Nekromanti Hur ser stridsscenen ut?

[Eagle]

Hur ska vi interagera med omgivningen i en strid?

Tänk dig ett världshus: Det finns krus med vin, möbler, kanske en taklampa och en trappa.... Hur kan denna scen användas för att skapa nya möjligheter i strider? Trappan kan användas för att få ett övertag i höjd. Möbler kan vältas för att förhindra motståndarna från att komma i närstrid, medan man själv anfaller med kastvapen. Taklampan kan användas att gunga i för att övermanna motståndaren. Krus med vin kan kastas i ansiktet på motståndaren så att man vinner intiativet och motståndaren inte hinner försvara sig.

Men hur är det med andra stridsscener?

1. Vilka tänkbara kreativa stridsscener finns det?

2. Vad har terrängen för egenskaper som gör den intressant när man slåss?

3. Vilka saker kan begränsa rp:na och slp:nas rörlighet i strid?

4. Vad kan erbjuda skydd?

5. Vad i miljön kan användas för att gömma sig?

6. Hur använder man branter, stup, stegar, rep, broar och höjdskillnader.

7. Vilka saker (eld, regn, lera, högar med skräp, möbler, temporära tillhyggen) kan användas för att få favörer i strid.

 

[The_Gorger]

Jag vet att det är fult att länka, men Nightowls inlägg är ju intressant i sammanhanget.

 

[olaberg]

Som spelledare räcker det ofta med att man beskriver detaljer så gott det går.

Det triggar spelarnas fantasi och de börjar fundera på vad terrängen kan ge dem.

Tillämpat i d20/D&D-världen:

För d20 gäller det att man tillämpar stridsreglerna så att improvisation blir möjlig.

Lika gammalt som att slå träffslaget med 1t20, är det att tillämpa +2/-2 på fördelaktiga/dåliga situationer. Ett bra strategiskt move: +2.

"Facing" blir viktigt ånyo, alltså åt vilket håll man riktar sköld, vapen och ansikte. "Ryggen mot väggen" eller "rygg mot rygg" blir viktigt. Ge attack i ryggen +2.

Höjdskillnader blir viktigt. Ge den överordnade +2.

Tillåt fler strategiska options från början (sådana som en gång i tiden var husregler, men som idag återfinns som feats): t ex att strida defensivt eller offensiv (fördel på AC motsvaras av nackdel på träffchans och omvänt).

Regelmekaniska saker som finter (feint) ska naturligtvis användas, men _beskriv dem_!!! Inte bara "en fint", utan "titta, ett grönt skepp", eller "jag gör ett utfall mot axeln men glider samtidigt snett bakåt.

Alla regelmekaniska saker ska för övrigt beskrivas. Inte bara "du får 3 poäng skada", utan "aj, klorna sätter sig i ditt vänsterben, strax ovanför knäet! Dra av 3 livspoäng".

Som spelledare kan man lära sina spelare att spela strid på detta sätt, genom att göra det själv. Om monstrena börjar svinga sig i takkronorna för att få +2 i träffchans kommer snart spelarna att göra detsamma.

Om de inte är suriga regeladvokater, men då har de inte vid mitt spelbord att göra ändå.

 

[Troberg]

Bra kommentarer överlag, men jag har ett par mindre synpunkter:

+2

I ett system där slumpfaktorn är 1-20 så är +2 för lite för att bry sig om. Det försvinner helt enkelt i bruset från tärningen. Ta till rejält och ge +5 eller mer istället, men var istället restriktiv med hur man kombinerar modifikationer.

Höjdskillnader blir viktigt. Ge den överordnade +2.

Jag undrar om inte den lägre har en fördel. Det är lättare att skydda överkroppen än benen. Om man dessutom står på ett bord eller en bardisk så är dessutom möjligheterna till fotarbete och undanmanövrer starkt begränsade, plus att kämpen på marken kan fälla kämpen på bordet genom att ta ett steg tillbaka och ge bordet en rejäl spark.

Någon ARMA-figur som kan bekräfta eller förkasta, alternativt vid tillfälle testa?

Å andra sidan så kanske man av andra skäl vill uppmuntra till sådan strid, och därför ändå ger en positiv bonus till den som står på bordet.

 

[Rising]

6. Hur använder man branter, stup, stegar, rep, broar och höjdskillnader.

Just höjdskillnader är något jag ogärna vill använda, för jag är osäker på om det verkligen borde ge någon fördel.

Lutade ytor kan förstås påverka ens rörlighet; så att den som springer ner från en kulle har mer fart än den som möter honom på väg upp, men utöver den där första sammandrabbningen så har jag svårt att se att det verkligen skulle vara en fördel att ha höjdskillnaden på ens sida.

Jag menar; en persons arm sitter ganska högt upp på kroppen. Står man under sin motståndare så är avståndet mellan ens vapen och fienden betydligt kortare än om man står ovanför denne; och man har en större yta att angripa på (medan det verkar enkelt att skydda hela sin kropp med en sköld mot någon som står ovanför en).

---

Utöver det så anser jag att en av de viktigaste miljöerna ofta är fienderna själva. Tittar man på actionfilmer får man ofta se hjältarna hoppa upp på monster och rida/klänga på dem, vilket tyvärr sällan stöds alls av rollspelsreglerna.

Ljuskällor brukar också vara klokt att hålla koll på; särskilt i grottgångar.

Öhrm... Ja.

Fast i regel gillar jag inte att hantera dessa olika grejor med formulariserade regler. Då blir det så mekaniskt; i första rundan sparkar man sand/häller ut grejer i mots. ögon, i nästa runda välter man något mellan sig själv å sin motståndare och börjar spjuta denne, eller whatever.

Jag brukar tycka det är roligare att tänka på miljön som en ren berättelsebonus. Den som vinner stridsslaget får berätta vad som händer! Då kan man välja att bara säga "jag hugger honom i sidan och hör med ett leende hur benen knakar!" om man så vill, eller något lite mer fantasifullt i stil med "jag hukar mig och tar tag i mattan för att sedan dra den hastigt mot mig, varpå orchen tappar balansen, faller bakåt och slår bakhuvudet i golvet!" om man tycker att det passar bättre i situationen och till ens rollpersons stil.

 

[Krille]

Högt eller lågt?

Jag undrar om inte den lägre har en fördel. Det är lättare att skydda överkroppen än benen. Om man dessutom står på ett bord eller en bardisk så är dessutom möjligheterna till fotarbete och undanmanövrer starkt begränsade, plus att kämpen på marken kan fälla kämpen på bordet genom att ta ett steg tillbaka och ge bordet en rejäl spark.

Jag undrade samma sak här, och teoretiserade om att höjdfördelen egentligen kommer från rollspelens bakgrund som strategispel, snarare än från fäktares verklighet.

Så jag skulle också uppskatta om någon ARMA-snubbe kunde förkasta eller bekräfta teorin.

 

[Troberg]

Re: Högt eller lågt?

Jag undrade samma sak här, och teoretiserade om att höjdfördelen egentligen kommer från rollspelens bakgrund som strategispel, snarare än från fäktares verklighet.

Möjligt, i fältslag är det definitivt en fördel att vara högst. Hollywoods swashbuckling bär säkert också en del av skulden.

 

[Gordeg]

Re: Högt eller lågt?

Om inte annat kan er teori användas för att motivera att dvärgar brukar vara värstingar på närstrid i fantasy.

Gordeg

 

[olaberg]

Näpp. Slumpfaktorn +2 är 10 procentenheter. Tillräckligt.

Av flera skäl.

Tradition. Ett nog så viktigt skäl om man som jag spelar oldschool-D&D av rent nostalgiska skäl. Ett slags meta-rollspel. Jag rollspelar att jag är liten igen och sitter och rollspelar äldre tiders rollspel.

Den sammanlagda effekten. +2 för det ena och +2 för det andra och +2 för det tredje ger väldigt mycket.

Bland annat.

 

[Nightowl]

von Anka-klanens hemliga stöt (vagt OT)

I Don Rosas serier om Joakim von Ankas liv berättar en äldre von Anka att deras klan var fruktad i strid eftersom de hade perfekt läge att anfalla där motståndaren var oskyddad. Detta illustreras med en bonad där en ank-riddare slåss mot en normalstor riddare.... och hans naturliga öppning är att köra upp svärdet i motståndarens skrev.

Frukta kortisarna!

Erik

 

[Rickard]

"'Facing' blir viktigt ånyo, alltså åt vilket håll man riktar sköld, vapen och ansikte. 'Ryggen mot väggen' eller 'rygg mot rygg' blir viktigt. Ge attack i ryggen +2."
Fast i en vettig fajt vill man vara rörlig och inte ha en begränsad yta.

"Regelmekaniska saker som finter (feint) ska naturligtvis användas, men _beskriv dem_!!! Inte bara 'en fint', utan 'titta, ett grönt skepp', eller 'jag gör ett utfall mot axeln men glider samtidigt snett bakåt'."
En regel man kan köra med är att om man inte beskriver handlingen så funkar inte den regeltekniska biten av handlingen. Fintar man så måste man beskriva det eller vill man strida defensivt så måste man förklara hur. Den regeln är inget som jag förvisso brukar köra med i ett rent anfall, även om jag skulle vilja göra det.

"Alla regelmekaniska saker ska för övrigt beskrivas. Inte bara 'du får 3 poäng skada', utan 'aj, klorna sätter sig i ditt vänsterben, strax ovanför knäet! Dra av 3 livspoäng'."
Något jag gjorde och som hjälpte mig i strid, var att skriva upp en massa olika skador som kunde hända vid en viss storleksskada. Det här fungerar förvisso bara om alla kombattanter har lika många "kroppspoäng", vilket är en av anledningarna som jag designade mitt eget system till att ha det.

"Som spelledare kan man lära sina spelare att spela strid på detta sätt, genom att göra det själv. Om monstrena börjar svinga sig i takkronorna för att få +2 i träffchans kommer snart spelarna att göra detsamma."
Precis, om man planerar miljön väl (vilket den här tråden verkar handla om) så kan motståndarna använda sig av den om spelarna inte gör det. Med nya spelare som jag vill introducera till "Använd dig i saker i miljön"-strider, så brukar jag säga uppenbara saker som "Väggen mot gatan har mansstora fönster.... som man säkert kan slänga ut någon från". Det gör också att de "anar" vad som antagligen kommer att hända senare. Spelarna vet numera hur jag beskriver en miljö om jag planerat att de ska strida där.

Annars rekommenderar jag att göra en Jackie Chanare i alla miljöer; gå igenom vad som finns däri och skriv ner sådant som du kan använda dig att slåss med. Och tillåt alltid att spelarna får hitta på balla saker i miljön. Nämn specifika detaljer i miljön men sällan något övergripande. Ett hus är ett hus tills spelarna hittar på vad det är för något. Ett rum har ingen storlek förrän spelarna begränsar storleken.

Ja, just det. Och skippa alla kassa förflyttningsregler. En motståndare befinner sig där spelaren vill att denne ska befinna sig. Det är precis likadant som med rumstorlek eller om ett hus är värdshus eller en smedja.

/Han som gillar swashbuckling (aka Feng Shui)-strider

 

[Troberg]

Den sammanlagda effekten. +2 för det ena och +2 för det andra och +2 för det tredje ger väldigt mycket.

Japp. Det ger krångel.

Jag föredrar att titta på situationen, göra en kvalificerad gissning och klämma till med ett "OK, du har +7 totalt", utan att räkna på det.

Näpp. Slumpfaktorn +2 är 10 procentenheter. Tillräckligt.

Man vill uppmuntra spelarna att vara mer aktiva och beskrivande. Om det bara gör skillnad en gång av tio så är det inte så himla motiverande.

 

[MrG]

Re: Högt eller lågt?

Min erfarenhet från lajv och lite SCA-fäktning är att höjd är schysst. Speciellt om man har ett tungt boffer (och inte alla slag ovanifrån är förbjudna).

Bonusen kommer del från att det är mycket trevligare att slå en bana uppifrån och ned en vise värsa (det senare riskerar också att slå i marken om man är den som står lägre).

Om jag minns rätt från historiska slag så brukade höjden vara eftertraktad och det sista man ville göra vara att rusa upp till ett slag. Tror dock att skillnaderna är mycket mer uppenbara om man tittar på slag än en och en situationer, då flåset påverkar och man har enklare att kasta saker på folk som rusar upp mot en.

Hmm... resonerade nyss igenom det här i saken i samband med Pendragons plus för att sitta till häst, häver man ett så tungt svärd nedåt tror jag det är mycket skönare än att med kraft häva det i riktning mot gravitaionen.

Så vill man peta skulle man säkert ha olika höjdregler för olika tunga vapen och saker som spjut som är gjorda för att möta även personer som sitter högre upp...

 

[Krille]

Re: Högt eller lågt?

Om jag minns rätt från historiska slag så brukade höjden vara eftertraktad och det sista man ville göra vara att rusa upp till ett slag.

Visst, men då talar vi även taktisk förflyttning av trupp och inte bara rent svärdsvevande av två matinéhjältar på ett värdshus. Det är inte riktigt samma sak när Erroll Flynn och Basil Rathbone står och vevar i en trappa och när sydstatsarmén försöker storma Little Round Top och nordstatarna försöker hålla toppen.

 

[MrG]

Re: Högt eller lågt?

Japp! Täckte jag inte in de aspekterna tillräckligt tydligt? Du klippte mitt i ett stycke där resten avhandlade just den skillnaden

Och som sagt tror också det beror på vapen, ska du ha florettfäktning, eller plåt och långsvärdsfajt? Det senare gör mer effekt på muskeler och är kämpigare i uppförsbacke...

 

[Krille]

Re: Högt eller lågt?

Täckte jag inte in de aspekterna tillräckligt tydligt?

Nä, jag tyckte du sa att "uppförsbacke suger i fajter en mot en, och i fältslag så suger uppförsbacke också".

 

[Johan K]

1. Vilka tänkbara kreativa stridsscener finns det?

Skog.
Jag bara älskar att låta mina rp`s slåss i skog. Men framför allt låta dem bli jagade. Att låta dem höra dem blli naffsade i hasorna. Det är kul.
Sedan så kan jag åxå mer än gjärna låta dem slåss i en borg, då hellst övergiven. Då de vet att det fins folk som jagar dem, de ser spår efter det. MEN de vet inte var de är. Fällor funkar bra här åxå..

2. Vad har terrängen för egenskaper som gör den intressant när man slåss?

Klart att terrängen har betydelse.
Slåss man i terräng som är bekant av en sida, så har de ju fördelar av det. Sedan var man är placerad i terrängen har ju xå betydelse, var man står i förhållande till varandra.

3. Vilka saker kan begränsa rp:na och slp:nas rörlighet i strid?

Hur marken är uppbyggd, att slåss i - 10 grader & snöstorm kan icke vara skoj. Det bör ju dra ner enns kapacitet. Sedan vad man har i bagaget i allmänhet bör ju åxå har inflytande. Har man varit på resande fot ett tag, så bör man ju vara sliten & kanske inte så på G att slåss..

4. Vad kan erbjuda skydd?

En stor sten, en gran, lövhögen..
Tror att amn kan söka skydd lite var stanns. Det enda som begrennsar en är nog spelarnas påhittighet.

6. Hur använder man branter, stup, stegar, rep, broar och höjdskillnader.

Som hinder för den ena eller andra sidan att ta sig fram, få ihjäl de andra på ett enklare sätt...
Det skulle iaf jag använda det till.

 

[MrG]

Re: Herr Nils syn på det hela.

Allt snack om ”vapnet jobbar i samma riktning som gravitationen” ser jag som man antingen inte lärt sig att använda vapnet eller slåss med väldigt otympliga fantasi konstruktioner.

Skrev jag inte att mina erfarenheter var av tidiga lajv, dvs otränade folk med klumpiga vapen... Så det verkar stämma med din världsbild

Det här med manövrar innan strid är ju en spännande sak som man sällan ser rollspelssystem ta i beaktning, för även man mot man borde det ha någon effekt om ena killen har rusat upp för en backe för att slås medan den andra släntrat ned eller väntat in. Kruxet blir hur många lager av extra regler man vill mata in..

 

[Dilandau]

Re: Högt eller lågt?

Jag har ingen erfarenhet alls av sånt här.

Men...

Om två killar fäktas, och den ena står på ett bord. Borde han inte få det ganska svårt att skydda sina ben?

 

[Dilandau]

Hollywoods swashbuckling

Det är mycket snack om matinefilmer hit och dit i tråden.

Ja, det stämmer att folk ofta fäktas i trappor, på bord, etc i dessa filmer.

Men jag har aldrig sett en dylik scen, där något drivs ned för trappan av sin motståndare. Striderna fortlöper nästan alltid så att att kombatander sakta förflyttas upp för trappan (så att takkronorna ska komma inom räckhåll, antar jag ).

Samma sak på bord. Personen som står på bordet ägnar vanligen mer tid åt att hoppa för att undvika motståndarens hugg, än att slå tillbaka själv.