Vad vill du få ut?
Spelarna ska inte få veta, och för att uppnå det räcker det ju bara med att du inte säger eller svarar på en direkt fråga från dem. Men det verkar också som att du vill göra en avledande manöver.
Hade jag varit SL så hade jag nog gjort en av två varianter:
1) Ingenting. Spelaren har fått veta att hans rollperson reste sig upp efter striden och fortsatte som vanligt, och sedan får spelaren sköta det hela medan jag förhåller mig neutral och svarar utifrån vad rollpersonerna vet, vad spelarna frågar efter och att jag följer reglerna. Det kanske går och kanske inte, det beror på spelarna.
2) Om jag tycker att magi hittills brukar lämna märkliga spår och inte vara "osynlig", framför allt om det handlar om så kraftfulla saker som att väcka någon från det döda, då skulle de kunna hända magiskpsykedeliska händelser. Men förutom att beskriva det så hade jag nog fortfarande försökt vara så neutral som möjligt kring själva uppväckandet.
Om du vill driva storyn framåt till att denna rollperson ska ha ökad chans att lyckas med sitt uppdrag (det är ju en bra story). Så tycker jag att avledningen som du beskriver skulle fungera. Det hade nog fungerat på min spelgrupp åtminstone. Alltså att man "skyller" på att någonting magiskt har hänt, (gärna knutet till platsen, men det måste väl retconnas in isåfall) och att spelaren är lika oskyldig och ovetande om vad det handlar om som de andra (att det här helt och hållet är spelledarens business). Men då måste man nog också sköta hemlig kommunikation med spelaren mycket dolt eller göra klart för spelaren att budskapen kommer "öppet" i spelet och att denne måste tolka dem själv.
Risken finns ju att andra spelare tror att det har skett någonting orättvist och blir sura.
