som tänkte hoppa in i duchen strax.

 

[Dimfrost]

En kvart [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Flurtis]

Tiden räcker med en kvart, däremot vill jag testa ett system med två olika spelledare innan jag bedömer det. Detta för att systemet kanske inte passar just den spelledaren.

//Flurtis som generellt är emot att bojkotta system överhuvodtaget.

 

[krank]

Ett system kan det räcka att läsa igenom ett par gånger för att känna huruvida man skulle vilja spelleda det eller ej. Spela kan jag göra vadsomhelst, med rätt SL.

Ett exempel: d20. Jag har läst igenom det, och kommit fram till att det inte är värt min dyrbara rollspelstid. Ändå har jag haft en spelledare som körde Mutants & Masterminds, och det hade jag god behållning av - kanske för att de delar jag verkligen avskyr med d20 tonats ner, och för att den spelledaren är hemskt duktig. Däremot skulle jag aldrig få för mig att spelleda d20 - det är för mycket spel (som i fia-med-knuff) för min smak.

Ett annat exempel: Adventure. Läste igenom reglerna, kom fram till att jag nog gillade det och ville testa. Hittills har det fungerat rätt bra.


Överlag dömer jag inte ut spelsystem sådär i allmänhet - däremot dömer jag ut dem som verktyg för just mig som SL.



30-40 timmar skulle jag aldrig ge ett system jag inte tycker känns spännande efter första genomläsningen. Jag gav GURPS ett äventyr a' 5 timmar trots att jag var skeptisk, och det visade sig att jag skulle ha gått med min magkänsla.

 

[wilper]

För mig är spelgruppen intressantare än spelet. Om ett gäng jag gillar att spela med bestämmer sig för att spela Eon, Shadowrun eller D&D3 så kan jag tänka mig att spela ändå, trots att jag avskyr de spelen. Ok, inte Shadowrun, men de andra två iaf.

Annars har jag så många ospelade spel tillgängliga, att om ett verkar dåligt vid första genomläsningen, eller vid första spelmötet så kan jag lägga undan det och ändå ha något som lockar att plocka fram till nästa möte.

 

[Guest]

Hur mycket tid tycker ni man ska ge rollspel, system & sådant innan man hyllar det eller säger nej tack, alldrig mer detta system.

Fyra folkpiss och en snabbrunk framför datorn till free6.com.

 

[Beastslayer]

Jag hakar faktiskt inte upp mig på system längre, jag hakar mer upp mig på kampanjvärlden i fråga. Gillar jag världen kör jag det med ett system jag vet jag gillar.

 

[Genesis]

Jag hakar faktiskt inte upp mig på system längre, jag hakar mer upp mig på kampanjvärlden i fråga. Gillar jag världen kör jag det med ett system jag vet jag gillar.

Jag är faktiskt tvärt om numera. Kampanjvärlden är det inte så noga med; ett bra system kan göra det roligt att spela i vilken värld som helst (typexemplet varandes Dogs in the Vineyard, med kanske världens tråkigaste spelvärld, men som jag verkligen längtar efter att spela).

 

[Pom]

För att säga "aldrig mer": ett ordentligt spelmöte.
Att man bestämmer sig för att inte ens pröva tycker jag är samma sak som att inte ge spelet en chans. Det är ingen slump att speltest ingår i alla seriösa försök att göra bra spel. Saker som verkar bra i teorin kan snubbla i praktiken och tvärtom.
Men därmed inte sagt att det är fel att rata spel utan att ha spelat dem. Om man är ointresserad av genren eller är nöjd med det spel man spelar ser jag ingen anledning att offra fritiden på osäkerheter om man inte gärna vill. Men då kan man inte gärna säga "aldrig mer.

För att hylla: en ordentlig kampanj.
För att ha någon chans att i huvudet skilja SLs insats från regelmakarens behövs en hel del spelmöten.
Dessutom finns ofta spelaspekter som bara märks över längre tid.

 

[Genesis]

För att hylla: en ordentlig kampanj.
För att ha någon chans att i huvudet skilja SLs insats från regelmakarens behövs en hel del spelmöten.
Dessutom finns ofta spelaspekter som bara märks över längre tid.

Så om ett spel är dretbra efter ett spelmöte så räcker inte det för att hylla det? Blir nog jobbigt för spel som The Mountain Witch, som är i princip ett äventyr med tillhörande regelsystem.

 

[solvebring]

En timme, på det hinner man göra lite och se efter.
En kvart som andra säger är prompt för lite - på en kvart hinner det inte hända såpass mycket att man undersökt tillräckligt.

 

[Targon]

I rättvisans namn svarar jag att man bör ge alla spel ett spelmöte eller att man spelar igenom åtminstone ett scenarie. Ett spel vars spelvärld man verkligen känner för kan man dissa på en gång. Gillar man världen men tycker att systemet är långsamt, omständigt och tungrott kan man ju därefter tillsammans med de andra i spelgruppen fundera på om det skulle vara lönt - eller överhuvudtaget möjligt - att helt enkelt byta system, exempelvis till något enkelt brp-system som alla redan kan.

 

[Nightowl]

Så om ett spel är dretbra efter ett spelmöte så räcker inte det för att hylla det? Blir nog jobbigt för spel som The Mountain Witch, som är i princip ett äventyr med tillhörande regelsystem.

Mao, ett spel som Mountain Witch har inga kampanjer... så en omgång är lika med en kampanj.

Jag håller med om att innan man kan hylla ett spel och dansa på gatorna och höja det till skyarna så ska man ha spelat det ganska rejält och haft återkommande geekgasmer medan man spelar. Helst med olika människor. Om man har lika kul med helt olika grupper så är spelet bra i sig.

Erik

 

[MrG]

En spelkväll (eller ett scenario) är jag beredd att ge de mesta spel, sedan kan jag undvika det. Hylla däremot är jag kräsnare till, en fem kvällar minst.

-Gunnar (tycket att / Johan K, som tänkte hoppa in i duchen strax. kanske var mer info än som behövdes )

 

[Troberg]

Det handlar inte om hur mycket tid man ska ge dem, det handlar om hur många spelledare som krävs. Generellt sett så krävs färre för att förkasta ett system än för att hylla det. Jag skulle säga en för att förkasta, tre för att hylla.

 

[Pom]

Så om ett spel är dretbra efter ett spelmöte så räcker inte det för att hylla det? Blir nog jobbigt för spel som The Mountain Witch, som är i princip ett äventyr med tillhörande regelsystem.

Det är riktigt uppfattat.
Har man kul ett spelmöte kan det lika gärna bero på att man återser roliga kompisar man inte sett på ett halvår, på att SL har en bra kväll, på att man hade väldigt låga förväntningar, på att spelsystemet är kul i början och jobbigt i längden, eller på något annat.

Ett rollspel som inte kan användas till mer än ett spelmöte betraktar jag inte som ett rollspel.

(Alla andra har sina egna definitioner av ordet rollspel, så det har jag också. )

 

[Dilandau]

tid och tid. som spelledare är min filosofi att jag - när jag läst regelboken 1 gång -- inte direkt känner "wow" och och kan droppa 10 äventyrsförslag på rak arm, så får det vara.

 

[Honken]

Jag tycker det beror helt på de övriga spelarna. Man bör i alla fall läsa igenom spelet 1 gång. Även om spelet då rockar tokfett, men ingen av spelarna vill prova det så är det ju inte så mycket att göra.

/Honken

 

[Illern]

Känner jag inte någonting för det när jag läst genom det mesta av det så blir det tyvärr ingenting eftersom jag tyvärr bara verkar ha ett liv på mig :-( Visserligen borde det finnas rollspel på de elysiska fälten och öarna men ändå...

Får jag sedan ihop en spelargrupp så beror det väldigt mycket på spelet sedan. Visar spelet upp väldigt negativa sidor kan det nog åka bort på ett par spelmöten (typ 10-15 h). Å andra sidan så är vi rätt så byggbenägna i mitt sällskap så det kan hända att en modifierad variant överlever för en hel kampanj och då skulle jag gissa att maxansträningen ligger på typ fem modfieringar och tio spelmöten. Är det inte tillräckligt givande då så struntar vi troligen i det.

 

[PVC]

Det må låta trångsynt men jag anser att livet är för kort för att spela rollspel man inte gillar. Redan när jag läst genom regler och spelvärld för ett spel/system brukar jag har en ganska klar bild för mig om huruvida det är något jag känner att man kan göra något av. Sanningen är att om jag inte direkt känner för att spel så byter jag; det finns så många spel där ute att man kan unna sig den lyxen.