Lupus Maximus
Tekniker
Hur ser ni andra på prostitutionen i Sandukar? Är den olaglig och undanskymd, olagligt men hyfsat öppen, eller reglerad? Nåja, helt avreglerad skulle också kunna vara ett alternativ, men då är det nog något annat än Imperiet vi talar om.
Själv har jag att kvinnlig prostitution är lagligt och reglerat. Men det finns en stor andel olaglig prostitution, med icke-registrerade kvinnor, och manliga prostituerade.
Antalet prostituerade i min version av Sandukar, oberoende om de är frivilliga (att välja mellan att inte ha råd med mat och hyra, eller prostitution, hamnar här under kategorin frivilligt) eller tvingade; oberoende om det är heltid eller deltid.
Registrerade kvinnor: Drygt 40000
Ej registrerade kvinnliga prostituerade: Uppskattas till runt 1000 enligt officiella siffrorna. Egentligen drygt 300000.
Manliga prostituerade: Den av Sanningsministeriet fastslagna uppskattningen är runt 5000. Egentligen runt 125000.
Att det finns gott om kvinnlig prostitution i Sandukar, långt över de officiella siffrorna, är dock inget som undgått någon. Detta har bland annat lett till skämtet;
Fråga: "Hur bygger man snabbast Imperiets största bordell?"
Svar: "Man bygger ett tak över Sandukar."
Att ca 4,5% av den kvinnliga populationen, och 1,5% av den manliga, för närvarande tillhandahåller sexuella tjänster säger dock inte hur många som någon gång i sitt liv har prostituerat sig. Snittet i Sandukar ligger på ca 20% för kvinnor, och 7% för män. I vissa fattigare delar av Sandukar ligger siffran för kvinnor på över 50%, och även om många håller det hemligt är tillräckligt många avslöjade eller det är en öppen hemlighet, så i vissa av dessa områden är det mer eller mindra avstigmatiserat.
Den reglerade prostitutionen uppstod i samband med att det uppstod många homosexuella förbindelser mellan män i skyttegravarna, och vissa fortsatte med homosexuella förbindelser efter sin tjänstgörning. Men tolkade detta som att manlig homosexualitet var en smittsam sjukdom, och har sedan dess benämnts som skyttegravssjukan.
Införandet av fältbordeller, och att man drev homosexualitet in i skuggorna, gav illusionen av att att prostitutionen gav en kraftigt dämpande effekt även om det inte helt löste problemet. Fältbordellerna kanske kunde ge sexuell tillfredsställelse, men inte mänsklig närhet, så skyttegravarna har fortsatt att vara ett vanligt ställa för män att upptäcka om de dras till andra män. Detta ledde dock till legaliserandet, och reglerandet, av prostitution i det civila samhället.
Stigmat mot prostituerade (och därmed önskan hos många prostituerade om hålla det hemligt, speciellt om de inte redan har notering i passet), regleringarna om vilka tjänster får utföras, samt skatter och avgifter, är de huvudsakliga anledningarna till den stora olagliga sektorn.
Uppfattningen om att prostitution är en bromsmedicin mot skyttegravssjukan gör att ordningsmakten inte bara har direktiv att se mellan fingrarna då det gäller ej registrerad kvinnlig prostitution, samt prostituerade som med tvång och hot tvingas. Många poliser utökar sin magra lön med att vara direkt delaktiga. Straffen för alla brott som på något sätt främjat kvinnlig prostitution är ofta skrattretande låga; till och med undanhållandet av statliga inkomster från icke-registrerad prostitution. Beviskraven då t.ex. tvång varit inblandat sätts ofta orimligt högt. Prioriteringen är glasklar; smittan måste hållas tillbaka.
Den manliga prostitutionen tar man dock i med hårdhandskarna. Dock försvåras det arbetet i och med att det sker i det fördolda, många poliser är rädda för "smittan" och gärna ser att någon "råkar" varna dem, en hel del poliser förvarnar mot monetär ersättning eller på andra sätt har ekonomiska intressen i den manliga prostitutionen, samt att vissa poliser är själva en del av närliggande underground-rörelser.
Otrohet är en av de få giltiga orsakerna till skilsmässa i Sandukar. Dock, köpande och säljande av heterosexuella tjänster är det inte (även om det var tänkt att bara gälla manlig köpare och kvinnlig säljare, så kom det aldrig med i lagboken, då den eventuella existensen okvinnlig sexualiteten fortfarande är hett debaterat i akademiska kretsar, var tanken på att en kvinna skulle kunna gå till en manlig prostituerad helt utesluten). Detta gör att en skilsmässa med otrohetsmotivering kan blockas genom att den ena parten i otroheten erkänner att det var mot ersättning.
Det finns en starkt stigma mot att vara en frånskild kvinna, så det beror på vilket stigma som kvinnan anser slå hårdast. Men det finns också ett stigma mot män som är gift med en prostituerad, så många män viker sig mot hotet över att hustrun skulle "erkänna" otroheten som en sexuell tjänst.
Om kvinnan väljer att neutralisera en skilsmässa på detta sätt kommer hon dock att straffas med en notering i passet (om hon inte redan har en) samt böter; böter hennes man bär huvudansvaret för att det blir betalat.
Själv har jag att kvinnlig prostitution är lagligt och reglerat. Men det finns en stor andel olaglig prostitution, med icke-registrerade kvinnor, och manliga prostituerade.
Antalet prostituerade i min version av Sandukar, oberoende om de är frivilliga (att välja mellan att inte ha råd med mat och hyra, eller prostitution, hamnar här under kategorin frivilligt) eller tvingade; oberoende om det är heltid eller deltid.
Registrerade kvinnor: Drygt 40000
Ej registrerade kvinnliga prostituerade: Uppskattas till runt 1000 enligt officiella siffrorna. Egentligen drygt 300000.
Manliga prostituerade: Den av Sanningsministeriet fastslagna uppskattningen är runt 5000. Egentligen runt 125000.
Att det finns gott om kvinnlig prostitution i Sandukar, långt över de officiella siffrorna, är dock inget som undgått någon. Detta har bland annat lett till skämtet;
Fråga: "Hur bygger man snabbast Imperiets största bordell?"
Svar: "Man bygger ett tak över Sandukar."
Att ca 4,5% av den kvinnliga populationen, och 1,5% av den manliga, för närvarande tillhandahåller sexuella tjänster säger dock inte hur många som någon gång i sitt liv har prostituerat sig. Snittet i Sandukar ligger på ca 20% för kvinnor, och 7% för män. I vissa fattigare delar av Sandukar ligger siffran för kvinnor på över 50%, och även om många håller det hemligt är tillräckligt många avslöjade eller det är en öppen hemlighet, så i vissa av dessa områden är det mer eller mindra avstigmatiserat.
Den reglerade prostitutionen uppstod i samband med att det uppstod många homosexuella förbindelser mellan män i skyttegravarna, och vissa fortsatte med homosexuella förbindelser efter sin tjänstgörning. Men tolkade detta som att manlig homosexualitet var en smittsam sjukdom, och har sedan dess benämnts som skyttegravssjukan.
Införandet av fältbordeller, och att man drev homosexualitet in i skuggorna, gav illusionen av att att prostitutionen gav en kraftigt dämpande effekt även om det inte helt löste problemet. Fältbordellerna kanske kunde ge sexuell tillfredsställelse, men inte mänsklig närhet, så skyttegravarna har fortsatt att vara ett vanligt ställa för män att upptäcka om de dras till andra män. Detta ledde dock till legaliserandet, och reglerandet, av prostitution i det civila samhället.
Stigmat mot prostituerade (och därmed önskan hos många prostituerade om hålla det hemligt, speciellt om de inte redan har notering i passet), regleringarna om vilka tjänster får utföras, samt skatter och avgifter, är de huvudsakliga anledningarna till den stora olagliga sektorn.
Uppfattningen om att prostitution är en bromsmedicin mot skyttegravssjukan gör att ordningsmakten inte bara har direktiv att se mellan fingrarna då det gäller ej registrerad kvinnlig prostitution, samt prostituerade som med tvång och hot tvingas. Många poliser utökar sin magra lön med att vara direkt delaktiga. Straffen för alla brott som på något sätt främjat kvinnlig prostitution är ofta skrattretande låga; till och med undanhållandet av statliga inkomster från icke-registrerad prostitution. Beviskraven då t.ex. tvång varit inblandat sätts ofta orimligt högt. Prioriteringen är glasklar; smittan måste hållas tillbaka.
Den manliga prostitutionen tar man dock i med hårdhandskarna. Dock försvåras det arbetet i och med att det sker i det fördolda, många poliser är rädda för "smittan" och gärna ser att någon "råkar" varna dem, en hel del poliser förvarnar mot monetär ersättning eller på andra sätt har ekonomiska intressen i den manliga prostitutionen, samt att vissa poliser är själva en del av närliggande underground-rörelser.
Otrohet är en av de få giltiga orsakerna till skilsmässa i Sandukar. Dock, köpande och säljande av heterosexuella tjänster är det inte (även om det var tänkt att bara gälla manlig köpare och kvinnlig säljare, så kom det aldrig med i lagboken, då den eventuella existensen okvinnlig sexualiteten fortfarande är hett debaterat i akademiska kretsar, var tanken på att en kvinna skulle kunna gå till en manlig prostituerad helt utesluten). Detta gör att en skilsmässa med otrohetsmotivering kan blockas genom att den ena parten i otroheten erkänner att det var mot ersättning.
Det finns en starkt stigma mot att vara en frånskild kvinna, så det beror på vilket stigma som kvinnan anser slå hårdast. Men det finns också ett stigma mot män som är gift med en prostituerad, så många män viker sig mot hotet över att hustrun skulle "erkänna" otroheten som en sexuell tjänst.
Om kvinnan väljer att neutralisera en skilsmässa på detta sätt kommer hon dock att straffas med en notering i passet (om hon inte redan har en) samt böter; böter hennes man bär huvudansvaret för att det blir betalat.